Våra liv på nätet är hotade.

I dagens Expressen skriver Isobel Hadley-Kamp en ledare som det ångar om. Jag önskar att jag vore fyrtio år yngre och kunde delta i den folkresning, som krävs för att politikerna ska förstå vad det är, som de håller på att ställa till med, när de gör upphovsrätten till en helig princip höjd över alla diskussioner om krav på anpassning med hänsyn tagen till att vi blir allt fler som ser nätet som en naturlig del i vår verklighet. Upphovsrätt? Självklart, men det måste finnas någon rimlighet i vad som kan anses vara ett olagligt intrång med tanke på annan rättighetslagstiftning. Jag förstår varför Anders Widén och de andra sex skrivit sin motion till socialdemokraternas partikongress, men det räcker inte!!! Mårtensson bidrar också med en motion till Centerns riksstämma, men då rlm Annie Johansson talat om en ändring först 2030, finns även där en rejäl uppförsbacke. Med bilder ur livet gör MinaModerataKarameller vad hon kan för att synliggöra det horribla i att kriminalisera all användning, som sker utan upphovsrättshavarens tillåtelse. Det behövs flera sådana exempel.

I måndags skrev SvD en artikel i anslutning till rapporteringen från rättegången mot The Pirate Bay, som handlade om Medina-rapporten. Detta mot bakgrund av att rapporten innehöll formuleringar, som direkt pekade ut The Pirate Bay, som en olaglig verksamhet och det innan rättegången ens påbörjats. Senare samma dag uttalade sig Christofer Fjellner (M), ledamot i EU-parlamentet, kritiskt i Aktuellt mot de planer, som utskottet för juridiska frågor haft för att driva igenom Medina-rapporten och att detta skulle ske före Telekom-paketet, där ett par tillägg, som EU-parlamentet beslutat om vid en första läsning, varit på väg att myglas bort inför den andra avgörande omröstningen. Erik Josefsson (V) har skrivit om hur Datatillsynsmannen uppmanat beslutsfattarna att på nytt införa Eva-Britt Svenssons och Guy Bonos ändringsförslag 166 och 138 i telekompaketet.

Igår skrev Erik Josefsson ”Sekretariatet för JURI, utskottet för rättsliga frågor, bekräftar att omröstningen om Medina-rapporten är flyttad till nästa mandatperiod. Datum är ej bestämt. Både PSE och EPP har låtit förstå att man vill skjuta på rapporten”. PSE står för ”Parliamentary Group of Socialist, Social Democratic and Labour Parties” och EPP-ED ”Group of the European People's Party (Christian Democrats) and European Democrats”. Den senare gruppen är den största partigruppen. Hax noterar också vad som hänt samt tackar alla som på olika sätt bidragit till denna utveckling av saken.

Med tanke på mina egna aktiviteter i saken gläds jag naturligtvis, men tänker samtidigt med häpnad: – Jösses, det betyder att Sverige får Medina-rapporten i knäet under Sveriges ordförandeperiod d v s efter valet till EU-parlamentet den 7 juni. Och då vädjar regeringen om politisk borgfred här hemma i Sverige enligt en artikel häromdagen i SvD. Innebär det att oppositionen inte kan stå upp för en mera pragmatisk syn på vad som ska ses som olagligt intrång i upphovsrätten och ta en fight när det gäller just Medina-rapporten?

Påminner om den pågående ”3 week global media-boycot” genom en länk till Scaber Nestor och avslutar med några reflektioner med bäring på rättegången; Christian Engström, som ser en kultur-krock; Svensson, som håller öppet för att detta är en politisk rättegång; Staffan Malmgren, som ser sig själv mera som katt än hund och försöker reda ut skillnaden mellan juridik och politik; Deepedition med länkar till sina artiklar i Newsmill och Resumé – läs dem; Opassande, som påtalar att fildelningsteknologin inte är olaglig; Bloggtidningen, som har ett radikalt förslag till branschen; Jens O, som tar diskussionen kring industrins beteende; Sagor från livbåten, som ser striden mellan det nya och gamla; samt Calandrella som bjuder på en del intressanta länkar. Intressant?

Inför EU-valet 7 juni 2009, del I.

Den lagstiftning som möjliggör FRA:s övervakning samt allt det som skett och sker inom EU vad gällerTelekom-paketet, datalagringsdirektivet, ACTA, IPRED, Medina-rapporten och allt vad dessa åtgärder heter, vilka upphovsrättslobbyn och andra förbudsivrare anser oss internetanvändare vara i behov av, har gjort att vi måste engagera oss allt mer i valet av personer, som ska företräda oss i EU.

När vi nu vet hur mäktig upphovsrättslobbyn blivit i sina ansträngningar att kringgärda sina organisations- produktions- och distributionsmodeller med åtgärder, som aktivt hindrar den sociala och kulturella utvecklingen bland människor, som valt nätet för sin interaktion med andra, måste vi agera aktivt för en större öppenhet och ett ökat demokratiskt inflytande i det som pågår inom EU. Vi måste också satsa på politiker, som är beredd att ta en kamp för att öka genomskinligheten innan ett ärende lett till en politisk överenskommelse i rådet. Efter är det för sent att påverka.

Hittills har jag lärt mig att Christofer Fjellner (M) är på alerten och att Eva-Britt Svensson (V), lägger manken till när det gäller. I fråga om ACTA-avtalet agerar Jens Holm (V) för att avtalstexten ska bli offentlig innan det lett till en politisk överenskommelse i rådet. Men vad jag förstått av Erik Josefssons inlägg, är det inte alls säkert att Jens Holms frågor kommer att ställas till rådet. Därför har jag sänt ett mejl till EU-ambassadör Christian Danielsson med följande lydelse:

Som väljare med intresse för öppenhet och ett demokratiskt inflytande även i perioder mellan valen, har jag försökt sätta mig in i hur beslutsprocessen går till inom EU, främst med tanke på att internet är på väg att kringgärdas med allsköns bevakningsåtgärder och restriktioner, delvis under tryck av olika särintressen men också på grund av okunskap om teknikens möjligheter och begränsningar. Mest aktuellt just nu är ACTA-avtalet samt Telekom-paketet och Medina-rapporten där upphovsrättslobbyn fått osedvanligt starkt inflytande då mycket sker bakom stängda dörrar. När det gäller ACTA-avtalet har jag fått information om att ledamoten i EU-parlamentet Jens Holm (v) meddelat att han vill ställa ett antal viktiga frågor till rådet. Nu undrar jag vilka åtgärder som vidtagits för att möjliggöra detta? Varmt tack på förhand! Gun Svensson

Det ska bli intressant att se om jag får svar och i så fall redovisar jag det i ett nytt inlägg.

Andra som skriver om ACTA är Sagor från livbåten, Karl Sigfrid, ProjO´s blog och Calandrella.

För övrigt ser jag hos Eva-Lena Jansson att Näringsutskottet vid dagens möte kommer att justera Betänkande med anledning av proposition 2008/09:67 om civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område. ”Det som alla andra kallar IPRED eller fildelningslagen. Nästa vecka, den 25/2, fattar riksdagen beslut i ärendet” skriver hon. Uppdatering: Näringsutskottet sa Ja till förslaget.

Thomas Hartman försöker ta kål på myten om fildelningen, som ett hot mot artisters brödföda, vilket verkar vara ett hopplöst företag i det egna partiet. Scaber Nestor har däremot fyndat – hittat en kristdemokrat som förstått att fildening ger ökade inkomster – även han på Hartmans breddgrader. Månne om de båda kan göra gemensam sak och undervisa kommunalrådet Holmlund, som torde vara en viktig opinionsbildare? Jag är beredd att dela ut en tapperhetsmedalj till Anders Widén och de andra sex socialdemokraterna som tror att det går att vända S-skutan i en vettigare riktning. Avslutar med Pär Ström, som funnit en artikel där en tidigare chef för den brittiska underrättelsetjänsten MI5 varnar för att politiker håller på att skapa en polisstat.

I väntan på rättegången mot The Pirate Bay.

