Upplyst majoritet krävs för demokrati.

Igår läste jag Oisin Cantwells kolumn i AB om regeringens tappra försök att slå blå dunster i våra ögon. De har uppenbarligen inte förstått att de sumpat sina möjligheter att uppfattas som trovärdiga när det gäller hanteringen av lagklustret runt FRA:s verksamhet. Inte blir det bättre när regeringen i sin rapport mörkar viktiga delar av kritiken från bl a SIUN. Cantwell skriver bland annat ”Regeringen undviker att berätta att Siun under året sa åt FRA att myndighetens interna styrdokument är så diffust hållna att det är svårt att kontrollera att politikernas intentioner om underrättelseverksamheten följs.” och sammanfattar avslutningsvis ”Den sammanlagda kontrollen över spionerandet lämnar med andra ord en hel del övrigt att önska. Vilket är illavarslande, inte minst sedan det i kölvattnet av Edward Snowden har visat sig att Sverige fyller en viktig funktion i USA:s globala massavlyssning. Än mer alarmerande är att då en hel värld upprördes över att Washington tjuvlyssnade på Angela Merkels telefonsamtal så ryckte vår utrikesminister på axlarna. Denna slapphet, liksom den undermåliga tillsynen av signalspaningen, borde oroa oss alla djupt.”

Idag får vi en försmak av innehållet i nästa veckas Uppdrag Granskning både i form av en lång rad artiklar och möjligheten att delta i en chat med journalisten Fredrik Laurin. Den senare möjligheten använde jag mig av och fick klart för mig att SVT:s avsikt är att göra oss mer välinformerade om vad som pågår och i vilken utsträckning som våra medborgerliga fri- och rättigheter respekteras av staten med dess obegränsade tillgång till våra meta-data, det vill säga data om vem vi utbyter information eller umgås med samt sidor vi besöker på nätet. Public service när den är som bäst, med andra ord.

Av artiklarna kan klart utläsas att Sveriges alliansfrihet i fred är en myt och att Sveriges anslutning till Nato med tiden blivit en ren formsak. utan att folket haft möjlighet att klart ta ställning till den saken. USA hyllar FRA:s rysspionage och Sveriges utrikesminister påstår att det som avslöjats inte påverkar relationerna mellan Sverige och Ryssland. Det senare måste väl bara betyda att dessa redan är riktigt dåliga på grund av Sveriges dubbelspel, men nog vore det väl underligt om inte bevis istället för misstankar skulle kunna göra dem ännu frostigare. Ny Teknik har tagit del och redovisar de viktigaste punkterna i hittills publicerat material.

Artiklar i andra media visar hur ledande politiker ansvariga för tillkomsten av FRA:s vidlyftiga lagar i juni 2008 idag försöker förringa betydelsen av Uppdrag gransknings avslöjanden, när de inte som i fallet med Folkpartiets försvarspolitiske talesperson Allan Widman är direkt ohederliga. Helt frankt påstår Widman att Snowden går Rysslands ärenden. Här till exempel i Expressen. Min omedelbara tanke blir en undran över hur det är ställt med Widmans analytiska förmåga? När Ryssland utnyttjar Snowdens situation för egna syften behöver det inte betyda att Snowden agerar i maskopi med Rysslands säkerhetstjänst. De allra flesta andra som läst och hört visselblåsaren Edward Snowden tror nog mera på hans försäkran att hans verk handlar om att göra det amerikanska folket medvetna om vad som pågår. Att han sökt sin fristad i ett land, där han inte riskerar utlämning till USA, är inte särskilt belastande speciellt mot bakgrund av hur USA tidigare behandlat visselblåsaren Bradley numera Chelsea Manning. Hon dömdes som bekant för att ha läckt uppgifter om USA:s agerande i Irak. Ibland tycker jag mig se att människor, som själva har varit utsatta för diskriminering, utan att ta offerkoftan på, har ett mer välutvecklat sinne för rättvisa och rättssäkerhet än den som seglat fram i tillvaron på en räkmacka.

För övrigt är det rätt märkligt att en upplyst demokrati som USA förefaller vara totalt okunnig om sin egen roll i den terror som NSA och FRA säger sig skydda oss mot. Advokatsamfundets Anne Ramberg menar ”att avslöjandet åskådliggör vikten av ett tungt integritetsskydd” och Piratpartiets ledare Anna Troberg menar att FRA-cirkusen är som en otrevlig mardröm. I morgon försvarar forskaren Markus Naarttijärvi vid Umeå universitet sin avhandling om hur synen på integritet urholkats i senare års lagstiftning. Det visar Ny Teknik i artikeln FRA:s samarbete är lagligt då det bara kan beställas av svenska myndigheter. Frågan är om och i så fall varför en sådan beställning skett? Är det möjligt för en upplyst majoritet att stärka politikerelitens respekt för integritet och rättssäkerhet samt hävda dess betydelse för vår demokrati?

Vid samtal om behovet av integritet är det inte så lätt att inse skillnaden i innebörden av de bägge begreppen massavlyssning och massövervakning. De som gillar FRA:s trålning och lagring av våra data talar gärna om massavlyssning för att leda våra tankar bort från upptäckten att det handlar om massövervakning. Detta mot bakgrund av FRA:s hemliga utvecklingsverksamhet och den otydliga lagstiftningen. Mark Klamberg skrev om den förvirring som lagstiftningen kring FRA:s verksamhet bidrar till i samband med FRA:s presskonferens i november. DN:s Hans Rosén gjorde också ett försök att tydliggöra vad som kan sparas och vad som måste raderas. Om man känner till hur FRA kan skapa kartor eller bilder, som visar människors samröre och besöksmönster med hjälp av rådata eller meta-data, som det också kallas, står det klart att svenska folket är föremål för statens övervakning.

Håller helt med Martin Löwdin om att vi måste hjälpas åt att tvinga alla våra politiker att prata om övervakningen. Till min och många andra piraters stora glädje har vi fått en förstärkning i det arbetet sedan Erik Hultin idag meddelat att han lämnar Centerpartiet för att istället ägna sina krafter åt Piratpartiet. Välkommen – Du behövs verkligen i detta arbete! När fler inser att en röst på Piratpartiet är den enda möjligheten för att få gehör för kraven på en ökad respekt för integritet och rättssäkerhet, först då kan vi räkna med att övriga partiledare lånar folket sitt öra. Intressant?

Interaktion med Norrtelje Tidning

Fick föredömligt snabbt svar på det mejl som jag skrev häromdagen sedan jag läst att Svenska Stadsnätsföreningen håller på att trimma in ett system för att myndigheter ska kunna komma åt våra data även i lokala stadsnät. Informerade vänner och följare på Facebook igår:

”Har fått svar från Etanet AB:s VD Anna Josefsson via ordföranden i Etanet AB:s styrelse. Den intressanta nyheten är att Etanet inte slutit något avtal med Maintrac och att Telia ska ta över driften av stadsnätet, varför frågan om automatiserad datalagring och avlyssning blir en sak för dem och andra tjänsteleverantörer. Om Etanet behöver hålla något register för myndigheterna är inte klarlagt. Att Telia tar över ger mig dåliga vibbar med tanke på deras taskiga kundfokus i andra länder.

Så länge Etanet själva är Kommunikationsoperatör och tjänsteleverantör lämnar de endast ut information om kunder i de fall det handlar om ett brott som kan ge fängelse. De har inga automatiska system som ger andra tillgång till kundernas uppgifter. - Vi efterlever självklart alla de lagar som finns och beslut som följer därav från domstolar, avslutar Anna Josefsson”

Detta sagt eftersom min tidigare bloggpost blivit uppmärksammad i dagens NT genom ett citat ur mitt blogg. Rätt kul faktiskt, när bilden på Farmor Gun i den för norrtäljeborna numera så välkända svarta hatten och ett kort citat lockar nya läsare till min blogg. Sedan kan jag bara hoppas att något av det som jag skriver om, kan vara av ett så allmänt intresse att Norrtelje Tidning väljer att göra artikel om saken.

