Laddar inför 75-årsdagen

Idag finns en annons i Norrtelje Tidning:

Gun Svensson 75 år

Firas med Öppet Hus tisdagen den 10 juli kl 16 – 18 i Café Smedjan, Pythagoras. Istället för blommor önskas pengar till föreningen Pythagoras Vänner, plusgiro 484 20 38-4 Välkomna!

Farmor Gun i Norrtälje.

Tidigare har jag firat mina högtidsdagar i en trängre krets ombord på S/S Blidösund, som jag gjorde insatser för under 70-talet. Nu vill jag för första gången slå på stora trumman och samtidigt göra en insats för den vänförening, som jag var med och bildade i början på 80-talet för att rädda Motorfabriken Pythagoras åt framtiden som ett levande museum. Idag är det ett välbesökt museum med rejäla utrymmen för barn att lära om mekanik och fantisera kring motorerna och deras roll för olika näringar bl a fiske och jordbruk - här hemma och runt hela världen.  

Hjärtligt tack på förhand för support! Tänk på att många bäckar små kan blir en å eller rent av en sjö.

Sorgligt är bara förnamnet.

Det är många tankar som tumlar runt sedan jag läst Peter Sundes blogginlägg där han vädjar om nåd, samtidigt som han ger sin syn på rättsprocessen mot honom som talesperson för The Pirate Bay. Som lekman kan man resa en rad frågor kring agerandet från en del av rättvisans tjänare. Att vränga lag på sätt som här skett må vara rätt enligt lagboken, men jag förstår att Peter Sunde tvivlar på att domstolen varit opartisk vid sin prövning. Hur som helst har SvD:s Adam Svanell skrivit en artikel på Kulturbloggen under rubriken Sunde betalar priset för piraternas triumfer och där ger jag honom helt rätt. Därför blir jag djupt tagen av Sundes situation och har ställt frågan till dem som följer mig på Twitter och Facebook: - Vad kan vi göra för att hjälpa honom? Emma Opassande skriver också om Peter Sunde och gör en liten inventering. Hon sammanfattar ”Några nedslag, knappast heltäckande och varierar i stort och smått, men menat att ge en bild av det oärliga i kampanjerna mot fildelning. Peter Sunde är inte dömd för att låtskrivare inte får betalt — han är dömd för att vissa aktörer vill äga marknaden” Hennes nedslag sträcker sig från 2004 fram till idag och talar sitt tydliga språk.

Spontant tycker jag att musik- och filmindustrin, som med TPB:s hjälp tvingats lära sig att vi lever i en ny tid med ny teknik, borde helt avskriva eller kraftigt reducera sina krav. De har grovt försummat att satsa på forskning och utveckling. Svanell skriver bl a ”På sistone har diskussionen kring nät och upphovsrätt nyanserats och börjat ta sig upp ur skyttegravarna. När jag förra sommaren var på ett seminarium med Universal Musics vd Per Sundin sade han rakt ut att skivbranschen aldrig hade kommit lika långt i sitt digitaliseringsarbete om det inte vore för The Pirate Bay”.

Sedan undrar jag naturligtvis vad jag och andra pirater runt vårt klot är beredda att göra för att visa Peter Sunde att vi vill bära en del av hans börda? Vi och andra, som kämpar för ett öppet internet, har onekligen haft nytta av hans arbete som talesperson för The Pirate Bay. Men också att statens agerande mot Peter Sunde och andra tidvis har gett rejäl vind i piratskutans segel både här hemma och i andra länder. Emma påminner oss om att vi alla har en skyldighet att göra nå´t. Hon skriver bl a ”nöj dig inte med att säga ´så jävligt det är´ utan att samtidigt stålsätta dig inför det engagemang du som medborgare behöver bidra med, för att det ska förändras. Sverige är du, och gör Sverige fel behöver du vara med och justera det”.

Själv har jag tvingats lära mig hur uppköparna av upphovsrätter d v s aktörerna inom nöjesindustrin stegvis har tagit sig in under beskydd av FN genom att bli medlemmar i de verkliga upphovsmännens organisation, som idag heter WIPO. Det skedde i slutet av 1960-talet. Sedan dess har man legat på politikerna för att utsträcka skyddstiden upp till idag, kreatörens livstid +70 år. Var finns sans och balans i en sådan lagstiftning i förhållande till folket, som i alla tider utvecklat sitt kulturintresse – inte alltid genom att köpa och konsumera kultur utan genom utbyte med andra och varandra. För drygt 300 år sedan var skyddstiden för upphovsrätten 7 +7år med hänsyn taget till tiden från idé fram tills en färdig produkt var ute på marknaden! Då insåg man att immateriella rättigheter kunde hota folkets behov av kulturell utveckling. Var finns den insikten idag?

Domen i Europadomstolen häromdagen, där det slogs fast att den som har köpt ett spel har rätt att sälja detta vidare, torde dock kunna ses som ett tecken på rättsväsendets tillnyktring. Men det är väl som vanligt - Money talks. Min mejlväxling med Marielle Gallo inför ACTA-omröstningen visar att hon gärna vi vara den som bestämmer i vilken utsträckning politiker och tjänstmän inom EU tänker i nya banor när det gäller industrins makt över lagstiftningen. Lyckligtvis har allt fler börjat förstå att vi måste stå upp för våra demokratiska fri- och rättigheter - annars naggas dom i kanten bit för bit av andra intressen. Men vi behöver bli flera. För egen del är jag glad att jag efter riksdagens beslut om lagklustret kring FRA kunde övervinna mina fördomar om pirater och bli aktiv i Piratpartiet.

Agerandet mot Peter Sunde och andra visar att de etablerade partierna behöver en rejäl konkurrens när det gäller synen på Informations- och Kommunikationsteknikens möjligheter. Men det är inte utan att Carl Bildt sätter myror i huvudet på mig och många andra med sitt agerande i FN. Frihet att prata politik, men inte dela filer innehållande musik med varandra?

Intressant?

ACTA, Aaron Sorkin och Öppna nät.

Idag kan handelsavtalet Acta dö, inleder Daniel Swedin sitt inlägg på Ledarbloggen i Aftonbladet. Spänningen var olidlig fram till kl 12.56 då det slod klart att EU-parlamentet med 478 Nej-, 39 Ja- och 165 nedlagda röster beslutade att en gång för alla avvisa propån om att anta avtalet. Hax och Rick var bland de första att berätta om saken. Jag blev glad som en lärka och twittrade om detta samt retweetade alla länkar, som dök upp, till alla mina följare.. Där fanns twittrare från olika håll runt klotet bl a Michael Geist i Canada, Europaportalen publicerade sin artikel om detta kl 12.57, som sedan uppdaterades med en länk som visar hur de svenska parlamentarikerna röstade. Där kan man se att det fanns ett antal som inte ville avgöra saken idag, utan ville återremittera saken till Handelsutskottet. Sedan man förlorat den omröstningen ställdes frågan Ja eller Nej till avtalet, där 0 röstade Ja, 14 röstade Nej och 5 avstod.

Av artikeln framgår att EU-kommissionen (tjänstemännen) efter omröstningen framförde som sin åsikt ”att EU-domstolen ändå bör gå vidare med sin prövning för att man sedan kan ta ställning till vad som bör hända med avtalet”. Maktdelningen i EU, där Ministerrådet, Kommissionen och Parlamentet måste vara överens för att saken ska vara bindande för medlemsländerna, gör att det finns möjligheter att dribbla en fråga runt i den s k trianguleringen som oftast utfaller till Parlamentets nackdel. Acta-bloggen berättade dock redan innan omröstningen att R.O.P (Rules of Procedure) artikel 90.6 föreskriver hur man kan gå tillväga för att få igenom ett bindande beslut på att avvakta ett domstolsyttrande när det gäller internationella avtal. Där konstateras ”att Fjellner och hans partigrupp har haft från den 25 november 2010 till den 2 juli 2012 på sig att lägga fram en sådan resolution inför Parlamentet. Att det inte gjorts visar med all önskvärd tydlighet att EPP och Fjellner inte är intresserade av domstolsyttrandet i sig, utan bara försöker använda domstolsyttrandet som ett sista desperat försök att försena, trixa med och skjuta upp en omröstning som det mesta talar för kommer att resultera i att ACTA sänks till botten”. Men osvuret är bäst och vi gör nog klokt i att ligga i beredskap för nya aktioner. Under tiden kan vi väl skriva till de EU-parlamentariker som röstade Nej och tacka för deras insats. 478 mejl är ingen match, jobbet blir att gå igenom omröstningen och ta fram deras mejladresser.

