En dag med ACTA och rättssäkerheten.

Inför de fortsatta förhandlingarna om ACTA-avtalet i april, med Nya Zealand som värdland, fortsätter kampen för öppenhet och transparens. Målsättningen är att avtalet ska vara klart i slutet av 2010. Enligt The Office of the U.S. Trade Representative handlar det om ”an agreement which shall provide for an enhanced framework to fight global infringement of intellectual property rights, particularly in the context of counterfeiting and piracy”. Ett avtal som skall ge en bättre ram för att bekämpa globala intrång i immateriella rättigheter, särskilt i samband med varumärkesförfalskning och pirattillverkning. Då vet vi det.

Men, hur ska det genomföras? Det är kring detta som hemlighetsmakeriet pågår. Upphovsträtan har gjort en bra research och påstår Svensk ACTA-förhandlare vill ge internetleverantörer ökat ansvar för innehåll. Sedan har jag läst att internetleverantörer (pdf-fil) fruktar att ACTA-avtalet kommer att innebära slutet för EU-medborgarnas skydd mot olika intressens intrång i deras kommunikation. Hittills har jag valt att kalla ISP:er eller internetleverantörer för Teleoperatörer, för att göra tydligt att deras verksamhet omfattar oss alla med telefon, mobil, fax och dator med internetuppkoppling. Jag inser att vi lever i en brytningstid där orden internetleverantör och teleoperatör ger oss olika bilder, vilket gör det svårare att förklara varför ”mere conduit” eller BI (budbärarimmuniteten) är lika viktig idag, som den varit genom århundraden.

Det som dock krånglar till saken är att Högsta Domstolen i ett skattemål tolkat nuvarande lagstiftning på ett sådant sätt att uppsåt – där likgiltighet kan bestraffas – sätter principen om ”mere conduit” ur spel. Något som Juristens funderingar handlade om i samband med diskussionerna om rättegången mot The Pirate Bay. Därför kan det som Mark Klamberg delger oss av Johan Axhamns uttalande äga sin giltighet. Svenska lagar behöver inte ändras även om ACTA-avtalet skulle innebära ålägganden på ISP:erna att kontrollera innehållet i de kablar som de tillhandahåller! Vi verkar behöva ett nytt sjökort för att navigera i det farvattnet. Ja, rent allmänt har förfallet när det gäller statens rättigheter i förhållande till individens redan halkat så snett att vi svenskar ser ut att behöva hjälp av medborgare i andra europeiska länder för att kunna freda oss.

Karl Sigfrid (M) noterar med referens till bl a Michael Geist att vi nu vet vilka som motsätter sig öppenhet och transparens när det gäller ACTA. Hax skriver om en märklig hearing i Bryssel. Opassande visar att upphovsrätten kan användas till litet av varje och att den sysselsätter många ideella krafter, men också mer eller mindre välbetalda. Sourze skriver Acta – den hemliga avtalet som kan förändra internet för alltid. Infallsvinkel har tagit som sin uppgift att förmedla de idéer som Sony & Co:s handgågne män inom APB lobbar för och erbjuder en möjlighet till kommentarer som inte filtreras av APB. Deras idé om att en särskild instans ska sköta om att skicka varningsbreven, är – vad jag kan förstå – nära besläktad med Frankrikes Hadopi-lag. Något som Johnny Olsson m fl skrivit en bra artikel om. Den håller för en repris.

Minns att det var detta som bland andra MEP Gunnar Hökmark (M) ansåg vara en otänkbar följd av Telekompaket, vilket EU-parlamentet först gjorde tummen ner för och som gjorde honom så oerhört irriterad. Hax ser i APB:s krav hotet mot vår demokrati. Jens O efterlyser en ordentlig utredning av samröret mellan rättsväsendets olika aktörer och upphovsrättslobbyn. Scaber Nestor delar med sig av det som han har funnit i saken. Christian Engström berättar om att han blivit uppringd av den polis som figurerar i detta sammanhang. Det luktar anmälan för förtal. Intressant är att han som angetts som gruppchef i en värvningsannons, nu säger sig syssla med personrån och åldringsbrott. Spontant känner jag att allmänhetens tilltro till polisens och rättsväsendets oväld inte kan tåla vilka påfrestningar som helst.