I dagens tidning är det framförallt reportaget om hur skolorna i Björkö-Arholma och Grisslehamn tar tillvara teknikens möjligheter för att utveckla ett samarbete och artikeln om Läsläxor och e-böcker i Grisslehamn som fångar mitt intresse. Detta sagt utan att föringa värdet av artikeln om friidrottsklubben Rånäs 4H:s populära verksamhet i Matildahallen. Tvärtom ser jag den som ett viktigt komplement. Genom alla år av arbete bland barn och unga har jag hållit mig ajour med den forskning, som visar på värdet av det viktiga samspelet mellan kroppen och knoppen, d v s att barn som sysslar med idrott och sport har nytta av detta vid inlärning. Tre goda nyheter som gör att det finns hopp om en ljus framtid för barn och unga i vår kommun. Se där en bra anledning för den, som inte redan prenumererar, att köpa tidningen idag. 

Intressant?

Mejl till stadsnätets bolagsstyrelse om avlyssning m m

Sedan jag lyssnat på radio och läst såväl tidningar som webbnyheter om att Svenska Stadsnätsföreningen håller på och trimmar in ett system för att myndigheter ska kunna komma åt våra data även hos de lokala stadsnäten, d v s datauppgifter även inom landets gränser, kan jag bara använda mig av den lilla makt man kan ha som kund till att försöka ställa lokala politiker till ansvar. Om Tele 2 kan sätta sig på tvären borde det vara möjligt att ställa det politikerstyrda Etanet AB mot väggen när det gäller skyddet för kundernas personliga integritet och rättssäkerhet. Därför har jag sänt detta mejl till styrelsens ledamöter och ersättare samt för kännedom även revisorerna. 

"Som kund hos Etanet AB undrar jag vilken ställning som styrelsen tagit när det gäller Svenska Stadsnäts överenskommelse med företaget Maintrac, som fått i uppdrag att ta fram det gränssnitt som krävs för att EU:s datalagringsdirektiv och lagen om datalagring ska kunna följas. I dag görs det här arbetet av säkerhetsklassad personal hos Maintrac, men över tid så kommer det att automatiseras, säger Mikael Ek, VD i Svenska Stadsnätsföreningen på föreningens hemsida. 

Sveriges Radio och olika media har också rapporterat om saken. Då det är förenat med ett mycket allvarligt hot mot kundernas rätt till skydd för den personliga integriteten och rättssäkerheten måste även lokala politiker ta ställning till om de ska traska patrull eller om de ska påverka arbetet i en riktning där respekten för kundernas integritet och rättssäkerhet upprätthålls. 

Ber om svar så snart som möjligt. 

Vänligen 

Gun Svensson

Kandidat för Piratpartiet i EU-valet 2014" 

Väntar med spänning på deras svar.

När inte bara FRA (som byter data med USA:s NSA) utan även Säpo och Polisen ska få automatiserad tillgång till våra data behöver vi stärka vårt förhållningssätt och göra klart för oss varför det är viktigt att slåss för att respekten för vår personliga integritet och rättssäkerhet upprätthålls. Den uppfattning, som Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg gör sig till tolk för borde vara varje anständig regerings. Istället kan man läsa mellan raderna att hon fått kritik för att hon i kraft av sina kunskaper håller fast vid sitt försvar till stöd för allas våra rättigheter.  

Anna Troberg låter sig inspireras av en katastroffilm från Hollywood när hon konstaterar "Det fina med att betrakta världen omkring sig genom genom konstens brännande lins är att det inger en rejäl dos hopp. Katastroffilmer slutar nästan alltid väl. När det ser som mörkast ut det vänder det alltid. Eller som det hela uttrycks i just “Independence Day”:

It ain’t over until the fat lady sings.

Det inger mod - tack för det!
Intressant?