Med all rätt väcker denna rättegång stort intresse utifrån olika utgångspunkter. Nyheter24 hade en artikel häromdagen med en intervju av författarna till boken Piraterna, som Nicklas Lundblad recenserade i SvD, vilket jag skrev om här. DN Kultur berörde saken med utgångspunkt från musikjournalisten Tony Ernsts bok ”6 miljoner sätt att jaga en älg på”. Idag skriver DN att Mattias Lövkvist från skivbolagskollektivet Swedish Model tror att rättegången blir ett slag i luften, vilket Piratpartiets ordförande Rick Falkvinge inte håller med om. Inte heller medieindustrins advokat Monique Wadsted.

Medan medieindustrin ägnat det senaste decenniet åt att jaga fildelare, har informations- och kommunikationstekniken utvecklats. Med tanke på medieindustrins sätt att reagera på dessa nya landvinningar kan man utan överdrift hävda att företrädare för denna industri är bakåtsträvare, ibland rent ut sagt teknikfientliga. Men paradoxalt nog har detta drivit på den tekniska utvecklingen. Den slutsatsen, som några kom fram till vid gårdagens träff hos FORES, kändes hoppingivande. Debatten sändes direkt på nätet via Bambuser och idag finns en länk för att kunna se och höra den i repris. Det är väl använd tid. Centerpartiets Annie Johansson var där och ger på sin blogg en inblick i hur hon ser på saken. Karl Sigfrid var också där och lovade att vara mycket uppmärksam under EU-nämndens sammanträde idag – där kan annars saker passera som i nästa steg leder till tvingande lagstiftning här i Sverige. Intressant.

Låsningarna i sakfrågan rör synen på upphovsrätten, där industrin hävdar att de och deras upphovsmän gör stora ekonomiska förluster, medan anhängarna av tekniken, som möjliggör fildelning, hävdar att detta är antaganden som inte kan bevisas eftersom en nerladdning inte är detsamma som ett tänkbart sålt exemplar utan mera kan jämföras med en koll av utbudet, som underlag för en interaktion med vänner. Den interaktionen leder sedan till både biobesök och konserter, inköp av dvd-filmer och nyttjande av tjänster som erbjuder streamad musik på nätet. Men för att det senare ska fungera måste industrin överge sin rabiata hållning gentemot fildelning, vilken drivit fram bl a IPRED och vissa skrivningar i Telekom-paketet samt möjliggjort den senaste styggelsen Medina-rapporten.

Såg ett inlägg på Nicklas Lundblads blogg, som visar att det finns direktörer som sent omsider kommit på andra tankar. Det är dags att sluta göra sig allt mer osams med de kunder, som artisterna är beroende av. Själv ingår jag sedan några dagar i bojkotten mot denna industri, sedan de ställt till så att Spotify tvingats begränsa sitt utbud. Nyheter24 skrev när bojkotten startade i måndags. 70+ kan jag väl knappast anklagas för att vara en snorunge, som inte har vett att göra rätt för mig?! De politiska ungdomsförbunden har bättre känsla för vad som är gångbart i det nya medielandskapet och har följdriktigt kommit fram till att kopiering för icke kommersiellt bruk måste vara tillåtet även på nätet. Varför denna skiljelinje mellan unga och mera etablerade politiker?

Ja, inte är det så enkelt som att ungdomarna är bortskämda med att allt ska vara gratis? Utan det handlar mera om att den frihet, som finns i det verkliga livet, där man tar del av andras tankar, texter och verk för att sätta in dem i ett eget sammanhang, där de prövas och stöps om men också hänvisas till, måste gälla även på nätet. Om alla skulle hävda upphovsrätt till allt som skrivs på nätet skulle det inte kunna fungera, som hela samhällets rika källa till fritt tankeutbyte. MinaModerataKarameller har tagit del av Monique Wadsteds, uttalande i dagens DN och har invändningar, som jag känner igen mig i. Scaber Nestor fortsätter oförtrutet att puffa för 3-veckorsbojkotten, som riskerar att hamna i medieskugga med tanke på Tpb-rättegången. Själv leker jag med tanken att denna tvärtom gör att allt fler förstår varför. Men jag kan ha fel. Hur som helst har vi gentemot denna industri ingen annan makt än den vi har som konsumenter.