Men det generar väl inte de politiker, som tycker sig vara störst, bäst och vackrast i världen. Följdriktigt fick vi i veckan veta att EU:s byråkrati för säkerhet och övervakning tagit form. Egentligen är det rätt häpnadsväckande hur ofta vi, som grävt efter fakta i saken, fått veta att vi fått det mesta om bakfoten.

- Handelsavtal, säger politikerna och upphovsrättslobbyn.

- Vidlyftiga tolkningar gjorda av internetanalfabeter vid våra domstolar, vilket urholkar lagarna och äventyrar rättssäkerheten samt leder till en skadlig cementering av ett otidsenligt monopol till fördel för Sony & Co, säger vi.

Det låter kaxigt, men det står jag för. Jag är inte ensam om att se hur politikerna går i en förändringsobenägen industris ledband. MEP Christofer Fjellner (M) säger sig vara orolig över att handelspolitiken politiseras inom EU, men vad det betyder mer i detalj kan jag inte läsa ut av han notering. Jag väntar mig mera från det hållet.

En kul grej i sammanhanget är det av Thomas Tvivlaren twittrade länktipset, som visar att BBC News presenterade nyheten om Flattr för ett par veckor sedan. Nog är det intressant att en av grundarna av The Pirate Bay är den, som nu visar vägen med en teknisk lösning som det tagit upphovsrättsindustrin ett decennium att strunta i. Nu dyker den upp litet varstans så att den, som värdesätter andras verk, kan visa det genom att betala. Mera sånt och de kreatörer, som skapar något värdefullt, kan frigöra sig från den administrativa överbyggnad, som göder företeelser som Antipiratbyrån och aktörer med den dåliga smaken att patentera programvara som tillhör den allmänna digitala domänen i form av Open Source.

Kulturbloggen ställer frågan – Är du beredd att betala extra ... men har också noterat Voddlers problem. När det gäller otryggheten eller nätfisket efter inloggningsuppgifter på Twitterkontot ger Deepedition oss en bra lektion – tack för det! Ju mer vi lär oss, desto magrare utdelning får dom som sysslar med den här verksamheten. Ju fler som tar eget ansvar och inte förväntar sig att politikerna ska lösa allt, desto närmare ett mänskligare samhälle kommer vi.

Det är mycket i den nya sköna värld omkring oss, som behöver synas rejält i sömmarna utifrån ett mänskligt perspektiv. Detta mänskliga perspektiv har jag länge inbillat mig att liberala ideologer sett som en viktig förutsättning för ett gott kapitalistiskt samhälle. Isobel Hadlley-Kamptz sätter ord på den förtvivlan, som man kan känna inför kapitalismens alla tillkortakommanden. Jag håller med henne – man kan bli revolutionär för mindre. Dit hör t ex att med en dåres envishet påminna om att den f d polischefen ska ses som oskyldig till dess annat bevisats. Då jag känner mig rätt ensam om den uppfattningen lutar jag mig mot Mårten Schultz och Juridikbloggens synpunkter och ställer frågan: -Vilka krafter tjänar på att vi dömer den här mannen på förhand?

Intressant.

e-demokrati modell Sverige?

Inleder med en mycket läsvärd ledare av Johanna Nylander i Expressen. En ledare som jag önskar att alla kommunpolitiker tog sig tid att läsa. Jag har länge undrat varför det bara är den privata gymnasieskolan här i Norrtälje som klarar att använda sig av gratis programvara med Öppen källkod. Okunnig support på IT-avdelningen, eller ...?

Sedan läser jag inlägget hos Erik Hultin om Integritet och demokrati via SMS och vet inte om jag ska skratta eller gråta. Livet är en tragedi för den som känner och en komedi för den som tänker, är ett av mina favoritcitat av Jean de la Buyère (1645-1696) och fångar på ett ögonblick det svåra dilemma, som en människa hamnar i när hon både tänker och känner. Samtidigt kan det hjälpa den tänkande människan att inte drunkna i förtvivlan.