Livet i smått och stort

Det är nu drygt tre månader sedan jag gjorde ett blogginlägg. Då jag valt att fokusera på styrketräning för att förbättra mina chanser att få vara med ett tag till, har det inneburit att jag undvikit stillasittande framför datorn. Något som i sin tur lett till att jag känt en viss bävan inför ett nytt blogginlägg. Dagar har kommit och gått och mina dagliga tidningar Svenska Dagbladet och Norrtälje Tidning har hållit mig ajour med världen utanför. Inte så sällan har det kliat i fingrarna att sätta tankar på pränt, men sedan har jag lutat mig tillbaka och tänkt på vad något av alla mina härliga medmänniskor gjort mig medveten om – medan du vilar verkar den högre makt, som alla goda människor bär inom sig.

Trygg i den förvissningen har jag inte känt något större tryck att ta till orda här på nätet. Inte förrän idag när ”gubbjäveln” Svante Lidén i AB berättar om sitt livs första house-party. Om och om igen har jag läst hans berättelse om upplevelsen av Swedish House Mafia på den nya nationalarenan i Solna och skrattat riktigt gott. Tänk att någon,15 år yngre än jag, har svårt att hänga med! Trots det förstår jag att det handlar om rytm och förmågan att skriva kod så att tekniken kan presentera ljus och ljud så att människor oavsett ålder påverkas och i den, som inte är helt förstockad, väcka lusten att interagera. ”Det går inte komma undan, man susar iväg som Omar på flygande mattan. Härligt.” skiver Lidén. 

Trots det väljer han för kvällen det trygga och invanda ”Mozart, ett säkert kort. På topplistan varje vecka – i 250 år.” Själv konstaterar jag att det ena inte behöver utesluta det andra.

Teknikrädsla eller teknikintresse? En fråga som genomsyrar utvecklingen i vår tid på samma sätt som främlingsrädsla eller främlingsintresse.

Det senare gör att jag trots att hälsan lägger hinder i vägen, försöker hålla mig ajour med den diskussion som förs om nätets möjligheter, väl medveten om att jag och andra får oss till livs en hel del som vi helst av allt vill slippa. Men, allt mänskligt har sina avigsidor och bara för att vi inte vill se försvinner det inte. Här hjälper endast tålamod och sakliga argument.

Vänner av ordning vs rättssäkerheten.

En liten gnutta hopp om en anständig svensk rättvisa tänds när jag läser debattinlägget hos SVT Debatt av Brita Sundberg-Weitman, pensionerad lagman och docent i folkrätt, rubricerat Svenska journalister ljuger om Assange. Det hedrar Brita S-W att hon går mot strömmen i en rättssak där en lång radda av landets feminister ser rött, då de är övertygade om att Assange är en fähund som vill smita undan sitt ansvar. Den dokumentär som Brita S-W nämner sändes i SVT i början av april 2011. och är inte längre tillgänglig på nätet

Samtidigt går det inte missa att många såväl män som kvinnor är rejält trötta på att snart sagt allt som händer i samhället ska tolkas men framförallt misstolkas med hänvisning till berörda individers kön. Irritationen däröver går också till rejäla överdrifter på sina håll, även om det också finns bloggare, bl a Jinge, som försöker se nyktert på saken. Men helt klart är rättssäkerheten både för Julian Assange och de berörda kvinnorna är i fara när saken blivit politik på högsta nivå, vilket bl a SvD skrev om häromdagen. Hos bl a SVT.se kan vi nu ta del av Assanges egna ord från balkongen hos Ecuadors ambassad i London.

För min egen del förhåller jag mig rätt kritisk till hur saken hanterats av rättsväsendet och kan mycket väl förstå varför idéerma om att Assange riskerar att bli utlämnad till USA kunnat slå rot både här i Sverige och runt om i världen. Gillar skarpt Anna Trobergs debattinlägg på SVT Debatt för några dagar sedan. Utan några andra jämförelser tänker jag på Hannes Råstams Fallet Thomas Quick. Där blir det också väldigt tydligt att företrädare för rättssamhället måste gå en repetitionskurs med fokus på rättssäkerhet om Sverige ska undvika fler rättsskandaler.

