e-demokrati modell Sverige?

Inleder med en mycket läsvärd ledare av Johanna Nylander i Expressen. En ledare som jag önskar att alla kommunpolitiker tog sig tid att läsa. Jag har länge undrat varför det bara är den privata gymnasieskolan här i Norrtälje som klarar att använda sig av gratis programvara med Öppen källkod. Okunnig support på IT-avdelningen, eller ...?

Sedan läser jag inlägget hos Erik Hultin om Integritet och demokrati via SMS och vet inte om jag ska skratta eller gråta. Livet är en tragedi för den som känner och en komedi för den som tänker, är ett av mina favoritcitat av Jean de la Buyère (1645-1696) och fångar på ett ögonblick det svåra dilemma, som en människa hamnar i när hon både tänker och känner. Samtidigt kan det hjälpa den tänkande människan att inte drunkna i förtvivlan.

Exempel på e-demokrati modell Sverige? Men, som om inte historien om hur viktiga beslut hastats igenom, vore nog, kommer dessutom som ett ytterligare påbröd en artikel i IDG.se om Sveriges roll när det gäller patent inom EU:s medlemsstater. Något, som kan hota utvecklingen för programvara med öppen källkod eller Open Source, som användarna utvecklar genom samverkan. Det ser ut som om Christer Engström, PP:s MEP, samt assistenterna Henrik Alexandersson och Erik Josefsson kommer att ha häcken full under hösten. Förutom Sveriges beskäftiga vilja att vara till lags när det gäller patentfrågan har vi Telekompaketet, men också Stockholmsprogrammet, vilket Erik Hultin skriver om hos Internetdagarna.se

Då Stockholmsprogrammet handlar om ett gemensamt handlingsprogram för att komma till rätta med brottsligheten inom EU:s länder, torde det finnas ett samband mellan detta och bland annat den aktivitet, som en medlem i MRR:s styrelse ägnar sig åt, vilket framgår av en artikel på Newsmill. Något som Scaber Nestor och Jens O skriver om. Det gäller övervakningssystemet Lokator, som tidigare har lanserats i en motion i riksdagen, då som ett led i åtgärder för Kvinnofrid, men nu lanserad som ett vapen mot stalkers d v s människor sjukligt fixerade vid att följa vissa utvalda personer.

Den vaksamme kan här se hur detta med ändamålsglidning går till – först väljer man ut ett område som medborgarna oreflekterat kan tänkas stödja och när detta inte fungerar vidgas det att gälla ytterligare någon grupp i samhället. När Lokator fått grönt ljus för ett ändamål står det inte på förrän användningsområdet utvidgas. Se även punkt 4 om Risker som redovisats hos Stoppa Storebror.se Själv tänkte jag direkt ”vilket komplement till ASBO - det program som redan införts i de engelska skolorna” och som jag berättade om för några dagar sedan. Slår ett slag ännu en gång för inlägget av Mark Klamberg om den utvärdering som nu gjorts om buggning och preventiva tvångsmedel.

Snurra min jord.

Intressant.

Kampen om internets frihet har börjat.

Omröstningen i Näringsutskottet blev uppskjuten skriver DN. Under tiden har EU-parlamentet röstat om den s k Lambrinidis-rapporten. På nätet presenteras beslutet med bl a följande formulering ”I en resolution som antogs med 481 röster för, 25 emot och 21 nedlagda, konstaterar Europaparlamentet att det finns flera grundläggande rättigheter som påverkas av Internet och som medlemsländerna bör försvara, däribland skydd av personuppgifter, yttrandefrihet, föreningsfrihet, tryckfrihet, politisk handlingsfrihet och icke-diskriminering.”

SvD skriver om att glädjen stod högt i tak bland de svenska ledamöterna, men gör samtidigt klart att beslutet inte behöver få någon större betydelse. Tidningen skriver bl a

”Samtidigt som det jublas i parlamentet får dock betänkandet inga juridiska konsekvenser. Ett initiativbetänkande ska enbart ses som ett sätt för parlamentet att skicka signaler till EU-kommissionen och ministerrådet – inte som ett konkret lagförslag.”.