Exempel på e-demokrati modell Sverige? Men, som om inte historien om hur viktiga beslut hastats igenom, vore nog, kommer dessutom som ett ytterligare påbröd en artikel i IDG.se om Sveriges roll när det gäller patent inom EU:s medlemsstater. Något, som kan hota utvecklingen för programvara med öppen källkod eller Open Source, som användarna utvecklar genom samverkan. Det ser ut som om Christer Engström, PP:s MEP, samt assistenterna Henrik Alexandersson och Erik Josefsson kommer att ha häcken full under hösten. Förutom Sveriges beskäftiga vilja att vara till lags när det gäller patentfrågan har vi Telekompaketet, men också Stockholmsprogrammet, vilket Erik Hultin skriver om hos Internetdagarna.se

Då Stockholmsprogrammet handlar om ett gemensamt handlingsprogram för att komma till rätta med brottsligheten inom EU:s länder, torde det finnas ett samband mellan detta och bland annat den aktivitet, som en medlem i MRR:s styrelse ägnar sig åt, vilket framgår av en artikel på Newsmill. Något som Scaber Nestor och Jens O skriver om. Det gäller övervakningssystemet Lokator, som tidigare har lanserats i en motion i riksdagen, då som ett led i åtgärder för Kvinnofrid, men nu lanserad som ett vapen mot stalkers d v s människor sjukligt fixerade vid att följa vissa utvalda personer.

Den vaksamme kan här se hur detta med ändamålsglidning går till – först väljer man ut ett område som medborgarna oreflekterat kan tänkas stödja och när detta inte fungerar vidgas det att gälla ytterligare någon grupp i samhället. När Lokator fått grönt ljus för ett ändamål står det inte på förrän användningsområdet utvidgas. Se även punkt 4 om Risker som redovisats hos Stoppa Storebror.se Själv tänkte jag direkt ”vilket komplement till ASBO - det program som redan införts i de engelska skolorna” och som jag berättade om för några dagar sedan. Slår ett slag ännu en gång för inlägget av Mark Klamberg om den utvärdering som nu gjorts om buggning och preventiva tvångsmedel.

Snurra min jord.

Intressant.

Varför ointresse när mycket står på spel.

Sveriges Radios Sifo-undersökning av väljarnas intresse inför valet till EU:s parlament visar att detta val saknar dragningskraft och enligt forskaren Henrik Oscarsson vid Göteborgs Universitet behövs det en spännande och intressant valrörelse för att ändra på detta. Fokus skrev redan för en vecka sedan om sin av Synovate genomförda undersökning, som visade att bara var tredje svensk kände till att det är val till EP i år och av dom visste inte alla att valet sker den 7 juni. DN:s Henrik Brors följde upp med att bl a lyfta fram ”Mest okänt är valet bland unga under 30 år, där mindre än var femte väljare svarade rätt år. Bland väljare över 60 år kände drygt fyra av tio till att det är val i år”. Idag kommenterar Politikerbloggen SR:s undersökning och där fäster jag mig vid följande uttalande av Henrik Oscarsson: – Den politiska legitimiteten hos Europaparlamentet skadas av att det är så lågt intresse och lågt valdeltagande, det blir svårare för europaparlamentariker och svårare för Europaparlamentet att fatta viktiga beslut. Man har en minoritet av röstberättigade väljare bakom sig när man fattar många beslut.

