Lågt och högt bor inom oss alla.

Ingen kan väl undgå att det rasar en debatt om polisens och olika medias hantering av Ola Lindholm, barnkär favorit som chefredaktör för Kamratposten och programledare för SVT:s Wild Kids samt aktiv samhällsdebattör med säte i BRIS styrelse, som nu testats positiv för ringa narkotika. Juristen skriver kort och länkar till andra samt ställer en relevant fråga mot bakgrund av Olas egna uttalanden i andra sammanhang när det gäller rätten att ses som oskyldig till dess motsatsen bevisats, men också att vissa brott är av den allvarliga arten där vi kanske måste acceptera att oskyldiga riskerar att bli dömda för att stävja att barn blir utnyttjade och bristen på rättssäkerhet i dagens eskalerande lagstiftning. Opassande skriver som gästskribent hos Anna Troberg, som vanligt mycket klokt om vikten av att vi uppträder balanserat och värnar rättssäkerheten. Jocke Jardenberg ser saken ur olika perspektiv men reagerar främst på att polisen läcker uppgifter till media på ett sätt som måste sättas under lupp. Sagor från Livbåten skriver om pissbrott och pissbevis.

Ända sedan jag själv hörde Ola Lindholm vid seminariet vid IT-universitetet i Göteborg den 6 maj 2010, som handlade om Filtrering av barnporr, har jag varit urförbannad på hans slappa attityd i fråga om oskyldiga människor, som riskerar att dömas för innehav av barnporr p g a ihålig lagstiftning, poliser som prioriterar fel saker och media som eldar under moralpaniken. Något som gjorde att jag inledningsvis när Expressen avslöjade detta tänkte ”sådant läder ska sådan smörja ha”. Sedan har kommentarer på Fb av bl a Thomas Tvivlaren och många andras synpunkter stämt till eftertanke – inte ens Ola Lindholm har förtjänat att löpa gatlopp, utan lagen måste vara rättssäker för alla. Deepedition kan också konsten att spegla detta ur flera olika perspektiv och hålla fast i vikten av rättssäkerhet och oskuldspresumtionen. Jakob Heidbrink skrev redan 2008 mycket klokt om just oskuldspresumtionen. Seminariet, som Scaber refererar till här ovan, är trots det väl värt att ses på nytt då det visar hur polisen bitit sig fast i Filtrering och censur som lösning på problemen med spridning av barnporr, vilket Ola då underblåste. I Olas eget fall är risken nu stor att han själv riskerar att falla offer för att polisen med hjälp av riksdagens lagstiftning getts alltför fria händer när det gäller misstanke om drogmissbruk.

Från detta sorgliga, som visat att det tog tid för mig att gå från stadiet "sådant läder ska sådan smörja ha" till att rättssäkerheten och oskuldspresumtionen ska gälla i alla lägen, vill jag nu gå över till gårdagens uppsluppna event TMK Old School Revival. Hade en helt oförglömlig kväll tillsammans med en hel hoper yngre vänner, som var tonåringar då, när det begav sig åren 1978 -1982. Fick stå i rampljuset och ta emot deras hyllningar för min tilltro till dem, när de gjorde verklighet av sina drömmar att stå på scen och lira efter åtskilliga timmars slit i det nedlagda Gamla Prippbryggeriets övningslokaler. Minns att vi som mest hade 17 – 18 olika band verksamma. Det är svårt att ange exakt eftersom grupperingar och namn ändrades allt eftersom de utvecklade sin förmåga eller fann en tjusning i att pröva något nytt. Några av banden hade kvällen till ära återförenats och bjöd på en för mina (idag ovana trumhinnor) fullkomligt öronbedövande rockfest. Men, jag njöt i fulla drag av att få vara med. Känner att jag förunnats möjligheten leva ett rikt liv med många helt enastående minnen. Tack för det alla Norrtäljes ungdomar och schyssta vuxna som jag mött på livets stig!

Tänkte på gårdagens kväll när jag idag läste SvD Näringslivs artikel om Leif Johansson, avgående VD i Volvo och ny ordförande i Ericsson. När han var 14 år fick han för sig att han ville bli rockgitarrist, vilket hans far höll på att skratta sig fördärvad åt. Men sedan sa han ”du får spela hur mycket gitarr du vill, men under förutsättningen att du kommer hem med bra betyg i fysik, kemi och sådant där”. - Han gav en väldigt distinkt guidning, om man säger så. Det räddade världen från en väldigt dålig rockgitarrist, säger Leif Johansson och skrattar så att ögonen blir som två streck. Sedan kan vi läsa att han trots det kunde arbeta som gitarrlärare under studietiden i USA och bland annat lära amerikanska tanter spela gitarr. Tycker att alla föräldrar kan ta fasta på den handfasta inställningen – gör vad du vill så mycket och länge du vill, så länge du sköter skolan och kommer hem med bra betyg.

