Journalistikens och politikens utveckling kräver insikt.

Inleder med att uttala min beundran för Paul Frigyes. Han har sedan tio år tillbaka och fram till dess han fick nog av chefredaktör Helena Gierttas herravälde och sa upp sig, varit reporter vid Journalistförbundets tidning Journalisten. Han skriver själv ett inlägg i DN Kultur, där han ger ett konkret exempel på "hur det kan bli när man lämnar journalistiken för att propagera - för att allt är normalt i den förgågna värld av blomstrande lokaltidningar som man önskar fanns kvar". Helena Giertta ger sin syn på saken, men det är svårt att avgöra vad som är sant och relevant och vad som är en efterhandskonstruktion, sedan Paul Frigyes bestämt sig för att ta bladet från munnen. Bland Dr Spinns Daily Smurftips finns under punkt 3 en genomgång, som visar varför det kan vara svårt att sätta tilltro till Gierttas försvarstal.


En annan storhet som har svårt med hur Internet gör det möjligt för många att kommunicera, dela information, tankar och åsikter är utrikesminister Carl Bildt. Han har hittills berömt sig av att vara kunnigare än de flesta, men när han i artikeln i Expressen visar var han egentligen står, då kan vi se att han intar en hållning där han delar in nättrafiken i onda och goda flöden för att kunna göra troligt att det krävs en långtgående övervakning och kontroll av befolkningen även i en demokrati som Sverige. Genom att demonisera skaparen av Bambuser Måns Adler och Telecomix´ Cristopher Kullenberg samt raljera om Anna Trobergs insikter och kunskaper om bland annat det lagkluster som riksdagen försett FRA:s verksamhet med för deras övervakning och kontroll, verkar Carl Bildt tro sig om att besitta det förtroendekapital som krävs för att riksdagen ska kunna traska vidare på den inslagna vägen. Säpo och Polisen står som bekant på tur för tillgång till våra trafikdata.


Anders S Lindbäck ser genast håligheterna i Carl Bildts resonemang. Piratpartiets Anna Troberg menar att Carl Bildts moraliska kompass har fått tuppjuck; MinaModerataKarameller markerar Nej Carl, nu är vi inte överens; och Opassande Emma hoppas att ingen går på att Carl Bildt är riddare av Internet. Magnihasa gnisslar tänder och droppar en tanke att Carl Bildt kan ha haft en dålig dag på jobbet.


Anna Troberg visar att inte ens hon, som attackerats i Carl Bildts debattinlägg, ges plats för ett snabbt genmäle i samma tidning. Men genom sin blogg har hon ändå möjlighet att få ut sina åsikter. Även om hon därmed inte når lika många läsare på en och samma gång. Men, med hjälp av nätet kan alla som tycker att Annas åsikter är lika viktiga som Carl Bildts göra en insats för vidare spridning. SSBD ställer frågan Internetdemokrati för vem? Och resonerar utifrån andras agerande och egna erfarenheter fram till en mycket viktig slutkläm om skolans roll och ansvar. Själv har jag gott hopp om att allt fler lärare ska upptäcka vilket lärverktyg, som en blogg uppkopplad på Internet kan vara. Tro mig - även pensionärer kan hålla sig uppdaterade och lära nytt varje dag.


Avrundar med debattinlägget som förgyllt min dag - UR-chefens "Lös upphovsrätten och släpp UR-programmen fria. Helt underbart se att han talar i termer av Creative Commons licenser som lösning på det problem med inlåsning av innehåll, vilket vi hittills fått lära oss leva med. Intressant. Sedan återstår att ta mig hem från Södertälje där jag hälsat på hos goda vänner över helgen.