MinaModerataKarameller kan som vanligt lägga ihop ett och annat och dra kloka slutsatser. Uppdatering: Sedan artiklar i DN från TT och i Nyheter 24 tolkats, som att saken är klar när det gäller Telekom-paketet, påminner Scaber Nestor om hur traditionella media kan ställa till det. Han drar paralleller till hur FRA-debatten i höstas dödades, trots att regeringens proposition ännu inte är klar när det gäller de tillägg, som skulle göra den lagen aptitligare.

Man kan säga att det som hänt i EU bara varit en form av skenfäktning i avvaktan på den omröstning, som kommer i nästa vecka om Telekom-paketet. Då blir det blodigt allvar. Här en rapport från Iptegrity.com om det som pågår i Storbritannien med bäring på Telekom-paketet i EU och här finns en Facebook-grupp ”Blackout Europe: Telecoms Package dangers to open EU internet” med aktuell information. Erik Josefsson skriver mer om detta. Det pågår en världsomfattande kamp för internets frihet, skriver Nätverket Svart Måndag. Andra som skriver är Jens O och Anohito.

Avslutar med att be alla med kloka synpunkter på hur utrymme kan skapas för en publik domän med hänsyn tagen till en juste upphovsrätt att läsa dagens bloggpost hos Anders Widén. I det sammanhanget kan det passa att även läsa Opassande Min rätt är inte som din rätt, det är en efterrätt. Intressant.

Frihet, jämlikhet och broderskap år 2009.

Idag har jag här bredvid lagt in en ruta med koppling till Amnesty Internationals kampanj för mänskliga fri- och rättigheter på internet. Det lättade en del på den oro, som jag känt sedan jag igår skrev om vad Frankrikes Jacques Toubon och likasinnade håller på med när det gäller Telekom-paketet i EU.

Ett fritt internet är en nödvändighet för en fri åsiktsbildning, skriver Scaber Nestor m a a det som nu är på G inom EU, där fransmannen Toubon m fl försöker få in regler för internetoperatörer, som kommer att förändra internet i grunden. Mitt sinne för galghumor triggar igång en tanke: - Månne vad Regelrådet kan ha för åsikter i saken? Detta råd är en fristående statlig kommitté med rådgivande funktion, som granskar utformningen av förslag till nya och ändrade regler, som kan få effekter av betydelse för företagens arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. I min föreställningsvärld ska inte telekomföretag syssla med sådant, som hindrar oss från att utöva våra demokratiska fri- och rättigheter när vi är ute på nätet. Men, sedan jag läst artikeln av Marcus Jerräng i Computer Sweden, (tack Hax) inser jag att de stora telekomföretagen vill fortsätta som hittills d v s koncentrera sig på att sälja tjänster, som bara deras egna kunder kan använda.

Sedan jag prövat vad jag hittills tagit reda på mot det, som Hax skriver om, står det rätt klart att Telekompaketet utgör ett reellt hot mot det internet, som många människor jorden runt insett fördelarna av. Det sorgliga i allt detta är att den elit, som anser sig vara höjd över den diskussion, som förs i bloggosfären, väljer censur istället för att tro på dialogens möjligheter. Med detta är det inte bara det fria internet, som går i graven, utan i lika hög grad demokratin i den form, som vi känner den. Lambrinidisrapporten, som det röstas om i morgon den 25 mars 2009 är nu på motsvarande sätt utsatt för en attack från Toubon & Co. Den handlar om "De grundläggande rättigheterna på Internet" och röstades igenom i LIBE-utskottet den 17 februari i bred enighet med röstsiffrorna 44 - 0, sedan Inger Segelström (S) lagt ett antal ändringsförslag.

– Det råder idag en obalans på Internet där det är de folkvalda som granskar folket och inte som i det övriga samhället där folket skall ha möjlighet att granska de folkvalda, skrev man samma dag på partiets EU-blogg. Tråkigt dock att det för Socialdemokraterna är viktigare att slå sig för bröstet och därmed äventyra ett gott slutresultat än att söka samförstånd över blockgränserna för den goda sakens skull. Det är annat än slaget om Telekompaketet där Eva-Britt Svensson (V) tog över efter Christoffer Fjellner (m), men uppenbarligen var det bara ett semifinalheat. Nu gäller det att vinna över Toubons lag, i båda dessa finalheat. Anohito har också sina tvivel.

Med en travestering på William Shakespeares ord vill jag rusa ut på Stora torget och utropa: - En statsman! En statsman! Vårt kungarike för en statsman, som kan ta oss ur denna mardröm!!! Men, jag inser raskt att de, som borde rusa till undsättning, tycker att det är OK att censurera d v s filtrera det, som han eller hon ogillar, och ger blanka f-n i vad det leder till i sin förlängning. Alltför svartsynt? Ja, kanske det, men överbevisa mig gärna om motsatsen.

Tecken i tiden är inte så upplyftande – Kommenterat om tidsandan; Stenudd om yttrandefriheten och Svenska Pen; Anders Widén om människan först; Calandrella – jag litar inte på regeringen; Karl Sigfrid som positivt föreslår att ACTA spolas till förmån för en förhandling om en liberaliserad upphovsrätt, medan mycket talar för det motsatsen – se DN:s artikel om den uppskjutna omröstningen om ett förlängt skydd för inspelad musik.

Avslutar med Rick Falkvinge, som välkomnar Thomas Bodström till bloggosfären. Efter detta blir hans liv inte detsamma som förut. Det vet vi, som redan deltar och hellre ser till den kloka massans kunskap istället för att fokusera på tecken som talar för motsatsen. Sätter till sist punkt med något som lockade mig att le: Stationsvakt, Mårtensson och Ögonblick i norr. Intressant.

Konsten att avtala bort grundlagen.

Nog kan man undra med vilken rätt en handfull personer ska ges fullmakt att avtala bort vår rättssäkerhet i samband med förhandlingar om ett nytt internationellt handelsavtal ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement). Det har aktualiserats av aktörer i USA, vilka anser sig vara i behov av skärpt lagstiftning till skydd för upphovsrätt och patenträtt. Ser nu att DN uppmärksammar att den sekretess, som råder kring detta avtal, ska diskuteras i riksdagens näringsutskott nu på torsdag. Det är intressant.

Den 12 mars kunde jag redovisa de svar jag fått på mina frågor i saken till ledamöterna i EU-parlamentet, där offentlighet är en bristvara. Idag har jag kunnat uppdatera med ännu ett svar - det är från Junilistans Hélène Goudin. I EU är det Telekom-paketet, som vid sidan av ACTA-avtalet utgör lockelsen för upphovsrättslobbyns aktörer. När det gäller kravet på offentlighet har EU-parlamentsledamoten Jens Holm (V) fått följande svar: "Kommissionen leder förhandlingarna i samråd med de behöriga kommittéer som rådet utsett. De frågor som hör till medlemsstaternas behörighetsområde samordnas av ordförandeskapet inom de behöriga förberedande organen före förhandlingarna så att medlemsstaternas åsikter återspeglas i förhandlingarna." Det måste rimligen betyda att Sveriges regering inte kan skylla på andra utan måste hålla emot varje detalj i avtalet, som kan äventyra enskilda medborgares rättssäkerhet.

Ser hos Iptegrity.com att den franske EU-parlamentsledamoten Jacques Toubon lyckats att på nytt föra in upphovsrättsfrågorna i Telekom-paketet till den andra läsningen. Det är minsann inte lätt att förstå hur det är möjligt. Undrar vad Eva-Britt Svensson och alla andra svenska ledamöter tänker om detta just nu? De var ju med rätta rejält uppåt när de hade lyckats få med sig en majoritet i parlamentet på ändringsförslag vid den första läsningen.

Samtidigt ser jag hos Christian Engström att Internet är under attack i Frankrike och i kommentarsfältet hos Karl Sigfrid att det händer saker på Nya Zeeland. Där är det är The National Business Review som bland annat skriver ”Prime Minister John Key has announced the government will throw out the controversial Section 92A of the Copyright Amendment (New Technologies) Act and start again.”

Medan denna kamp för internetanvändares demokratiska fri- och rättigheter pågår i EU:s medlemsländer, kan vi vara glada för att det finns människor, som ser till att domstolar prövar lagligheten i det som sker. Svensk Myndighetskontroll har funnit en artikel om olagliga engelska databaser. Här på hemmaplan är Josh, Leo och Badlands Hyena riktigt uppåt när Liza Marklund visar sin okunnighet om fildelning. Hax har också nåtts av hennes remarkabla story. Thomas Bodström, som premiärbloggar på Bodströmsamhället.se, erkänner dock utan omsvep det som vi länge anat – han är en teknisk idiot.

Inför EU-valet 7 juni 2009, del I.

Den lagstiftning som möjliggör FRA:s övervakning samt allt det som skett och sker inom EU vad gällerTelekom-paketet, datalagringsdirektivet, ACTA, IPRED, Medina-rapporten och allt vad dessa åtgärder heter, vilka upphovsrättslobbyn och andra förbudsivrare anser oss internetanvändare vara i behov av, har gjort att vi måste engagera oss allt mer i valet av personer, som ska företräda oss i EU.

När vi nu vet hur mäktig upphovsrättslobbyn blivit i sina ansträngningar att kringgärda sina organisations- produktions- och distributionsmodeller med åtgärder, som aktivt hindrar den sociala och kulturella utvecklingen bland människor, som valt nätet för sin interaktion med andra, måste vi agera aktivt för en större öppenhet och ett ökat demokratiskt inflytande i det som pågår inom EU. Vi måste också satsa på politiker, som är beredd att ta en kamp för att öka genomskinligheten innan ett ärende lett till en politisk överenskommelse i rådet. Efter är det för sent att påverka.

Hittills har jag lärt mig att Christofer Fjellner (M) är på alerten och att Eva-Britt Svensson (V), lägger manken till när det gäller. I fråga om ACTA-avtalet agerar Jens Holm (V) för att avtalstexten ska bli offentlig innan det lett till en politisk överenskommelse i rådet. Men vad jag förstått av Erik Josefssons inlägg, är det inte alls säkert att Jens Holms frågor kommer att ställas till rådet. Därför har jag sänt ett mejl till EU-ambassadör Christian Danielsson med följande lydelse:

Som väljare med intresse för öppenhet och ett demokratiskt inflytande även i perioder mellan valen, har jag försökt sätta mig in i hur beslutsprocessen går till inom EU, främst med tanke på att internet är på väg att kringgärdas med allsköns bevakningsåtgärder och restriktioner, delvis under tryck av olika särintressen men också på grund av okunskap om teknikens möjligheter och begränsningar. Mest aktuellt just nu är ACTA-avtalet samt Telekom-paketet och Medina-rapporten där upphovsrättslobbyn fått osedvanligt starkt inflytande då mycket sker bakom stängda dörrar. När det gäller ACTA-avtalet har jag fått information om att ledamoten i EU-parlamentet Jens Holm (v) meddelat att han vill ställa ett antal viktiga frågor till rådet. Nu undrar jag vilka åtgärder som vidtagits för att möjliggöra detta? Varmt tack på förhand! Gun Svensson

Det ska bli intressant att se om jag får svar och i så fall redovisar jag det i ett nytt inlägg.

Andra som skriver om ACTA är Sagor från livbåten, Karl Sigfrid, ProjO´s blog och Calandrella.

För övrigt ser jag hos Eva-Lena Jansson att Näringsutskottet vid dagens möte kommer att justera Betänkande med anledning av proposition 2008/09:67 om civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område. ”Det som alla andra kallar IPRED eller fildelningslagen. Nästa vecka, den 25/2, fattar riksdagen beslut i ärendet” skriver hon. Uppdatering: Näringsutskottet sa Ja till förslaget.

Thomas Hartman försöker ta kål på myten om fildelningen, som ett hot mot artisters brödföda, vilket verkar vara ett hopplöst företag i det egna partiet. Scaber Nestor har däremot fyndat – hittat en kristdemokrat som förstått att fildening ger ökade inkomster – även han på Hartmans breddgrader. Månne om de båda kan göra gemensam sak och undervisa kommunalrådet Holmlund, som torde vara en viktig opinionsbildare? Jag är beredd att dela ut en tapperhetsmedalj till Anders Widén och de andra sex socialdemokraterna som tror att det går att vända S-skutan i en vettigare riktning. Avslutar med Pär Ström, som funnit en artikel där en tidigare chef för den brittiska underrättelsetjänsten MI5 varnar för att politiker håller på att skapa en polisstat.

I väntan på rättegången mot The Pirate Bay.

Med all rätt väcker denna rättegång stort intresse utifrån olika utgångspunkter. Nyheter24 hade en artikel häromdagen med en intervju av författarna till boken Piraterna, som Nicklas Lundblad recenserade i SvD, vilket jag skrev om här. DN Kultur berörde saken med utgångspunkt från musikjournalisten Tony Ernsts bok ”6 miljoner sätt att jaga en älg på”. Idag skriver DN att Mattias Lövkvist från skivbolagskollektivet Swedish Model tror att rättegången blir ett slag i luften, vilket Piratpartiets ordförande Rick Falkvinge inte håller med om. Inte heller medieindustrins advokat Monique Wadsted.