Kriget mot kunderna eskalerar...

... med politikernas hjälp, förefaller det. Läser med visst nöje Anders Mildners artikel i Sydsvenskan. Och SvD. Skivbolagen lägger hellre all kraft på lobbyverksamhet i EU och USA än att utveckla sin verksamhet med hänsyn tagen till teknikutvecklingen. Samtidigt gör de allt för att hindra att andra gör något – tänk på vad som hänt Spotify, vilket var en tjänst med stor potential. Visa vad du tycker och delta i den bojkott, som proklamerats av bl a Svensk Myndighetskontroll och Scaber Nestor. Den startar i morgon den 9 februari och pågår under tre veckor. Att illegala nedladdare betalar för sig, vilket DN skriver om, behöver lyftas fram.

Efter att jag skrivit till Sveriges politiker i EU-parlamentet har jag trängt in i det Betänkande som Utskottet för rättsfrågor inom EU formulerat på basis av Medina-rapporten och Yttrande från Utskottet för industrifrågor, forskning och energi samt Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd. Den resolution som EU-parlamentet förslås besluta om betr. utsikter på upphovsrättsområdet inom Europeiska unionen utfärdas med beaktande av en lång räcka direktiv och resolutioner med bäring på upphovsrätten och närstående rättigheter. Redan här inser man att denna fråga inte kan vara riktigt frisk i alla dess delar. När jag sedan tar del av yttranden från Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ser jag att där finns stöd för en mera framtidsinriktad attityd.

Utskottet inleder i den första punkt, som man vill ha med i det slutliga betänkandet, på följande sätt:

Europaparlamentet upprepar att informationssamhället är en mycket viktig pelare i Lissabonstrategin, baserad på tillgång till kunskap och skydd av digitalt innehåll med hjälp av ett strängt och effektivt skyddssystem för upphovsrätt och närliggande rättigheter, och att detta skydd måste främja innovation, vara teknikneutralt och ta hänsyn till laglydiga konsumenters och Internettjänsteleverantörers legitima intressen.

Vidare framhåller man i punkt 4:

Europaparlamentet konstaterar att informationstekniken skapar ett behov av en modern utformning av upphovsrätten och närstående rättigheter och att skyddet av dessa rättigheter måste tryggas, med en tydlig uppdelning mellan de offentliga myndigheter som säkerställer efterlevnaden och de aktörer som verkar inom ramen för den gällande lagstiftningen.

I punkt 5 visar utskottet att man inser hur tekniken bidrar till utvecklingen:

Europaparlamentet påminner om den snabba ökningen av användarskapat innehåll på Internet och dess bidrag till kreativiteten och framhåller att detta är en sektor med stadigt ökande värde. En förutsättning för detta är dock informationsutbyte, något som måste beaktas. Parlamentet erinrar därför om att upphovsrättsskyddet i och för sig främjar investeringar och skapande av innehåll men att det samtidigt är lika viktigt med väl underbyggda undantag för att trygga tillgången till kunskap, skapande och innovation.

Enligt vad jag kan bedöma syns inget eller väldigt litet av detta i det slutliga betänkandet, som mera ser ut att vara ett beställningsjobb utfört på uppdrag av den industri, som om en vecka påbörjar rättegången mot The Pirate Bay. Hade Utskottet för rättsfrågor varit angelägen om att se till behovet av en uppgradering med hänsyn tagen till en tekniska utvecklingen skulle en lagstiftning på detta område inrymma alla varianter av upphovsrätt som utvecklats med hjälp av Creative Common-licenser och Open Source. Sandrability skriver initierat om det senare. Medina borde få bakläxa av parlamentet – återremiss – Gör om och gör rätt! Intressant.

Andra som bloggar om det som stundar är Opassande; Tommy K Johansson; BetaAlfa, MinaModerataKarameller; Satmaran; David Hylander; Joakim Andersson; Jardenberg; Rick Falkvinge (givetvis); Nätkoll; Bisonblog; Mårtensson; Mitt i steget; Frihet, fildelning och Feminism samt Jens O.

Integritet rör individer – inte MSB

Läste en lång kommentar hos MinaModerataKarameller som modererats bort hos Eva Rundkvist a k a Käringen mot strömmen. Den som skrivit kommentaren är en person, som uttryckligen vill vara anonym, varför jag inte kan ställa frågan om det är OK att jag bearbetar texten och gör om den till ett blogginlägg här. Men arbetet med att stoppa FRA-lagen har varit ett lagarbete där vi alla delat med oss, varför jag tänker ta mig friheten att göra så.

Men först något om Datainspektionens sammanställning över de 20 lagförslag, som påverkade integriteten under 2008. Det är intressant läsning, som jag kan tipsa Käringen mot strömmen om, eftersom hon undrar varför vi inte reagerar inför övervakningen med kameror i skolorna. Det gör Datainspektionen, som ännu så länge är en myndighet där man tar sitt uppdrag på allvar. Nu upplyser man oss om läget – riksdagen har drabbats av kontrolliver. Karl Sigfrid har läst och ser ut att kunna dra nytta av rapporten; Opassande, som har en intressant länk till Christian Rudolf med fokus på den nya Lagen mot Hemlig dataavläsning; samt MinaModerataKarameller som i detta inlägg har en rad mycket intressanta länkar, men också kommentaren, som jag ville bearbeta, återgiven i sin helhet. Finemang – då kan ni ju jämföra. Men missa inte min slutsats både vad gäller anställda hos MSB och vårt behov av en robust grundlag.

Så till inlägget med adress till alla dem som anser sig ha som uppgift att svara för samhällsskydd och beredskap dit även värnet om demokratin måste räknas:

Integritet är något personligt. När det gäller signalspaningen, är det privat kommunikation det handlar om, varför varje avvägning måste företas i det enskilda fallet, inte kollektivt. Före FRA-lagen, hade vi en lagstiftning som överensstämde med detta, och därmed fanns grundläggande fri- och rättigheter. För att bli avlyssnad, måste den enskilde vara skäligen misstänkt för brott rätt högt på straffskalan. Det var en bedömning i det enskilda fallet. Nu ska allt, som jag gör på nätet, levereras till samverkanspunkterna, eftersom jag använder Google och deras gmail, vars servrar står någon annanstans än i Sverige. Många FRA-kramare har sagt att e-post är att jämföra med vykort. Men den jämförelsen haltar rejält. En brevbärare får inte ens till polisen avslöja vad som står på ett vykort, utan en åklagares bedömning. Idag är elektronisk kommunikation mindre privat än vykort, då avsändaren av ett vykort fortfarande kan vara fullständigt anonym, även om innehållet inte är förtroligt i samma utsträckning som i ett brev.

Så småningom kommer detta att gå upp för folk, och då ändras kommunikationvanorna utifrån vad en utomstående övervakare kan tänkas göra för bedömning. Det sker en anpassning till vad man tänker att någon annan skall tro. Det hittills privata måste ses som något som ska delges utomstående. Då förändras förutsättningarna för min tillvaro på ett radikalt sätt. Min och andras grundlagsfästa fria åsiktsbildning och våra möjligheter att skapa opinion, vilket är grundläggande för demokratin, har tagit skada. Samhällsskyddet för våra demokratiska fri- och rättigheter har nu blivit beroende av några få handplockade politikers goda vilja. Det om något borde den, som arbetar vid den nya Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) inse allvaret i, och också uppbåda all sin kraft och alla medel för att bekämpa. Denna nya myndighet borde inte avlöna individer, som ser FRA-lagen som en förutsättning för ett gott arbete. I så fall kan vi verkligen tala om ett reellt hot mot samhället och dess förmåga att utvecklas.

Hade inte anonymitet tillåtits och privat kommunikation varit skyddad, så hade med all säkerhet homosexualitet och hädelse fortfarande varit brottsligt. De informella nätverk, som rev ner de gamla murarna, hade inte kunnat bildas. Tänk efter.. skulle en brottsling kommunicera med sina vänner om han/hon visste att de var avlyssnade och därmed riskera att dra in dem. Knappast. Detta är ett bra exempel på en utveckling där den fria åsiktsbildningen varit viktig och utifrån detta kan man också förstå hur samhället kan påverkas negativt när det personliga inte tillåts vara strikt privat. Denna generella massavlyssning kommer att få oöverskådliga socialpsykologiska konsekvenser med svårläkta sår i samhällskroppen som följd. Människor som levt i stater med övervakning kan vittna om hur hela deras sätt att vara påverkades av att de visste om att de var övervakade. Själv har jag outplånliga minnen från besök hos ungdomsvänner i Öst-Berlin året innan muren byggdes.

Allt detta dras vi nu in i på grund av FRA-lagstiftningen, där myndigheter sägs skydda oss från yttre hot, men i förlängningen vet vi att politiker kommer att vilja använda FRA för att spåra annan typ av brottslighet. Allt efter som vi människor finner utvägar med hjälp av anonymiseringstjänster kommer dessa att bli olagliga. Det finns politiker som inte kommer att dra sig för att exploatera människors rädsla på ett sådant sätt att de kan få stöd för vad som helst. Därför behöver vi en robust grundlag och en fristående Författningsdomstol. Men till dess må vi gissla alla dem som ställt till det för oss.

Första bästa tillfälle blir EU-valet den 7 juni – hos Scaber Nestor har jag funnit en redovisning av hur dagens EU-parlamentariker agerat i för internet viktiga frågor. Själv väntar jag med spänning på resultatet av deras agerande m a a Medina-rapporten och Telekom-paketet. Det vägleder mig i mitt val av kandidat.

Bollen har börjat rulla.

Det finns öar där man hänger med i utvecklingen. Det läser jag hos Pure Nandi. Obegränsad nedladdning för en tia i månaden. Isle of Man har politiska ledare, som tycks ha förstått att man måste bejaka den tekniska utvecklingen, men grammofonbolagen vill nog inte, det visar deras beteende mot Spotify.

Igår noterade jag Michael G:s (SMK:s) idé om en bojkott av grammofon- och filmindustrin från den 9 februari och tre veckor framåt. Idag har bollen börjat rulla. Ser hos Olof att han nappat och börjat förbereda sig på vad han ska undvika att göra under dessa tre veckor. Jag köper hans lista rakt av, även om jag tycker att Spotify borde gå fri – man har i allafall försökt att gå kunderna till mötes och drabbats av leveransvägran från en och annan grossist. Om vi nu vill visa vad vi tycker om industriledningens obenägenhet att ge kunderna vad kunderna vill ha, borde vår bojkott inte drabba Spotify och de leverantörer, som ville göra ett försök att gå oss till mötes. Har jag fel i mitt resonemang vill jag gärna veta var haken finns. E.24 skrev om skivbolagens begränsningar av Spotify och där finns fler intressanta artiklar. Hax undrade också i den vevan vad grammofonindustrin sysslar med. Andra med på bojkotten är bl a Jens O och Scaber Nestor. Mårtensson noterar också idén om att rösta med fötterna och då även i en vidare bemärkelse. Något som jag starkt överväger, i vart fall i EU-valet.

Bakgrunden är, som jag skrev igår, att grammofon- och filmindustrins lobby håller på att förmå politiker att driva igenom lagar i EU och här hemma, som ska linda in industrin i bomull, medan all annan mänsklig verksamhet genomgår förändringar på grund av teknikutvecklingen och globaliseringen. Det har skrivits åtskilligt i bloggosfären om IPRED och upphovsrätten, varför det känns tradigt att upprepa något, men Karl Sigfrids ”Polismetodutredningen – som IPRED fast tvärtom” är värd att läsas ännu en gång. Liksom Erik Josefsson om Medina-rapporten och Telekompaketet, som behöver fortsatt tryck från oss medborgare för att bli ordentligt tröskat i Bryssel. Lobbyisterna behöver ett rejält tuggmotstånd.