Det är illavarslande, särskilt som det minsann inte saknas frågor av intresse för oss väljare. Övervakningen av oss alla, som FRA-lagstiftningen öppnat upp för, följs nu i rask takt av datalagring, Telekompaketet och det ännu så länge hemliga ACTA-avtalet, vilket dock läckt ut genom Wikileaks. Telekompaketet förhandlas just nu i trianguleringen mellan Europaparlamentet – Ministerrådet och Kommissionen och delar av det ska nu upp i ITRE-utskottet den 21 april. Paketet i sin helhet har jag gjort flera inlägg om tidigare. Detta, som uteslutande borde handla om en infrastruktur för att användningen av internets kablar ska fungera så rationellt som möjligt, fylls nu med skrivningar, som hotar våra demokratiska fri- och rättigheter enligt Europeiska unionens stadga. Längst i kontroll och filtrering/censur vill Frankrike gå och där pågår närmast ett ”inbördeskrig” sedan Nationalförsamligen sagt Nej till en nationell högsta myndighet över nätet (HADOPI). Deras kulturminister hotar nu med att avgå om inte Nationalförsamlingen omprövar sitt beslut och säger Ja den 28 april, d v s veckan innan Europaparlamentet tar beslutet i plena den 5 maj. För min egen del har jag bestämt att utgången av den omröstningen blir avgörande för vilken kandidat, som jag kryssar i valet den 7 juni. Ett val, som många andra människor inte ser som meningsfullt. Varför?

Ja, jag ser det som att våra traditionella media inte lyfter fram och synar det som pågår i parlamentet i förhållande till den diskussion som pågår i Bryssel kring Telekompaketet, vilket absolut skulle höja temperaturen i valrörelsen här hemma. Jag har skrivit till ledamöterna i EU-parlamentet, jag har bloggat och kommenterat här och på många andra håll. Igår mejlade jag ett debattinlägg till Norrtelje Tidning, som skrivits tillsammans med några av mina bloggvänner och just nu håller jag på att kolla upp vad som händer mellan behandlingen i utskotten och beslutet den 5 maj, detta sedan jag konstaterat att Christoffer Fjellner (M)/Eva-Britt Svenssons (V) tilläggsförslag 166 finns med i Harbours redovisning efter IMCO-utskottets behandling. Andra jobbar också på.

Bloggaren David Jansson, som brinner för demokrati, har sänt mig ett mejl med en länk till sin blogg, där han berättar om sin brevkampanj till EU-ledamöterna. Där finns en text på engelska fri att använda för den som vill. Där slår han ett slag för Open Source och Creative Common license, som används av kreatörer, som i olika grad delar sina verk med andra. Han tar även upp nätets betydelse för åsikts- och yttrandefriheten. Adresser finner du på parlamentets hemsida – klicka på kartan, så kommer du vidare till de enskilda MEP (Member of EP) där e-postadressen ligger längst till höger i presentationen. David har lagt ner många timmar på detta och hoppas att alla som läser ska följa hans exempel, helst före den 21 april.

Det finns fler som bryr sig: Jens O visar att det står värre till än vi tror; Scaber Nestor kollar sanningshalten om internettrafiken; Lake bjuder på länkar som visar att the wind is vänding; Mark Klamberg har läst om en Stanfordprofessor som vunnit ett mål om Copyright; Anna Troberg jobbar vidare med sitt och kompisen Anders spännande projekt XtremeCreator; Christian Engström skriver mot en fond av FRA och annan lagstiftning som gynnar övervakning/filtrering m m att det är dags att stoppa Storebror; något Lars-Erick har synpunkter på; samt sist men inte minst Knapsu som har ett radikalt förslag för att öka valdeltagandet. Intressant.

Kriget mot kunderna eskalerar...

... med politikernas hjälp, förefaller det. Läser med visst nöje Anders Mildners artikel i Sydsvenskan. Och SvD. Skivbolagen lägger hellre all kraft på lobbyverksamhet i EU och USA än att utveckla sin verksamhet med hänsyn tagen till teknikutvecklingen. Samtidigt gör de allt för att hindra att andra gör något – tänk på vad som hänt Spotify, vilket var en tjänst med stor potential. Visa vad du tycker och delta i den bojkott, som proklamerats av bl a Svensk Myndighetskontroll och Scaber Nestor. Den startar i morgon den 9 februari och pågår under tre veckor. Att illegala nedladdare betalar för sig, vilket DN skriver om, behöver lyftas fram.