Medan medieindustrin ägnat det senaste decenniet åt att jaga fildelare, har informations- och kommunikationstekniken utvecklats. Med tanke på medieindustrins sätt att reagera på dessa nya landvinningar kan man utan överdrift hävda att företrädare för denna industri är bakåtsträvare, ibland rent ut sagt teknikfientliga. Men paradoxalt nog har detta drivit på den tekniska utvecklingen. Den slutsatsen, som några kom fram till vid gårdagens träff hos FORES, kändes hoppingivande. Debatten sändes direkt på nätet via Bambuser och idag finns en länk för att kunna se och höra den i repris. Det är väl använd tid. Centerpartiets Annie Johansson var där och ger på sin blogg en inblick i hur hon ser på saken. Karl Sigfrid var också där och lovade att vara mycket uppmärksam under EU-nämndens sammanträde idag – där kan annars saker passera som i nästa steg leder till tvingande lagstiftning här i Sverige. Intressant.

Låsningarna i sakfrågan rör synen på upphovsrätten, där industrin hävdar att de och deras upphovsmän gör stora ekonomiska förluster, medan anhängarna av tekniken, som möjliggör fildelning, hävdar att detta är antaganden som inte kan bevisas eftersom en nerladdning inte är detsamma som ett tänkbart sålt exemplar utan mera kan jämföras med en koll av utbudet, som underlag för en interaktion med vänner. Den interaktionen leder sedan till både biobesök och konserter, inköp av dvd-filmer och nyttjande av tjänster som erbjuder streamad musik på nätet. Men för att det senare ska fungera måste industrin överge sin rabiata hållning gentemot fildelning, vilken drivit fram bl a IPRED och vissa skrivningar i Telekom-paketet samt möjliggjort den senaste styggelsen Medina-rapporten.

Såg ett inlägg på Nicklas Lundblads blogg, som visar att det finns direktörer som sent omsider kommit på andra tankar. Det är dags att sluta göra sig allt mer osams med de kunder, som artisterna är beroende av. Själv ingår jag sedan några dagar i bojkotten mot denna industri, sedan de ställt till så att Spotify tvingats begränsa sitt utbud. Nyheter24 skrev när bojkotten startade i måndags. 70+ kan jag väl knappast anklagas för att vara en snorunge, som inte har vett att göra rätt för mig?! De politiska ungdomsförbunden har bättre känsla för vad som är gångbart i det nya medielandskapet och har följdriktigt kommit fram till att kopiering för icke kommersiellt bruk måste vara tillåtet även på nätet. Varför denna skiljelinje mellan unga och mera etablerade politiker?

Ja, inte är det så enkelt som att ungdomarna är bortskämda med att allt ska vara gratis? Utan det handlar mera om att den frihet, som finns i det verkliga livet, där man tar del av andras tankar, texter och verk för att sätta in dem i ett eget sammanhang, där de prövas och stöps om men också hänvisas till, måste gälla även på nätet. Om alla skulle hävda upphovsrätt till allt som skrivs på nätet skulle det inte kunna fungera, som hela samhällets rika källa till fritt tankeutbyte. MinaModerataKarameller har tagit del av Monique Wadsteds, uttalande i dagens DN och har invändningar, som jag känner igen mig i. Scaber Nestor fortsätter oförtrutet att puffa för 3-veckorsbojkotten, som riskerar att hamna i medieskugga med tanke på Tpb-rättegången. Själv leker jag med tanken att denna tvärtom gör att allt fler förstår varför. Men jag kan ha fel. Hur som helst har vi gentemot denna industri ingen annan makt än den vi har som konsumenter.

Integritet rör individer – inte MSB

Läste en lång kommentar hos MinaModerataKarameller som modererats bort hos Eva Rundkvist a k a Käringen mot strömmen. Den som skrivit kommentaren är en person, som uttryckligen vill vara anonym, varför jag inte kan ställa frågan om det är OK att jag bearbetar texten och gör om den till ett blogginlägg här. Men arbetet med att stoppa FRA-lagen har varit ett lagarbete där vi alla delat med oss, varför jag tänker ta mig friheten att göra så.

Men först något om Datainspektionens sammanställning över de 20 lagförslag, som påverkade integriteten under 2008. Det är intressant läsning, som jag kan tipsa Käringen mot strömmen om, eftersom hon undrar varför vi inte reagerar inför övervakningen med kameror i skolorna. Det gör Datainspektionen, som ännu så länge är en myndighet där man tar sitt uppdrag på allvar. Nu upplyser man oss om läget – riksdagen har drabbats av kontrolliver. Karl Sigfrid har läst och ser ut att kunna dra nytta av rapporten; Opassande, som har en intressant länk till Christian Rudolf med fokus på den nya Lagen mot Hemlig dataavläsning; samt MinaModerataKarameller som i detta inlägg har en rad mycket intressanta länkar, men också kommentaren, som jag ville bearbeta, återgiven i sin helhet. Finemang – då kan ni ju jämföra. Men missa inte min slutsats både vad gäller anställda hos MSB och vårt behov av en robust grundlag.

Så till inlägget med adress till alla dem som anser sig ha som uppgift att svara för samhällsskydd och beredskap dit även värnet om demokratin måste räknas:

Integritet är något personligt. När det gäller signalspaningen, är det privat kommunikation det handlar om, varför varje avvägning måste företas i det enskilda fallet, inte kollektivt. Före FRA-lagen, hade vi en lagstiftning som överensstämde med detta, och därmed fanns grundläggande fri- och rättigheter. För att bli avlyssnad, måste den enskilde vara skäligen misstänkt för brott rätt högt på straffskalan. Det var en bedömning i det enskilda fallet. Nu ska allt, som jag gör på nätet, levereras till samverkanspunkterna, eftersom jag använder Google och deras gmail, vars servrar står någon annanstans än i Sverige. Många FRA-kramare har sagt att e-post är att jämföra med vykort. Men den jämförelsen haltar rejält. En brevbärare får inte ens till polisen avslöja vad som står på ett vykort, utan en åklagares bedömning. Idag är elektronisk kommunikation mindre privat än vykort, då avsändaren av ett vykort fortfarande kan vara fullständigt anonym, även om innehållet inte är förtroligt i samma utsträckning som i ett brev.

Så småningom kommer detta att gå upp för folk, och då ändras kommunikationvanorna utifrån vad en utomstående övervakare kan tänkas göra för bedömning. Det sker en anpassning till vad man tänker att någon annan skall tro. Det hittills privata måste ses som något som ska delges utomstående. Då förändras förutsättningarna för min tillvaro på ett radikalt sätt. Min och andras grundlagsfästa fria åsiktsbildning och våra möjligheter att skapa opinion, vilket är grundläggande för demokratin, har tagit skada. Samhällsskyddet för våra demokratiska fri- och rättigheter har nu blivit beroende av några få handplockade politikers goda vilja. Det om något borde den, som arbetar vid den nya Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) inse allvaret i, och också uppbåda all sin kraft och alla medel för att bekämpa. Denna nya myndighet borde inte avlöna individer, som ser FRA-lagen som en förutsättning för ett gott arbete. I så fall kan vi verkligen tala om ett reellt hot mot samhället och dess förmåga att utvecklas.

Hade inte anonymitet tillåtits och privat kommunikation varit skyddad, så hade med all säkerhet homosexualitet och hädelse fortfarande varit brottsligt. De informella nätverk, som rev ner de gamla murarna, hade inte kunnat bildas. Tänk efter.. skulle en brottsling kommunicera med sina vänner om han/hon visste att de var avlyssnade och därmed riskera att dra in dem. Knappast. Detta är ett bra exempel på en utveckling där den fria åsiktsbildningen varit viktig och utifrån detta kan man också förstå hur samhället kan påverkas negativt när det personliga inte tillåts vara strikt privat. Denna generella massavlyssning kommer att få oöverskådliga socialpsykologiska konsekvenser med svårläkta sår i samhällskroppen som följd. Människor som levt i stater med övervakning kan vittna om hur hela deras sätt att vara påverkades av att de visste om att de var övervakade. Själv har jag outplånliga minnen från besök hos ungdomsvänner i Öst-Berlin året innan muren byggdes.

Allt detta dras vi nu in i på grund av FRA-lagstiftningen, där myndigheter sägs skydda oss från yttre hot, men i förlängningen vet vi att politiker kommer att vilja använda FRA för att spåra annan typ av brottslighet. Allt efter som vi människor finner utvägar med hjälp av anonymiseringstjänster kommer dessa att bli olagliga. Det finns politiker som inte kommer att dra sig för att exploatera människors rädsla på ett sådant sätt att de kan få stöd för vad som helst. Därför behöver vi en robust grundlag och en fristående Författningsdomstol. Men till dess må vi gissla alla dem som ställt till det för oss.

Första bästa tillfälle blir EU-valet den 7 juni – hos Scaber Nestor har jag funnit en redovisning av hur dagens EU-parlamentariker agerat i för internet viktiga frågor. Själv väntar jag med spänning på resultatet av deras agerande m a a Medina-rapporten och Telekom-paketet. Det vägleder mig i mitt val av kandidat.

Öppenhet i politiken.

Ser att MinaModerataKarameller hade en gästbloggare igår – Nicklas Lundblad, som skriver om behovet av en bättre IT-politik i Europa. Han är fil dr i informatik och ordförande i Stockholms Handelskammares IT-politiska utskott samt medlem i regeringens IT-råd. Det är ett mycket intressant inlägg, som beskriver varför IT-frågorna hanteras så som nu sker och vad som borde göras istället. Det som han beskriver gäller i långa stycken även här i Sverige, vilket vi som engagerat oss i FRA, IPRED, datalagringsdirektivet, Telekom-paketet, ACTA o s v har lagt märke till.

Nicklas Lundblad är konstruktiv i sin syn på vad som behöver göras i EU, men också här hemma. Det senare noterar jag när jag besöker hans blogg Kommenterat. Där finner jag ett inlägg, som för mig vidare till Handelskammarens kampanj för att öppna regeringens remissarbete för insyn genom att samla alla remisser på en särskild webbadress där alla kan ta del av de förslag, som regeringen sänder ut på remiss. Intressant se hur det går med denna kampanj.

Det finns ju kampanjer som leder till ny insikter, men också kampanjer som fördummar. Ett prov på det fick vi igår, när biodirektören Ramstad uttalade sig i DN:s artikel Sverige – piraternas fristad. Opassande skriver vad många av oss tänker.

Det var hos Mårtensson som jag först såg begreppet Open Source i politiken. Han har gjort ett intressant inlägg om hur han vill verka för mer transparens i Bygg-, Miljö- och Hälsoskyddsnämnden i Värmdö kommun där han är nybliven ledamot. Ett mycket intressant initiativ med tanke på att lagstiftningen inom den nämndens område ger politikerna i denna nämnd mer makt över markanvändningen än vad politikerna i kommunens fullmäktige har. Det visade t ex hanteringen av ärendet med den ändrade användningen av fastigheten i Kv Riddaren i Norrtälje, där det gla Stadshotellet skulle omvandlas till bostadsrätter, med en präktig spekulationsskandal som följd, vilket det skrivits en hel del om i Norrtelje Tidning.

Det brinner i knutarna ...

... och jag undrar om ni är på det klara med att lobbyister och deras jurister i upphovsrättens namn är på väg att ta över ert politiska arbete.

Jag tänker närmast på Medina-rapporten punkterna

30. Europaparlamentet anser att verksamheten på webbsidor på Internet som erbjuder nedladdning av verk och tjänster som är skyddade av upphovsrätten och närstående rättigheter är olaglig, liksom fildelning (”peer to peer”) av verk eller tjänster utan upphovsrättsinnehavarnas samtycke.

31. Europaparlamentet stöder inrättande i de olika medlemsstaterna av administrativa myndigheter som ska ha i uppdrag att vaka över att upphovsrätten respekteras på Internet, genom en stegvis process och på rättsinnehavarnas begäran.

32. Europaparlamentet är positivt till de olika nationella rättssystemens åtgärder mot webbsidor på Internet som olagligt sprider verk på nätet (t.ex. ”Pirate Bay”).

Det ska röstas om detta i plenum den 19:e februari. Antas dessa punkter i Medina-rapporten undermineras punkterna 138 och 166 i Telekompaketet och därmed kan detta stödja påståenden om att EU-parlamentet anser att kunder, som gör sig skyldig till brott mot upphovsrätten, ska stängas av från internet. Telekompaketet läggs som en A-punkt den 16 februari, då det är ett rådsmöte med kulturministrarna – inte den 19 februari då Telekomministrarna träffas. Varför? Ja, däremellan finns en minisession i parlamentet den 18 februari – skickligt timat? Eller ...

Hur som helst, det är min förhoppning att Sveriges ledamöter i EU-parlamentet agerar kraftfullt för att hålla Telekompaketet rent från dylika idéer. Sedan vore det en välgärning om upphovsrätten kunde bli föremål för en översyn anpassad till en modern tid och modern teknik, men det är en annan historia. Att som Medina direkt peka ut en teknisk plattform, som varande ett stort problem när det gäller att värna upphovsrätten, är direkt förkastligt. De som gör sig skyldig till brott ska lagföras och straffas under rättssäkra former och rättegången mot The Pirate Bay startar den 16 februari 2009. Upphovsrättslobbyn och deras jurister bör inte kunna luta sig mot EU-parlamentet för att argumentera för sin sak.

För mig är det viktigt att våra valda parlamentariker kan hålla isär begreppen och inte går ärenden åt specifika särintressen. Jag kommer därför att följa denna fråga med särskilt intresse. Jag vet att Christofer Fjellner (M) och Carl Schlyter (Mp)gör vad de kan för att hindra dylika tilltag i denna sak, men jag har förstått att utan folkligt stöd och samarbete över partigränserna i vissa fundamentala rättighetsfrågor står sig parlamentarikerna slätt. Sådant ökar inte medborgarnas tilltro till EU, som en demokratisk och rättsvårdande institution och vi i Sverige står inför ett val till EU-parlamentet.

Med vänlig hälsning

Gun Svensson

Ovanstående har jag sänt per e-post till våra ledamöter i EU-parlamentet. Och fått svar från Eva-Britt Svensson (V), som naturligvis svarat att hon känner ansvar för de punkter i Telekom-paketet som hon kämpat för tidigare. Inger Segelström (S) har svarat ”Min partigrupp ska ha en första diskussion ikväll med omröstning i mars enligt nuvarande planering”. Carl Schlyter (Mp) har svarat och gett mig tips om hur jag håller mig underrättad. Han skriver också ”De gröna kommer att kraftfullt agera för att förändra Medinarapporten i grunden. Även telekompaket förhandlas nu och där arbetar vi för att stoppa alla förslag om att stänga av folk från internet och att göra budbärarna ansvariga.” Jens Holm (V) har idag (5 februari) svarat: "Tack för ditt mejl. Jag hade lite svårt att läsa ditt mejl när en massa bokstäver hade försvunnit. Vänsterpartiet vill ha bort alla inskränkningar i användning av internet frå telekompaketet. mvh jens". Jens har rätt i att det händer något med å,ä och ö när man skriver till Europaparlamentet - de försvinner, det har jag sett i de svar jag fått.

Gillar att politikerna tar mitt intresse på allvar och håller mig underrättad. Politikerna behöver bättra på både EU:s och sitt eget skamfilade rykte. Vart efter svar droppar in uppdaterar jag. Intressant.

Ser att Karl Sigfrid tycker att det är dags att Beatrice Ask säger ifrån. Jens O. har funnit mer info hos Karl. Leo skriver om vad Erik Josefsson funnit i Bryssel. Sagor från Livbåten ansluter sig till köpbojkotten riktad mot skiv-, film-, mjukvaru- och mediabolagen bakom organisationer som IFPI, RIAA, MPAA, BSA med flera i hopp om att de ska förstå att vi ogillar det som de håller på med. Anohito går också med. Kulturbloggen har till skillnad mot en massa utövare i kultursvägen fattat vad det är frågan om. Här även en författare som begripit vad det är frågan om – Anders Widén. Opassande är också med och ser det ironiska i att det påstås att vi är snåla och inte vill betala för oss i vanliga fall. Arvid Falk ser i likhet med mig att det handlar om demokrati. Naturligtvis är vi just nu bara en liten grupp myggor, som gett sig fan på att samla svärmar för att irritera ett gäng elefanter, som inte förstår sitt eget bästa. Money talks men fram till dess skapas dålig PR.

Avslutar med att uppmärksamma Hax, som utlovar ett års gratis webbhotell till den som vill skapa ett nytt frihetligt internetprojekt – ett gott initiativ, som måste uppmuntras.