Vid sidan av nyheten att ACTA sablats ner i Europaparlamentet, så är SvD:s Krönikan/ The Newsroom av Sam Sundberg något att verkligen glädja sig åt. Ingressen lyder ”Manusförfattaren Aaron Sorkin avskyr internet och ser med nostalgi och arrogans på den digitala framtiden. Det vore katastrof för medierna att göra samma sak”. Instämmer. Men risken är stor att det är sådana mörkermän som har mest inflytande. Det tänker jag sedan jag kollat på ett par seminarier om Öppna nät i Almedalen. I den första delen presenterar Patrik Fältström ett manifest för fiberägare och i den andra delen om tillgång till internet. där frågan ställs Vem ska skapa ett ramverk för ett öppet internet? Om nätet ska vara till för något mer än en marknad för varor och tjänster måste internetaccess även ses som en rättighetsfråga. Den provokativa frågan Har vi ett öppet internet i Sverige? ställdes sedan ??? berättat om sitt arbete med att utbilda internetaktivister. Arrangörer var Rala och Netnod. Kunde inte finna någon skriftlig info om vilka de medverkande var, men helt klart är detta information och en diskussion värd att ägna tid åt. För egen del undrar jag om regeringarna världen runt är beredda att göra ekonomiska insatser för att vi medborgare ska ha tillgång till ett öppet internet. Eller räknar man med att marknaden ska sköta den saken efter maximen tillgång svarar mot efterfrågan, vilket kan uttryckas med orden ”När det regnar välling, har den fattige ingen sked - än mindre en gryta att samla den i”. Om inte en mänsklig rättighet så åtminstone en möjlighet, tyckte någon som var medveten om vad det kostar att tillhandahålla nät med tillräckligt hög standard.

Min reflektion: Med tanke på datorernas intåg i skolorna torde det dock vara nödvändigt att kommunerna tar ansvar för elevernas access till ett öppet internet och inte reducerar tillgången till billigast möjliga box. I så fall blir föräldrarnas inkomster och utbildningsnivå än mer utslagsgivande. När det gäller Almedalen börjar jag dagen med GMA12 och följer av och till upp inslag och tankar som Brit Stakston och Jocke Jardenberg är inne på. Här kan vi se att Jocke plockat upp en tweet om medierna och gratislunchen och ställer av nyfikenhet fler frågor.

Avslutningsvis en runda som visar att många andra skriver om ACTA: Anna Troberg, Infallsvinkel, Motpol, HAX, Fredrik Kjellberg, Anders S Lindbäck, Pezster, DN 1, DN 2, SR, Makthavare.se Piratpartiet, samt Ola Andersson

Intressant?

Älska eller hata Almedalen

Ser att Almedalen fängslar på ett eller annat sätt. Göran Eriksson i SvD ställer Almedalen inför skranket med ett antal åtalspunkter för att utröna om de mest kritiska rösterna har rätt. I Expressen skrev Timbros VD Markus Uvell rätt vasst under rubriken Dinosaurien i det offentliga rummet. Vad sägs om denna formulering: ”Gamla tiders folkrörelsepartier har blivit organisationer vars syfte är att först driva valkampanj, därefter inom sig fördela de uppdrag valresultatet för med sig.” Inte utan att jag vill ge honom rätt. Han har också helt rätt i att den idépolitiska debatten förs på annat håll än i de krympande politiska partierna. Samtidigt kan vi inte komma bort från att lagstiftningsmakten på gott och ont handhas av företrädare för dessa partier, vilka i mångt och mycket lever kvar i det förgågna, varför det är hart när omöjligt att påverka i frågor som rör användningen av informations- och kommunikationstekniken. Förhållningssättet ser ut att vara att användningen av tekniken leder till allsköns ont som kräver en rad ingripanden från samhällets sida. Eftersom jag ser tekniken som ett oerhört viktigt redskap i byggandet av kunskapssamhället har mitt samhällsengagemang lett till att jag engagerat mig i Piratpartiet.

Vår partiledare Anna Troberg hade också funderingar kring nyttan med Almedalen i en tidigare bloggpost inför Almedalen. Efter att ha haft förmånen att vara med ett tidigare år tycker jag att arrangemanget synliggör hur vi alla slåss om människors uppmärksamhet. Även om Göran Eriksson kan ha en poäng med sina ”åtalspunkter” så tycker jag nog att Almedalen blir vad var och en själv gör det till. För min del satte jag mest värde på Bloggplats H12 där jag fick möjlighet att träffa bloggare som jag tidigare bara hade haft kontakt med på nätet. Sedan var det rätt intressant att kunna välja ut olika program med bäring på de frågor, som rörde hur redskapet Informations- och Kommunikationstekniken bäst kan göra nytta i det politiska arbetet i en tid när anhängare av den nu gällande upphovsrätten, med sin skyddstid under kreatörens livstid och yttligare 70 år, vill att politikerna ska lagstifta om att göra internetleverantörerna ansvariga för innehållet i kablarna och därmed i praktiken måste övervaka sina kunder för att inte själva råka illa ut med stämningar och krav på miljonersättningar. PP kämpar för en förändring av upphovsrätten så att den ska kunna fungera bättre i vår moderna tid. Den matchen pågår för fullt inom EU. Här HAX, som berättar om debatten om ACTA i EU-parlamentet. ACTA är ett handelsavtal som kommer att låsa in upphovsrätt och patenträtt, som den ser ut idag, för åtskillig tid framöver. Den debatten startar kl 15.00 och där finns också en länk till sändningen. Då vet jag vad jag gör i eftermiddag.