Efter att jag skrivit till Sveriges politiker i EU-parlamentet har jag trängt in i det Betänkande som Utskottet för rättsfrågor inom EU formulerat på basis av Medina-rapporten och Yttrande från Utskottet för industrifrågor, forskning och energi samt Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd. Den resolution som EU-parlamentet förslås besluta om betr. utsikter på upphovsrättsområdet inom Europeiska unionen utfärdas med beaktande av en lång räcka direktiv och resolutioner med bäring på upphovsrätten och närstående rättigheter. Redan här inser man att denna fråga inte kan vara riktigt frisk i alla dess delar. När jag sedan tar del av yttranden från Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ser jag att där finns stöd för en mera framtidsinriktad attityd.

Utskottet inleder i den första punkt, som man vill ha med i det slutliga betänkandet, på följande sätt:

Europaparlamentet upprepar att informationssamhället är en mycket viktig pelare i Lissabonstrategin, baserad på tillgång till kunskap och skydd av digitalt innehåll med hjälp av ett strängt och effektivt skyddssystem för upphovsrätt och närliggande rättigheter, och att detta skydd måste främja innovation, vara teknikneutralt och ta hänsyn till laglydiga konsumenters och Internettjänsteleverantörers legitima intressen.

Vidare framhåller man i punkt 4:

Europaparlamentet konstaterar att informationstekniken skapar ett behov av en modern utformning av upphovsrätten och närstående rättigheter och att skyddet av dessa rättigheter måste tryggas, med en tydlig uppdelning mellan de offentliga myndigheter som säkerställer efterlevnaden och de aktörer som verkar inom ramen för den gällande lagstiftningen.

I punkt 5 visar utskottet att man inser hur tekniken bidrar till utvecklingen:

Europaparlamentet påminner om den snabba ökningen av användarskapat innehåll på Internet och dess bidrag till kreativiteten och framhåller att detta är en sektor med stadigt ökande värde. En förutsättning för detta är dock informationsutbyte, något som måste beaktas. Parlamentet erinrar därför om att upphovsrättsskyddet i och för sig främjar investeringar och skapande av innehåll men att det samtidigt är lika viktigt med väl underbyggda undantag för att trygga tillgången till kunskap, skapande och innovation.

Enligt vad jag kan bedöma syns inget eller väldigt litet av detta i det slutliga betänkandet, som mera ser ut att vara ett beställningsjobb utfört på uppdrag av den industri, som om en vecka påbörjar rättegången mot The Pirate Bay. Hade Utskottet för rättsfrågor varit angelägen om att se till behovet av en uppgradering med hänsyn tagen till en tekniska utvecklingen skulle en lagstiftning på detta område inrymma alla varianter av upphovsrätt som utvecklats med hjälp av Creative Common-licenser och Open Source. Sandrability skriver initierat om det senare. Medina borde få bakläxa av parlamentet – återremiss – Gör om och gör rätt! Intressant.

Andra som bloggar om det som stundar är Opassande; Tommy K Johansson; BetaAlfa, MinaModerataKarameller; Satmaran; David Hylander; Joakim Andersson; Jardenberg; Rick Falkvinge (givetvis); Nätkoll; Bisonblog; Mårtensson; Mitt i steget; Frihet, fildelning och Feminism samt Jens O.

Tankar kring rättegången mot The Pirate Bay.

Isobel Hadley-Kamp problematiserar i Expressen diskussionen om upphovsrätten, vilken är orsak till rättegången här i Sverige mot The Pirate Bay, som startar i Stockholms Tingsrätt den 16 februari. Hon noterar även vad som är på gång i EU-parlamentet. Aftonbladet skriver under rubriken Piratkoden om varför rättegången mot The Pirate Bay är en politisk rättegång. I en faktaruta intill redogörs också för den frihetsrörelse, vars filosofi skaparna av The Pirate Bay verkat för här hemma och internationellt. Rörelsen agerar i form av ideella organisationer, vilka kämpar för en modernisering av upphovsrätten och erbjuder kreatörer att redan från början bestämma vilken grad av frihet verket ska ha för andra användare genom användningen av en Creative Common-license. En annan gren är Open Source, som gäller programvara med öppen källkod, vilken gör det möjligt för användare att fritt använda program samt modifiera, kopiera och förbättra dem.

Idéerna om hur kultur och nya idéer skapas i en fri interaktion med andra i det verkliga livet, där andras verk inspirerar eller gnisslar i kontakt med egna och andras idéer och ger upphov till nya idéer eller verk, är den filosofi som ligger bakom den teknik för fildelning, som grabbarna bakom The Pirate Bay utvecklat. Eftersom tekniken är uppbyggd för att ge en användare möjlighet att sätta upp ett anslag om vilket material, som finns tillgängligt för andra användare att hämta hos denne, anser grammofon- och filmindustrin (som ingår i Antipiratbyrån) att The Pirate Bay gjort sig skyldig till medhjälp till upphovsrättsbrott. Fildelningen, som sådan, är ingen brottslig handling, utan det är användarnas sätt att använda den, som kan vara det. Men den stora frågan är om man kan döma dem, som tillhandahåller tekniken, för medhjälp till brott?

Precis på samma sätt som vi ställde oss frågan: - Ska vi döma The Pirate Bay för att Tingsrätten i Arboga inte tänkte på att sekretessbelägga bilderna i Arboga-rättegången, vilket gjorde det möjligt för någon att sprida dem med hjälp av ett anslag på The Pirate Bay och den extra ”marknadsföring” detta fick genom nyhetsinslag i TV4? För mig är det självklart – Ansvaret för vad jag, som användare av internet gör, kan inte ligga hos Telia eller Google! I en rättsstat är varje individ ett rättssubjekt, som ska betraktas som oskyldig intill dess att en domstol under rättssäkra former funnit att vederbörande gjort sig skyldig till brott.

Men att det inte är så solklart, det visar den lobbyverksamhet som pågår i Bryssel och här hemma, där grammofon- och filmindustrin ligger på politikerna för att få till stånd lagar som tvingar teleoperatörer att stänga av användare från nätet eller att ge industrins aktörer rätt att själva jaga fildelare genom att hos teleoperatörer begära ut uppgifter om datorernas IP-nummer. Jag hoppas att Isobel har rätt när hon konstaterar ”Den kommer inte att lyckas.” Samtidigt undrar hon ”hur mycket de kan förstöra på vägen och varför alla politiker tycker att en viss branschs slumpmässigt hävdvunna villkor är viktigare än hela samhällets bästa”. Det undrar jag också. Därför känns det rätt bra att åtminstone ha skrivit till EU-parlamentets svenska politiker i saken. Nu avvaktar jag med spänning vad dessa politiker kan göra för att återupprätta tilltron till dem, som värnare av rättssäkerheten. Om vi lever i en rättsstat ska inte lobbyister i Bryssel kunna använda politikerna i Bryssel för att påverka Tingsrätten i Stockholm!

Andra som bloggar om detta är Leo; Opassande; MinaModerataKarameller; Deepedition; Mårtensson; T-9 dagar; Axels blogg och Varför inte?, för att bara nämna några. Utsikt från höjden skriver om Sydsvenskans användning av The Pirate Bay för att dela ut en specialbilaga om upphovsrätt och fildelning. Globetrotter funderar kring skapandets lust och villkor.

Öppenhet i politiken.

Ser att MinaModerataKarameller hade en gästbloggare igår – Nicklas Lundblad, som skriver om behovet av en bättre IT-politik i Europa. Han är fil dr i informatik och ordförande i Stockholms Handelskammares IT-politiska utskott samt medlem i regeringens IT-råd. Det är ett mycket intressant inlägg, som beskriver varför IT-frågorna hanteras så som nu sker och vad som borde göras istället. Det som han beskriver gäller i långa stycken även här i Sverige, vilket vi som engagerat oss i FRA, IPRED, datalagringsdirektivet, Telekom-paketet, ACTA o s v har lagt märke till.

Nicklas Lundblad är konstruktiv i sin syn på vad som behöver göras i EU, men också här hemma. Det senare noterar jag när jag besöker hans blogg Kommenterat. Där finner jag ett inlägg, som för mig vidare till Handelskammarens kampanj för att öppna regeringens remissarbete för insyn genom att samla alla remisser på en särskild webbadress där alla kan ta del av de förslag, som regeringen sänder ut på remiss. Intressant se hur det går med denna kampanj.