Avrundar med MinaModerataKarameller som funderar kring åldersdiskrimineringen i arbetslivet. Det är något fundamentalt fel i attityderna hos rekryterande chefer i arbetslivet. Tänk om möjligheten till goda vinster ligger i förmågan att skapa det goda arbetet med en mångfald när det gäller kön, klass, etnicitet o s v i arbetslaget?

Intressant.

Filtrering – en lösning av ”ondskan” på nätet.

Sitter och kollar på en bambuser-sändning (1,5 timme lång) med denna rubrik från stiftelsen .Se, där ett samtal förs med utgångspunkt från journalisten och författaren Anders R Olssons inledning utifrån skriften Sökes: En teknisk lösning på ondskans problem (pdf-fil). Det är väl använd tid att ta del av detta. Läs även hans debattinlägg på SvD:s Brännpunkt. Efter att ha lyssnat på detta tycker jag att det är hög tid med en allmän politisk debatt där politikerna inte gömmer sig bakom populistiska argument om barnporr utan lyfter debatten upp på ett ideologiskt plan med fokus på yttrande- och åsiktsfrihet och där undantag från huvudregeln och risken för ändamålsglidning måste genomlysas ordentligt. En ordentlig utredning vore på tiden. Den frivilliga överenskommelsen om filtrering av barnporr har funnits rätt länge nu och under tiden växer olika gruppers anspråk på filtrering av andra internetsidor. När människor egna samveten inte fungerar hjälpligt då inbillar sig politiker och olika världsförbättrare att det finns tekniska lösningar på problemen.

Intressant.

Nu helt lagligt att FRA delar med sig.

Ser att Maria Ferm i Grön Ungdom triggat SvD:s Per Gudmundson till en kommentar, där han kan bidra med sina kunskaper om FRA:s bakgrund. Han skriver ”FRA skapades alltså för att spana med utgångspunkt från hotbilder, punkt. Och hotbilder förändras över tid, såsom tekniken att signalspana.”

Det är nog en helt riktig iakttagelse, men med tanke på det lagkluster som skapats under senare år för att legalisera FRA:s verksamhet, är det befogat att ställa frågan: - Vilka hotbilder motiverar att hela svenska folket ska omfattas av FRA:s verksamhet? Frågan gäller allt som riksdagen möjliggjort för FRA att syssla med; allt från det som FRA:s variant av PUL ger utrymme för till Källdatabasen, som idag omtalas som Uppgiftssamling för råmaterial och Urvalsdatabasen, som numera omtalas som Uppgiftssamling för information om företeelser mot vilka signalspaningen inriktas.

En bland många, som synat textmassan, är Mark Klamberg och honom känner jag stort förtroende för. I förra veckan skrev han ett inlägg Öppnare register är bra men problem med övervakning kvarstår. När sedan Anders Jallai på debattplats i Aftonbladet idag skriver att FRA kan läcka information, berättar Mark i en kommentar att det inte handlar om att läcka, eftersom det idag är legaliserat att FRA kan dela med sig av sitt material om det behövs för att samarbetet ska fungera med andra länders underrättelsetjänster. Mark har citerat det lagrum där detta är reglerat. Mig förvånar det att så många journalister är så ointresserade av vad riksdagen dyvlat på oss. Ett beslut som tillkommit på det sätt som lagklustret kring FRA:s verksamhet drivits igenom kan regeringen inte kräva att vi ska respektera. Vi har fortfarande i minnet hur det var ställt med kunskapen om saken i berörda utskott – i ett blogginlägg finns länk till SvD:s artikel, som publicerades samma dag som det slutliga beslutet togs i riksdagen. Hur det stod till i riksdagen i sin helhet, det syns på webbplatsen riksdagssvar.se där Socialdemokraterna slutligen klarade av våra frågor med ett gruppsvar, och därför kunde lyftas upp bland de som svarat, medan de flesta av alliansens politiker fick stanna kvar under strecket, då de ignorerade våra mejl om att besvara våra fem frågor.

Andra som kommenterar är Hax; Svensk Myndighetskontroll; Amanda Brihed; och Scaber Nestor Lisa Magnusson skrev för drygt en vecka sedan Internet är vår tids viktigaste miljöfråga och jag är böjd att hålla med henne. Hennes text blir inte mindre intressant, när hon berättar att bloggtexten är ett utdrag ur en refuserad text avsedd för den rödgröna antologin Vårt sätt att leva tillsammans kommer att ändras. Intressant.

Avslutar med Marcus Fridholms mycket läsvärda text om filtrering och censur.

En juste syn på nätanvändare?

Medan debattens vågor om Ipred-lagen går höga, undrar jag vilken bild av oss nätanvändare som är den mest förhärskande i det som just nu sprids med hjälp av riktiga journalister i riktiga media? Det har jag funderat på mer än en gång, när jag försökt förstå varför det har varit möjligt för politikerna att driva igenom den ena lagen efter den andra, som kränker våra medborgerliga fri- och rättigheter och som resulterat i en ny rättsordning, där privata företag får sköta lagars efterlevnad. Uppenbarligen är det möjligt i ett klimat där riktiga media sprider uppfattningen att internet hemsöks av brottslingar och fylls av företeelser mer avskyvärda än vad som gäller i samhället i stort. Det som sker speglas av journalister, som själva har ett intresse av att upphovsrätten hålls intakt eller rent av skärps och har således, i likhet med andra makteliter, förlorat förmågan att kritiskt granska sakernas tillstånd. Utan några andra jämförelser tänker jag på händelser, som föregått det som bl a MinaModerataKarameller kommenterar idag.

Två månader före EU-valet står just nu slaget nere i Bryssel om Telekompaketet, där förhandling och utskottsbehandling pågår inför parlamentets behandling i plena den 5 maj. Problemet är att paketet inte enbart handlar om riktlinjer för en infrastruktur, där operatörer på lika villkor ska befordra data till, från eller mellan olika internetanvändare, vilka ska respekteras som individer och företag i ett demokratiskt och rättssäkert EU. Tyvärr kan jag inte länka till någon aktuell uppdaterad information på svenska på Europaparlamentets hemsida. En alternativ källa är La Quadratur du Net, men den informationen är också på engelska. Det ger perspektiv på svenska folkets möjligheter att påverka, men är samtidigt lärorikt.

Genom Le domaine d´Anais har jag fått veta att Nationalförsamlingen i Frankrike nyligen tog beslut om att inrätta en högsta myndighet för spridandet av verk och beskydd av rättigheter på Internet – HADOPI – och att president Sarkozy nu försöker få igenom skrivningar i Telekompaketet, där användare ska bevakas och vid eventuellt intrång i upphovsrätten bestraffas av teleoperatörerna. Hax kan berätta att detta beslut togs under kuppartade former. En motsvarighet till HADOPI kan vi se i det nya EU-organet EOCP (European Observatory on Counterfeiting and Piracy), vilket DN skrev om för några dagar sedan. Dessförinnan hade DN en artikel om Telekompaketet, som ett led i sin EU-bevakning. För ett par veckor sedan hade Computer Sweden en artikel om den press som upphovsrättsindustrin utsätter telekomföretag och internetleverantörer för.

Erik Josefsson skriver att Gunnar Hökmark, Lena Ek och Göran Färm, vilka ingår i ITRE (utskottet för industrifrågor, forskning och energi), den 16 april kan vara med och skydda fransmännen från att bli avstängda från internet. Isobel undrar varför inte redaktioner gräver mer i det som händer inom EU. Själv tänker jag att det inte bara är fransmännen, som behöver skydd mot olika intressen, vilka ser övervakning och filtrering av internet som allena saliggörande, när det gäller att beivra människors olagliga eller icke önskvärda beteenden. Vän av ordning, som ser internetanvändare som särskilt brottsbenägna, finns i stor utsträckning bland dem, som själva inte umgås med andra över nätet, även här hemmavid.

Avslutar med en pejling om vad som rör sig i bloggosfären: Intensifier om tillslaget med hjälp av Ipredlagen; Lars-Erick om hur Ipred hindrar mänsklig kommunikation och om dialogen med en sosse; Anders Widén om faran med vår tystnad; Scaber Nestor om krigshetsen från piratjägarnas sida; Jens O om hur allt hänger ihop; Erik Hultin om Alliansen och FRA, där kommentarerna är intressanta; Mark Klamberg om en artikel i Ny Teknik; Svensk Myndighetskontroll, om en FRA-debatt; samt Infallsvinkel med en egen opinionsundersökning. Intressant.

Knöligt Telekompaket och hemligt ACTA-avtal.

Telekompaketet borde handla om riktlinjer till nytta för en infrastruktur där teleoperatörer på lika villkor kan vidarebefordra data till/från/mellan internetanvändare. Internetanvändare, vilka ska respekteras som fria individer/grupper/företag i ett demokratiskt och rättssäkert EU. Direktivet borde handla om nätneutralitet och vara skilt från åtgärder som gäller brott och straff. Användarnas skyldigheter att hålla sig inom lagens råmärken under sin vistelse på internet är en uppgift för alla och envar och kan inte överlåtas till företag och enskilda, vilka omgärdas av lagar till skydd för upphovsrätt och patenträtt, ej heller till teleoperatörer eller telekomföretag. Alla medborgare, som är måna om att slå vakt om de demokratiska fri- och rättigheterna, måste nu gå samman över partigränserna och kämpa för att ledamöter i riksdagen och EU-parlamentet ska stå upp för ett rättsväsende och en rättsordning, som garanterar varje medborgare rätt till en rättssäker prövning i de fall man blir anklagad för att ha begått ett brott mot gällande lag! Människor, som lever delar av livet på nätet, är inte mera brottsbenägna än människor, som inte behärskar eller tar avstånd från informations- och kommunikationstekniken.

Upphovsrättsindustrin och företag, som specialiserat sig på övervaknings-/filtreringsteknik, vädrar idag morgonluft och gör vad de kan för att påverka EU:s politiker och tjänstemän för att få med tillägg och ändringar i Telekompaketet till förmån för anordningar, som kränker våra demokratiska fri- och rättigheter och skapar onödigt stora trafikkostnader. Det senare skrev Karl Sigfrid om i Norrtelje Tidning häromdagen. Även här i Sverige pågår aktiviteter i denna riktning. Hur dessa krafter uppträder när någon funnit en fungerande modell för att erbjuda musik på nätet, skriver Copyriot om. Intressant.

Parallellt med Telekompaketet pågår hemliga förhandlingar om ACTA-avtalet. Samtidigt som Näringsutskottet sa nej till Vänsterpartiets begäran om öppenhet har regeringen skrivit ett brev till EU för att, som SvD skriver, uppmuntra större öppenhet. Hax tror sig veta att det kommer att smygas igenom i sommar. EU-kommissionen har dessutom på initiativ av Charlie McCreevy, kommissionär för den inre marknaden, dragit igång en ny grupp, något jag berört på NT-bloggen där jag skrivit om Upphovsrätten och rättssäkerheten baserat på artiklar i DN1, DN2, Newsmill och Second Opinion. Karl Sigfrid (M) har också läst DN och Newsmill och noterar dessa som två nyheter av betydelse.

När jag sökt information om läget efter omröstningen i de båda EU-utskotten, som senast tagit ställning till Telekompaketet inför EU-parlamentets slutliga omröstning, har jag haft tillgång till bl a Erik Josefssons blogg med många värdefulla informativa länkar och Olle Schmidts blogg, där jag försöker klara ut varför de har olika bilder av omröstningen. Ett problem för mig är att mycket av den information, som analyserats av initierade inom organisationer, som kämpar för ett fritt och neutralt internet, t ex La Quadratur du Net och Iptegrity.com, är på engelska med många för ämnet och politiken specifika uttryck. Men, jag bollat vidare till några som kan.

Avslutar med en del viktiga länkar m a a Säpo:s uttalade behov av FRA: SVT, SvD, DN, Expressen, Mark Klamberg reflekterar kring detta; Svensk Myndighetskontroll hälsar välkommen till den nygamla FRA-shopen; Scaber Nestor funderar kring Centerpartiets hållning till det som nu kommit fram; MinaModerataKarameller tror (som den goda människa hon är) mera på slarv än att regeringen medvetet förde de sex kvinnorna i Folkpartiet bakom ljuset; Patrik Öhman ser här bevis att vi inte kan lita på makten; Pär Ström räcker lång näsa; Hanna Wagenius säger kort och gott Idioter; Annie Johansson simmar dock lugnt – allt är i sin ordning; Emmas schema är fulltecknat av FRA och livet efter Ipred; Anohito gör som Emma och många andra – öppnar sitt nätverk; Erik Laakso ställer en högst relevant fråga till berörda artister och funderar på Ipredia.