Kriget mot kunderna eskalerar...

... med politikernas hjälp, förefaller det. Läser med visst nöje Anders Mildners artikel i Sydsvenskan. Och SvD. Skivbolagen lägger hellre all kraft på lobbyverksamhet i EU och USA än att utveckla sin verksamhet med hänsyn tagen till teknikutvecklingen. Samtidigt gör de allt för att hindra att andra gör något – tänk på vad som hänt Spotify, vilket var en tjänst med stor potential. Visa vad du tycker och delta i den bojkott, som proklamerats av bl a Svensk Myndighetskontroll och Scaber Nestor. Den startar i morgon den 9 februari och pågår under tre veckor. Att illegala nedladdare betalar för sig, vilket DN skriver om, behöver lyftas fram.

Efter att jag skrivit till Sveriges politiker i EU-parlamentet har jag trängt in i det Betänkande som Utskottet för rättsfrågor inom EU formulerat på basis av Medina-rapporten och Yttrande från Utskottet för industrifrågor, forskning och energi samt Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd. Den resolution som EU-parlamentet förslås besluta om betr. utsikter på upphovsrättsområdet inom Europeiska unionen utfärdas med beaktande av en lång räcka direktiv och resolutioner med bäring på upphovsrätten och närstående rättigheter. Redan här inser man att denna fråga inte kan vara riktigt frisk i alla dess delar. När jag sedan tar del av yttranden från Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ser jag att där finns stöd för en mera framtidsinriktad attityd.

Utskottet inleder i den första punkt, som man vill ha med i det slutliga betänkandet, på följande sätt:

Europaparlamentet upprepar att informationssamhället är en mycket viktig pelare i Lissabonstrategin, baserad på tillgång till kunskap och skydd av digitalt innehåll med hjälp av ett strängt och effektivt skyddssystem för upphovsrätt och närliggande rättigheter, och att detta skydd måste främja innovation, vara teknikneutralt och ta hänsyn till laglydiga konsumenters och Internettjänsteleverantörers legitima intressen.

Vidare framhåller man i punkt 4:

Europaparlamentet konstaterar att informationstekniken skapar ett behov av en modern utformning av upphovsrätten och närstående rättigheter och att skyddet av dessa rättigheter måste tryggas, med en tydlig uppdelning mellan de offentliga myndigheter som säkerställer efterlevnaden och de aktörer som verkar inom ramen för den gällande lagstiftningen.

I punkt 5 visar utskottet att man inser hur tekniken bidrar till utvecklingen:

Europaparlamentet påminner om den snabba ökningen av användarskapat innehåll på Internet och dess bidrag till kreativiteten och framhåller att detta är en sektor med stadigt ökande värde. En förutsättning för detta är dock informationsutbyte, något som måste beaktas. Parlamentet erinrar därför om att upphovsrättsskyddet i och för sig främjar investeringar och skapande av innehåll men att det samtidigt är lika viktigt med väl underbyggda undantag för att trygga tillgången till kunskap, skapande och innovation.

Enligt vad jag kan bedöma syns inget eller väldigt litet av detta i det slutliga betänkandet, som mera ser ut att vara ett beställningsjobb utfört på uppdrag av den industri, som om en vecka påbörjar rättegången mot The Pirate Bay. Hade Utskottet för rättsfrågor varit angelägen om att se till behovet av en uppgradering med hänsyn tagen till en tekniska utvecklingen skulle en lagstiftning på detta område inrymma alla varianter av upphovsrätt som utvecklats med hjälp av Creative Common-licenser och Open Source. Sandrability skriver initierat om det senare. Medina borde få bakläxa av parlamentet – återremiss – Gör om och gör rätt! Intressant.

Andra som bloggar om det som stundar är Opassande; Tommy K Johansson; BetaAlfa, MinaModerataKarameller; Satmaran; David Hylander; Joakim Andersson; Jardenberg; Rick Falkvinge (givetvis); Nätkoll; Bisonblog; Mårtensson; Mitt i steget; Frihet, fildelning och Feminism samt Jens O.

Tankar kring rättegången mot The Pirate Bay.

Isobel Hadley-Kamp problematiserar i Expressen diskussionen om upphovsrätten, vilken är orsak till rättegången här i Sverige mot The Pirate Bay, som startar i Stockholms Tingsrätt den 16 februari. Hon noterar även vad som är på gång i EU-parlamentet. Aftonbladet skriver under rubriken Piratkoden om varför rättegången mot The Pirate Bay är en politisk rättegång. I en faktaruta intill redogörs också för den frihetsrörelse, vars filosofi skaparna av The Pirate Bay verkat för här hemma och internationellt. Rörelsen agerar i form av ideella organisationer, vilka kämpar för en modernisering av upphovsrätten och erbjuder kreatörer att redan från början bestämma vilken grad av frihet verket ska ha för andra användare genom användningen av en Creative Common-license. En annan gren är Open Source, som gäller programvara med öppen källkod, vilken gör det möjligt för användare att fritt använda program samt modifiera, kopiera och förbättra dem.

Idéerna om hur kultur och nya idéer skapas i en fri interaktion med andra i det verkliga livet, där andras verk inspirerar eller gnisslar i kontakt med egna och andras idéer och ger upphov till nya idéer eller verk, är den filosofi som ligger bakom den teknik för fildelning, som grabbarna bakom The Pirate Bay utvecklat. Eftersom tekniken är uppbyggd för att ge en användare möjlighet att sätta upp ett anslag om vilket material, som finns tillgängligt för andra användare att hämta hos denne, anser grammofon- och filmindustrin (som ingår i Antipiratbyrån) att The Pirate Bay gjort sig skyldig till medhjälp till upphovsrättsbrott. Fildelningen, som sådan, är ingen brottslig handling, utan det är användarnas sätt att använda den, som kan vara det. Men den stora frågan är om man kan döma dem, som tillhandahåller tekniken, för medhjälp till brott?

Precis på samma sätt som vi ställde oss frågan: - Ska vi döma The Pirate Bay för att Tingsrätten i Arboga inte tänkte på att sekretessbelägga bilderna i Arboga-rättegången, vilket gjorde det möjligt för någon att sprida dem med hjälp av ett anslag på The Pirate Bay och den extra ”marknadsföring” detta fick genom nyhetsinslag i TV4? För mig är det självklart – Ansvaret för vad jag, som användare av internet gör, kan inte ligga hos Telia eller Google! I en rättsstat är varje individ ett rättssubjekt, som ska betraktas som oskyldig intill dess att en domstol under rättssäkra former funnit att vederbörande gjort sig skyldig till brott.

Men att det inte är så solklart, det visar den lobbyverksamhet som pågår i Bryssel och här hemma, där grammofon- och filmindustrin ligger på politikerna för att få till stånd lagar som tvingar teleoperatörer att stänga av användare från nätet eller att ge industrins aktörer rätt att själva jaga fildelare genom att hos teleoperatörer begära ut uppgifter om datorernas IP-nummer. Jag hoppas att Isobel har rätt när hon konstaterar ”Den kommer inte att lyckas.” Samtidigt undrar hon ”hur mycket de kan förstöra på vägen och varför alla politiker tycker att en viss branschs slumpmässigt hävdvunna villkor är viktigare än hela samhällets bästa”. Det undrar jag också. Därför känns det rätt bra att åtminstone ha skrivit till EU-parlamentets svenska politiker i saken. Nu avvaktar jag med spänning vad dessa politiker kan göra för att återupprätta tilltron till dem, som värnare av rättssäkerheten. Om vi lever i en rättsstat ska inte lobbyister i Bryssel kunna använda politikerna i Bryssel för att påverka Tingsrätten i Stockholm!

Andra som bloggar om detta är Leo; Opassande; MinaModerataKarameller; Deepedition; Mårtensson; T-9 dagar; Axels blogg och Varför inte?, för att bara nämna några. Utsikt från höjden skriver om Sydsvenskans användning av The Pirate Bay för att dela ut en specialbilaga om upphovsrätt och fildelning. Globetrotter funderar kring skapandets lust och villkor.