Det finns ju kampanjer som leder till ny insikter, men också kampanjer som fördummar. Ett prov på det fick vi igår, när biodirektören Ramstad uttalade sig i DN:s artikel Sverige – piraternas fristad. Opassande skriver vad många av oss tänker.

Det var hos Mårtensson som jag först såg begreppet Open Source i politiken. Han har gjort ett intressant inlägg om hur han vill verka för mer transparens i Bygg-, Miljö- och Hälsoskyddsnämnden i Värmdö kommun där han är nybliven ledamot. Ett mycket intressant initiativ med tanke på att lagstiftningen inom den nämndens område ger politikerna i denna nämnd mer makt över markanvändningen än vad politikerna i kommunens fullmäktige har. Det visade t ex hanteringen av ärendet med den ändrade användningen av fastigheten i Kv Riddaren i Norrtälje, där det gla Stadshotellet skulle omvandlas till bostadsrätter, med en präktig spekulationsskandal som följd, vilket det skrivits en hel del om i Norrtelje Tidning.

Utveckla öppen källkod tillsammans.

Sverige i topp i it-ranking skriver SvD Näringsliv/E.24. Ännu så länge kan väl tilläggas, eftersom vi inte vet vad all integritetskränkande lagstiftning – FRA, IPRED, Telekompaketet, ACTA, Polismetodutredningen – kommer att leda till när det gäller användarnas beteende. Vi ligger redan idag sämre till än andra länder när det gäller konsumenternas användning och kunskaper. Riksdagens politiker har avslöjat sina brister och vem kan begära att folket ska ha kommit längre.

Som prenumerant på Dagens Samhälle håller jag mig fortfarande informerad om vad som pågår inom Sveriges kommuner och landsting. Idag väcktes mitt intresse att vilja veta mera av spalten HALLÅ DÄR med rubriken ”Gillar du inte Microsoft ...”. Det är it-chefen Sture Andersson i Örnsköldsvik, medverkande vid Forum Open Sweden -09, som får frågor av reportern Anna Fredriksson. Tyvärr inte tillgängligt på nätet, men helt kort kan det sägas att Sture Andersson inte är emot Microsoft, men tycker att det är bra med alternativ. Ett alternativ som gör det möjligt att utveckla program tillsammans samt att dela med sig till varandra inom den offentliga sektorn. Tanken är att utveckling finansierad av offentliga medel ska kunna vara till allmän nytta inom hela denna sektor. Programmet vid Forum Open Sweden visar att de idéer om Open Source, som finns inom bloggosfären, och som vi vill se inom andra områden, t ex när det gäller en modernare lagstiftning för upphovsrätt, sprider sig när det gäller skapandet av arbetsverktyg för den offentliga sektorn. Längst verkar man ha kommit inom Region Kalmar där regionförbundet rekommenderar kommuner och landsting att använda sig av program med öppen källkod eller Open Source (OS), som dataproffsen säger. Andra som upptäckt fördelarna med öppen källkod är Rikspolisstyrelsen, vilket Tidningsliv skriver om. DagsVara 2009 är ett arrangemang inom medievärlden. Ser fram emot nästa nummer av Dagens Samhälle då Forum Open Sweden bör få ett rejält utrymme. Intressant.

Anohito önskar att han hade möjlighet att arbeta mer med OS-projekt, men håller sig också uppdaterad när det gäller övervakning av internet, som diskuteras bland politiker i Australien. Här hemma i Sverige skriver Mark Klamberg att Polismetodutredningen borde få lika stor uppmärksamhet som ”FRA-lagen”. Satt inom citattecken för att visa att lagstiftningen kring FRA handlar om flera lagar.

Tidningsliv hade ytterligare en intressant postning från DagsVara-konferensen, som gällde goda råd till tidningsbranschen - ”KTH-professor: Gör inte som skivindustrin.” Tänk om flera journalister ville ta del av de diskussioner om framtidsinriktade lösningar som förs, i stället för att likt artisterna i skivindustrin vara med och bygga bunkrar med stöd i den föråldrade upphovsrättslagstiftningen.