Imorgon onsdag arrangeras ett seminarium där om politiska bloggars utveckling och framtid. Medverkan av bl a en av mina favoritbloggare Mary X Jensen med bloggen Mina Moderata Karameller. Undrar om dett sänds på nätet? Det blir att söka. Annars bloggar väl Mary X om sina intryck av detta.

Lyssnar på GMA12 medan jag skriver och spetsar öronen när Brit Stakston intervjuar ledaren Ahmed Abdirahim från Fryshuset efter seminariet Idrotten som socialt verktyg. Begreppet ”spontanidrott” är verkligen ett inneord. En senare gäst är Anna Magnusson, ordförande i KFUM Sverige som också pratar om spontanidrott – det verkar som om många springer på den bollen ;) Magnusson presenteras annars i programtablån som Projektledare inom SOS Barnbyar. Vad jag förstod så finns det rätt mycket skattepengar i regeringens satsning på spontanidrotten. För några dagar sedan hade DN en artikel om att spontanidrottsplatserna mest används av pojkarna. En utmaning för det lokala föreningslivet och kommunpolitiker sedan tjejerna med viss framgång börjas ställa krav på ridanläggningar och annat som intresserar dem. Söker på nätet och ser att det till och med finns särskilda spontanidrottsföreningar – bl a en i Avesta där kommunen satsat på en skateanläggning, något som många ungdomar här i Norrtälje drömmer om, efter debaclet när den bana som fanns i Ungdomens Hus togs bort. Annars borde det väl finnas intresse för en skatebordsektion i någon av de idrottsföreningar som finns. Men det är kanske så att även föreningslivet behöver konkurrens om själarna för att vara på hugget ;) Eller är tanken att spontanidrotten ska vara oberoende av kommun och föreningsliv?

Intressant?

Almedalen på distans

Utan möjligheter att vara där, sänder jag en tacksam tanke till Brit Stakston och Joakim Jardenberg, som varje morgon sänder God Morgon Almedalen #GMA12. Idag är det Miljöpartiets dag och under sändning talades om lobbying ur olika synvinklar. SvD hade ett antal artiklar om företeelsen i lördags. Hos Britt och Jocke blev det ur en annan vinkel. Man kan även se programmet senare under dagen. Av dagens gäster blev jag nyfiken på och ville veta mera om Per Grankvist, engagerad i Fair Trade. Googlade och fanns hans blogg och ett föredrag på 56 minuter om Konsten att förena hållbarhet och lönsamhet

Ett föredrag som kan ställa det mesta på ända hos den som inte vill tro att detta är möjligt eller har aversioner mot att vinstintresse ska styra ett miljöengagemang. Men, alla vägar som bär mot en bättre omsorg om människor, flora och fauna runt om på vår planet, är berömvärda och jag lovar att det är väl använd tid att kolla på hans föredrag. 

Det är möjligt att SVT:s Nyhetslabbet också tar upp lobbying som dagens tema, men vid den tiden måste jag tänka på läkarbesök och hjärtgympa så det blir att kolla på webben senare. Jag letar också efter möjligheten att kunna se TV4:s utfrågning av Anna Troberg igår, varför jag ber den som har tillgång till en länk lägger den i en kommentar. Mittåt: det var Expressens TV som visade intresse för Anna i deras programpunkt Raka svar. Tack Mårten för den länken.

Intressant.

Mejlväxling med MEP Marielle Gallo m m

Kunde inte släppa tankarna på EU-parlamentarikern Marielle Gallo som kallat våra mejl för en mjuk form av terrorism, vilket jag skrev om igår. Från tanke till handling – jag måste ta reda på hur hon tänkte där. Skred till verket med hjälp av Google Översätt. Här tar jag bara med mejlväxlingen på svenska:

Ärende: Det kunde ha varit värre ...

Käre MEP Marielle Gallo!

Skrivet med Google Translate:

Jag läste just ditt uttalande att människor som skickar e-post till politiker i parlamentet deltar i ett slags terrorism. Om vi ​​hade skrivit fystiska brev till Er istället, skulle det ha varit ännu större besvär för dig. För att inte tala om alla träd som behövs för att producera papper och kuvert samt bränsle för transporter av brev. Medborgare som tar sig tid att skriva e-postmeddelanden borde ses som värdefulla. Vi vet alla hur det går för företag som inte bryr sig om kundernas klagomål.

Med vänliga hälsningar,

Gun Svensson

Fick ett långt standardiserat svar med vändande post, som inleddes med orden Cher Monsieur. Där lät hon mig veta att hon som advokat var väl förtrogen med att lyssna på andra och att agera för att försvara deras rättigheter. Hon gav även exempel på vad hon gjort för att försvara Upphovsrätten och ACTA-avtalet med länkar till ett antal referenser. Men, tyvär ingen respons på mina funderingar kring hennes uttalande.

Därför blev ett ytterligare ett mejl:

Käre Marielle Gallo MEP!

Med hjälp av Google Översätt:

Tack för Ditt svar. Tyvärr fanns där inget svar på mina funderingar kring Ditt uttalande om oss som skriver till er parlamentariker. Jag vill veta hur Du tänker, när Du ser oss som en slags terrorister. Smarta företag vet att kunder, som tar sig tid att höra av sig, det är värdefulla kunder. Med hjälp av deras synpunkter kan man göra företaget bättre. Företag utan en juste kundtjänst får sämre resultat. Jag tror att detsamma gäller inom politiken.

Vänligen

Gun Svensson

Farmor och bloggare i Sverige

Hennes svar på Googles svenska:

Kära fru,

Tack för din insats för att översätta din text på franska.

Det är uppenbart att varje medborgare har rätt att kontakta och till och med ifrågasätta ledamöter som representerar honom. I mitt fall och i min egenskap av ledamot av Europaparlamentet, har jag deltagit i flera möten med elever, medborgare, företrädare för det civila samhället. Länkarna i mitt tidigare e-postmeddelande du ge ett exempel på dessa möten. Debatten ger näring våra demokratier. Men i en debatt som vi måste respektera alla åsikter, men också sådana som vi delar dem vi håller. I full insyn och i flera månader har jag uttryckt min ståndpunkt om ACTA, en position som är resultatet av en grundlig och noggrann analys av texten. Jag tror att de farhågor som uttryckts av vissa är ogrundade och under alla omständigheter är EG-domstolen i Europeiska unionen den enda regeln i all oberoende, frågan om det internationella avtalet dörren kränkningar av mänskliga rättigheter. Vi har turen att leva i en rättsstat.

Med vänliga hälsningar,

Marielle Gallo

Min respons:

Kära fru

Än en gång med hjälp av Google Översätt:

Bra! Då ser vi ut att kunna föra en dialog med varandra.

Tar mig därför friheten att fråga om Du tycker att skyddstiden för upphovsrätten är rimlig. Utvecklingen har gått från 7 + 7 år för drygt 300 år sedan till idag kreatörens livstid +70 år. Då togs hänsyn till tiden från idé till dess att ett verk var ute på marknaden. Detta med tanke på det allmänna intresset att ge tankar och idéer möjlighet att växa vidare i ett kreativt samspel med andra. Då kreativitet inte bara är förbehållet personer med riklig tillgång på pengar, är det för samhället viktigt att så många som möjligt deltar i processen. Därför är möjligheten till fildelning av betydelse - både för den enskilde individen som samhället i stort. Idag förefaller politikerna mera tänka på företagens möjligheter att mjölka ut mesta möjliga ur sina inköpta rättigheter än att se till kreativitet i stort. Immateriell rätt är - vad jag kan se - något väsensskiljt från äganderätt i gängse mening. Men, med tanke på att många av dina advokatkollegor har sin inkomst tack vare processer baserade på en rättighet med onormalt lång skyddstid, kan jag utgå från att egenintresset ropar högre än allmänintresset. Jag begär bara att politikerna ska bevaka att balansen mellan egenintressen och allmänintresse upprätthålls. Sedan 1967 har allmänintresset succesivt fått stryka på foten. Varför? Jo tekniska framsteg som film- och musikindustrin ogillar. Anpassning till en ny tid är inte industrins starka sida.

Med vänliga hälsningar

Gun Svensson

Något som i sin tur ledde till följande svar på Googles svenska:

Jag håller med dig om behovet för industrin att hitta nya "affärsmodeller" och att anpassa sig till den digitala tidsåldern. De europeiska institutionerna bidrar till anpassningen av immateriella rättigheter på Internet världen. För första gången har vi en omfattande strategi för att skapa en inre marknad för immateriella rättigheter. Flera förslag finns. Här är länken: http://ec.europa.eu/internal_market/copyright/docs/ipr_strategy/COM_2011_287_en.pdf

Med vänliga hälsningar,

Marielle Gallo

Mitt svar:

Kära fru!

Där fick jag något att bita i, som kommer att kräva en del arbete av mig för att kunna göra mig en föreställning om huruvida detta är till det bättre. Intill dess att vi inom EU har en vettig lagstiftning kring upphovsrätten, ser jag dock ingen anledning för Europaparlamentet att säga Ja till ACTA-avtalet. För ett avtal gäller: Undertecknade avtal skall hållas och kan inte ensidigt ändras av endera part. Ett underskrivet avtal är mycket svårare att förändra än en lag eftersom andra berörda parter måste vara villiga till det. Avtal är som bekant av en fundamental betydelse för affärslivet. Lagar är detsamma för samhällslivet. Ber dig därför ha förståelse för anledningen till att jag och andra så envetet motarbetar ACTA-avtalet.

Med vänliga hälsningar,

Gun Svensson

Så långt denna dag – med vilken verkan det kan ha. Avrundar med en länk till Piratpartiet där jag ser att Anna Troberg återvänder hem till Borlänge för att delta i ett par aktiviteter m a a Peace & Love. Mitt äldsta barnbarn är där och har låtit mig få del av ett filmklipp, som gjorde att jag för en stund kände att jag hade velat vara där och skrev det i en kommentar. Gulligt av henne att hon också önskade att jag hade haft den möjligheten.

Intressant?

Medborgarnas mejl – ”en mjuk form av terrorism”.

Läser Christian Engströms blogginlägg med info från Bryssel om ACTA och förfäras när jag där ser att det finns EU-parlamentariker som anser att medborgarnas mejl är att betrakta som ”en mjuk form av terrorism” och att det är EU-politikernas jobb att tänka åt medborgarna. Det är svårt att tro sina ögon och tankarna snurrar – kan det det vara sant? Inte för att jag misstror Christian, men jag vill gärna kolla hans källor och ser att det är organisationer som följt turerna kring ACTA-avtalet med stort intresse. Men då jag föredrar informationen på svenska går jag till Hax inlägg och inser att det verkligen är sådana grodor som hoppat ur munnen på Marielle Gallo, en fransyska tillhörande den konservativa gruppen EPP. De svenska politikerna i den gruppen hör hemma hos Moderaterna och Kristdemokraterna.

Hax är verkligen festlig med sin kommentar ”Men för allt i världen... pladdra på, bara! Det är rätt avslöjande”. Instämmer till fullo. Det är rätt enastående vad människor berättar om sig själva när de uttalar sig om annat :-) Samtidigt känner jag att den typen av politiker ger mig en kick som gör att energin rinner till. Undrar naturligtvis om det franska folket håller med henne om att de överlåtit tänkandet i sin helhet åt dem de valt vid EU-valet, eftersom de själva inte har tid att bry sig?! Vem har tid att kolla upp den saken? ;-)

För övrigt har jag varit på en trevlig piratlunch i Kista. På väg dit läste jag på nytt några avsnitt i boken Kunskap Kommunikation Kontroll bl a PIRATPARTIET OCH INFORMATIONSSAMHÄLLETS POLITISKA SKILJELINJER av Ulf Bjereld & Marie Demker, som jag gärna ser som underlag för en genomgripande diskussion för att synliggöra PP:s människorsyn, fokus vs bredd – styrkor och svagheter samt vad som kan anses vara vår gemensamma uppgift. En breddningsdiskussion utan en sådan gemensam grund blir så spretig att jag tappar orken redan vid blotta tanken. Medger att jag på grund av mitt hälsotillstånd varit frånvarande så länge att jag kan ha missat en hel del, men av det som jag nu försökt följa har jag inte känt mig särskilt inspirerad. Lever dock på hoppet att jag ska få kontakt med ytterligare några pirater, som vill börja nysta på den här tråden om PP:s roll i Informations-, Kommunikations- och Kunskapssamhället.

Intressant?