Idag har jag lärt mig att det finns en världsomspännande organisation WITSA som säger sig ha en rejäl impact på den globala IT-miljön. De genomför just nu sin 17:e konferens i Amsterdam. Mats Odell och Åsa Torstensson är självklart på plats.
Presentationen på deras webbplats WCIT2010 lyder: WITSA has a real impact on the global IT environment. It strengthens the industry at large by promoting a level playing field and by voicing the concerns of the international IT community in multilateral organizations, including the World Trade Organization (WTO), the Organization for Economic Cooperation and Development, the G-8 and other international fora where policies affecting industry interests are developed. Under några veckor har bokförläggare och en rad andra intressenter haft möjlighet att fram till idag ge input till Commissionen (pdf) via nätet. Vågar jag gissa på input om internetleverantörernas ansvar för det som deras kunder använder kablarna till?
Genast infinner sig tankar ifall jag ska kunna tro att politiker och tjänstemän går folkets ärenden när de vistas i denna miljö. Hur som helst finner jag mig själv gnolande på en strof ur en visa ”Svaga är vi nog och små, men vår stämma skall ändå alla våra vänner kring jorden nå-å. Mörkrets skuggor viker för den flamma, som vi tänder. Utan gränser, utan gränser är vårt framtidshopp.” Men, hur liten och svag man än känner sig, måste vi ändå fortfarande sätta vår lit till att det är möjligt att välja politiker som inser för vem de är med i dessa sammanhang. Dessutom tror jag att Hax sätter fingret på något mycket viktigt i sitt inlägg om positiva krafter mot negativa. Full Mental Stright Jacket ger ett bra exempel på de negativa krafternas spel. Till de positiva krafterna räknar jag Techrisks glada nyhet om pengar till flera workshops för Nordiska Creative Commons - Grattis!
La Quadratur du net skriver om beslut i EU-parlamentets JURI-utskott den 1 juni 2010 om Upphovsrättens framtid i EU mot bakgrund av den s k Gallo-rapporten. Intressant se om vi kan få in bränsle ur den diskussionen i den svenska valdebatten.
Det kan synas vara långsökt att jag från detta hoppar till beslutet om kreditupplysning men nog är det väl intressant att ministrar och riksdagsledamöter verkar inse värdet av skydd för den personliga integriteten först när de själva riskerar hamna i sökarljuset. Thomas Mattsson Expressen ger oss en intressant inblick i resonemanget. Kommer ni ihåg beslutet 2009-01-28 där en av Moderaternas verkliga tungviktare Bertil Kjellberg hade motionerat om att skydda ledamöter och deras besökande i riksdagen mot offentlighetens ljus. Eftersom riksdagen överlät till riksdagsstyrelsen att hantera saken utifrån riksdagens mening att riksdagsstyrelsen skulle överväga "i vilken utsträckning anmälningar om besök hos riksdagens ledamöter bör göras och vilka uppgifter som behöver antecknas i besöksregistret i syfte att säkerställa möjligheten för människor att besöka sina folkvalda utan att bli registrerade" har jag för en stund sedan mejlat riksdagsinformation och bett om en redovisning av vad det hela ledde till i praktiken.
Uppenbarligen försöker alliansregeringen trolla bort att ministrar och riksdagsledamöter hör till den del av staten som ska kunna granskas med stöd av offentlighetsprincipen. Men, de inbillar sig uppenbarligen att de kan driva opinion för sin sak i skydd av den strid som bland andra Piratpartiet utkämpar för att skydda enskilda individer mot statens intrång i deras liv. Carl-Johan Rehbinder, en annan kandidat för Piratpartiet, ser vissa fördelar med förslaget men anar ugglor i mossen. MiNiMaliteter har jobbat vidare på sin Valbarometer och nu får vi en valkamp mellan politik – juridik – teknik även när det gäller kampens resultattavlor. Slutligen känner jag för att bistå Sagor från livbåten så att det tryck, som frustrationen över valdebatten skapar, kan jämnas ut genom spridning i bloggosfären.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar