Borat är död

Det är nu slut med den förskräcklige reportern Borat från Kazakstan. I dagens DN återges nyheten att skådespelaren Sacha Baron Cohen avlivar såväl Borat som Ali G. Det har jag full förståelse för. Cohen måste till slut må rätt illa av att umgås med sina skapade figurer uppemot 14 timmar om dagen under så lång tid. Jag mådde illa efter mindre än en timma. Men jag var ganska ensam om en sådan omedelbar reaktion. Men efter diskussioner med flera av dem som sa sig älska filmen, blev de allt mer tveksamma. Många upptäckte att det var en hel del annat än humor, det som lockat dem till skratt. Men det hade det goda med sig att jag – för att förstå – blev tvungen att skaffa mig en sannare kunskap om skillnaden mellan humor och skämt eller om man så vill mellan en humorist och en gycklare eller en narr. Något jag bloggade om den 23 december 2006 och jag måste erkänna att sällan har en dödförklaring skänkt mig större glädje.

Som politisk satir har filmen naturligtvis sina poänger, men måste alltid fundera över var ett samhälle befinner sig när en satiriker tar till ett sådant överspel. Vad man än tycker om USA och det hyckleri, som frodas där liksom här på sina håll, är det ändå inget mot det som filmen gör mot människorna i Kazakstan. Men när vi i väst skrattar då har de bara att foga sig. Det säger mera om oss än om dem, vilket enligt Fredrik Strage i DN den 24 mars 2006 kan förklaras av vår neurotiska östskräck. Till sist faller man i Kazakstan till föga och bjuder in figuren Borat, vilket DN skrev om den 19 oktober 2006.

Sedan kan jag förstå att en skådespelare, som älskas för att man gestaltar en helt sanslös figur, måste hålla sig väl med sin publik och därför inte helt kan ta avstånd från figuren ifråga. - Att erkänna att jag aldrig kommer att spela dem igen är ganska sorgligt, säger Sacha Baron Cohen enligt tidningen. Men sanningen är nog att han tvingas göra en dygd av det nödvändiga. Många av dem, som var med i filmen, har stämt filmmakarna. De känner sig förlöjligade då de lockades in i olika scener utan att veta hur deras medverkan sedan skulle användas i filmen. Sedan finns det naturligtvis också människor som tycker att det är helt OK när man skrattar åt människor, som låter sig luras. Men, om det får det bli en blogg vid ett annat tillfälle.