Sedan måste jag säga några ord om rättssaken i Moskva där några medlemmar ur gruppen Pussy Riot dömts för hädelse då de anses ha vanhelgat den ortodoxa kyrkan genom att använda den som plattform för sin kritik mot Putin. Andres Lokko gör i sin krönika i SvD en mycket intressant iakttagelse när det gäller journalisters och andras engagemang för upprorsmakarna i Moskva i jämförelse med två av deltagarna i London-kravallerna för ett år sedan. Bland kommentarerna finns även ett blogginlägg av Hans Wåhlberg värt att ta del av. Yttrande- och åsiktsfriheten kräver insikt utifrån många olika aspekter hos alla som säger sig veta vad som kännetecknar en demokrati.

Självklart är det enklare att försvara olika kulturella aktioner än bataljer mellan aktivister och poliser, som inte så sällan växer fram ur motsättningar dem emellan. Men, varken vänner av ordning eller slagskämpar är de mest begåvade när det gäller att värna våra demokratiska fri- och rättigheter.

Intressant?

Verktyg för rättstrygghet.

Den som med hjälp av bland annat artiklar i Nyheter24 och Aftonbladet drar sig till minnes händelsen vid Hornstulls Tunnelbanestation i februari 2010, då journalisten Jesper Nilsson råkade ut för ett par polisers allt annat än proffsiga agerande, gillar nog nyheten om att medborgarrättsorganisationer i USA utvecklat en app för att filma polisövergrepp, vilket Ny Teknik skriver om. Medborgarrättsorganisationer i USA hoppas kunna komma tillrätta med de rötägg inom poliskåren, som genom sitt agerande sabbar allmänhetens förtroende för alla de poliser som gör ett bra jobb. Rättssäkerhet är helt nödvändigt för att medborgarna ska respektera polisen och andra myndighetsutövare – något av en grundbult i vårt samhälle. Det är med respekt som med kärlek – inget man kan kräva, utan något som berörda parter måste göra sig förtjänta av.

En omläsning av kommentarerna till bl a Lars-Ericks blogginlägg i februari 2010 visar dessvärre att bl a England lagstiftat om förbud mot fotografering av poliser under tjänsteutövning. Oroande tecken i tiden? Svensk Myndighetskontroll skrev också om ytterligare ett exempel när poliser under tjänstutövning uppträdde väldigt oproffsigt mot en bilist. Ingen bra PR för polisen precis, varför Michael fann anledning att göra ett utdrag ur Polisförordningen ”4 kap. 1 § Anställda inom polisen skall i arbetet uppträda på ett sätt som inger förtroende och aktning. De skall uppträda hövligt, hänsynsfullt och med fasthet samt iaktta självbehärskning och undvika vad som kan uppfattas som utslag av ovänlighet eller småaktighet.”

Med tanke på vartåt ett motsatt beteende leder, undrar jag naturligtvis vilket parti som blir först med att utveckla en strategi så att människor med teknikens hjälp kan stärka sin egen och andras rättstrygghet. Det politiska spelet kring The Pirate Bay och domen mot Peter Sunde visar att det vi inte trodde vara möjligt faktiskt har hänt. Opassande skrev tidigare om Peter Sunde och en liten inventering för att hjälpa oss att friska upp minnet. Väl där måste vi klarlägga vilka lärdomar vi kan dra av det som har hänt och hur vi bäst hjälper Peter Sunde. Hos Sagor från livbåten läser jag på nytt en annan minst lika märklig historia, där upphovsrätten används för att förhindra en kritisk granskning. Markus Lake Berglund ger oss ytterligare exempel på hur knöligt livet på nätet blir med dagens lagstiftning kring upphovsrätten.

Intressant?

Hinder för kunskapsbyggande gynnar Piratpartiet?

Paul Whitney, en bibliotekarie från Kanada, berättar om de senaste förändringarna i den kanadensiska lagen om upphovsrätt som ger mycket begränsade möjligheter till ett gränsöverskridande utbyte av verk för personer som blinda eller har andra funktionshinder. Whitney utvärderar också de kanadensiska delegationens bidrag till WIPO SCCR och diskussionerna om ett fördrag för personer som är blinda eller har andra funktionshinder.

Vill du veta mera om den diskussion som pågår i Kanada och i EU Kommissionen om handelsavtalen CETA och ACTA är Michael Geist en mycket tillförlitlig källa. Har just tagit del av hans blogginlägg där han berättar om att EU Kommissionen (efter EU-Parlamentets Nej till ACTA) avser att rulla tillbaka arbetet med handelsavtalet mellan parterna i ACTA till den nivå, som avtalet mellan EU och Korea ligger på. Det senare har varit i bruk under ett år. När detta antogs i EU-parlamentet fanns inte samma medvetenhet om innebörden av innehållet som det idag gör, när det gäller ACTA och CETA. Michael Geist har lagt tid på att gå igenom de olika avtalen och jämföra likheter och skillnader. Den genomgången visar problemen med det hemlighetsmakeri som rått när det gäller alla dessa avtal.

Han berättar också att de parter som berörs av handelsavtalet mellan Canada och EU (CETA) ska träffas i denna vecka och han råder då bägge sidor att bli överens om en omedelbar publicering av utkastet i slutet av denna förhandlingsrunda, så att allmänheten kan ge välgrundade kommentarer om inriktningen av avtalet. Även om berörda politiker skulle hörsamma hans goda råd är det tveksamt om dom, som haft fingrarna i denna syltburk, kan återvinna det förtroende som de förlorat längs vägen.

Medan riksdags- och parlamentsledamöter lägger mycket av sitt krut på att försvåra tillgängligheten på nätet, anser framförallt unga människor att det behövs nya friska vindar i politiken. I en intervju i The Reikjavik Grapevine i mitten av december förra året berättade en grupp pirater på besök från Berlin om deras partigrupp och framgångarna i delstatsvalet och i en artikel igår berättar parlamentsledamoten Birgitta Jónsdóttir att hon är på väg att etablera Piratpartiet på Island. Här hemma laddar PP för en utveckling av sin politik medan de etablerade partierna kivas på höger- respektive vänsterkanten.

Häromdagen kommenterade Expressen i en ledare Carl B Hamiltons idé att den borgerliga Alliansen borde bilda ett enda gemensamt parti. Detta kommenteras idag av SvDs PJ Anders Linder, som talar sig varm för en valsamverkan. Expressen hade också i sin pappersutgåva några stort uppslagna artiklar om konvulsionerna inom Socialdemokraterna sedan Juholt lämnade och medan Stefan Löfven håller på att bli varm i kläderna. K G Bergström tycker synd om Håkan Juholt men framhåller att Juholt själv inte är utan skuld till det som hände. Ett annat exempel är Karin Svanborg-Sjöwalls signerade ledare i DN.se Välfärd: Från Branting till Breivik, där hon kommenterar en artikel i tidskriften Tiden av Klas Gustafsson mot bakgrund av hur Aftonbladets Åsa Linderborg och en del andra socialdemokrater hanterar den komplexa bild som Breiviks illdåd är sammansatt av.

Söker både hos Magasinet Tiden och Kulturtidskriften Tiden, men finner inte den artikel som inspirerat Karin Svanborg-Sjöwall. I sanningens namn borde hon ha hållit öppet för att varken Aftonbladets kultursida eller Kulturtidskriften Tiden speglar den breda debatt som pågår bland socialdemokrater. Bara på min korta surftur fann jag t ex en artikel av Marika Lindgren Åsbrink om Incitamentssamhället som leder mig vidare till en kommentar av Stigbjörn Ljunggren Att bestiga rätt kulle. Min bonnanalys är att det finns en fara i att gräva ner sig i sitt eget ideologiska dike så djupt att man inte märker att en ny tid kräver nya redskap och att många söker efter vägar bort från den polarisering som bär åt häcklefjäll. Ljunggrens ord om ”rätt kulle” utmanar orienteringsförmågan. Intressant?