Försöker orientera mig i omvärlden efter min utflykt till Borås och finner att Tobias Olsson, SvD skrivit om en undersökning som Netopia låtit göra. De som lyssnade på mig i Borås vet att jag förhåller mig rätt skeptisk till den här typen av undersökningar, där proffsen som gjort undersökningen drar sina slutsatser, medan beställaren kan ta sig friheten att tolka in stöd för sina föreställningar. Jag vet dock inte hur det förhåller sig i det här fallet. Läser kommentaren av Peter J Olsson i KVP och ler för mig själv när jag kommit till sista stycket ”Någon plats i valrörelsen vill säkert inte de gamla partierna ha för frågorna, men det ska de väl inte få bestämma?”
Vi vet vid det här laget att beslutet om att implementera datalagringsdirektivet i svensk lag skjutits fram till efter valet och att resultatet av överprövningen av TPB-domen inte kommer att redovisas före valet. Däremot är jag rätt säker på att regeringen kommer att göra stort nummer av Polismetodutredningen, då denna utredning ligger i linje med upplägget att göra bekämpning av brott till ett stort slagnummer i årets valrörelse. Per Strömbäck drar själv slutsatsen att internetfrågorna kommer att puttas undan från valdebatten, trots att deras rapport visar hur viktig nätets framtid är. Inte minst för att det är ett område med stor tillväxtpotential.
Det senare är dock i högsta grad beroende av om det är förnuftet som ska få råda i beslutsfattandet. Det finns allför många tecken på att politiken och politikerna låter sig styras av känslor, som baseras på föreställningar om nätet som ett universalverktyg för all sköns samhällsfarlig verksamhet. Att människan i grunden är god och vill göra bra saker – om man betror henne om det – det faller helt ur bilden när det skapas institutioner med ett fokus enbart på negativa företeelser, som det dessutom är lätt att krydda med överdrifter. Jag måste erkänna att jag är rätt upprörd över att finna en statlig inrättning som Medierådet i en tid då vi lärt oss att vi måste fokusera på det goda för att få mera av detta.
Det är ju lätt att se hur överdrifterna när det gäller barnporr leder till härdsmälta i tankarna hos ledande opinionsbildare, som t ex Kamratpostens Ola Lindholm. Vid en av Göteborgs universitet anordnad debatt kring EU:s nya lagförslag om censur av barnpornografi på internet uttryckte han bland annat att det kan vara OK att bura in 1.000 oskyldiga om det kan rädda ett enda barn. Jag måste säga att jag är chockad över att han, som leder ett av de allra viktigaste media för landets barn och ungdomar, tar så lätt på sin uppgift att även i KP upprätthålla respekten för rättssäkerheten. Den som är oskyldig ska inte riskera att buras in, som ett resultat av att teknikängsliga eller rent av teknikfientliga mediamänniskor drabbats av moralpanik!!! Då lever vi inte i ett rättssäkert samhälle. Mot detta ställer jag denna intervju med Russel Crowe i Kulturnyheterna. Där har han en fundering om vad en modern Robin Hood skulle ägna sig åt, som jag gillar.
Media har en uppgift att hålla balansen eller fungera som styrstavar när diskussionens vågor går höga. Inte ens Göran Lambertz, som håller på med Yttrandefrihetsutredningen, orkar hålla emot. Det visar Pär Ström i sin video Storebror tar fram munkavlen. Tidskrift för Folkets Rättigheter har samlat en del länkar med bäring på den diskussion som pågår, här från utfrågningen i Publicistklubben.
Utöver detta får vi bevittna hur kulturministern uttalar sitt stöd för tingsrättens utslag i målet mot The Pirate Bay, trots att saken ännu inte vunnit laga kraft. Saken är överklagad och hon borde vara medveten om att saken därmed ännu inte är avgjord. Hon anser att detta handlar om stöld och tror att domstolen också ser det så. Säga vad man vill, men idag finns det gott om bränsle till debatter om mänskliga rättigheter och det lagliga skyddet av dessa.
Medan jag eldar upp mig finns det andra som har förmågan att utmana det politiskt korrekta genom att dra ett löjets skimmer över det hela – Gubben vid Rämen. Det kan vara ett annat sätt att uttrycka sin mening. Ett sätt, som även kan skänka tröst åt oss andra, som ibland tar livet på så blodigt allvar att det som sker riskerar att göra oss känslomässigt så upprörda att vi tappar orken. Annars känner jag stark sympati med Josh när han berättar att han ser valet 2010 som en möjlighet att rätta till det misstag han gjorde förra valet. Det är samma sak här. När människor förundras över att jag kandiderar till riksdagen för Piratpartiet, kan jag bara säga att det handlar om en utvecklingsprocess, som startade den 9 juni 2008 – nio dagar innan FRA-lagen piskades igenom. Då väcktes jag till en insikt om vad som var på väg att hända och sedan dess har jag stått på barrikaden och slagits för ett öppet, fritt internet. I ett demokrati måste informationen vara fri.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar