... med en dikt av Artur Lundkvist ur diktsamlingen Vindrosor, moteld.
En dikt, som jag önskar att alla mina vänner bland nyliberaler och libertarianer skulle läsa med djup eftertanke, då jag undrar och har undrat en hel del över - på vilket sätt och med vilka verktyg de vill skapa de förutsättningar, som krävs för att alla individer ska få en möjlighet att komma i åtnjutande av denna frihet.
KORT FÖRELÄSNING OM FRIHETEN
Friheten, säger jag er, är en vind,
som skärs av en annan vind.
Och denna andra vind är rättvisan.
De, som talar om friheten menar ständigt
sin frihet, men inte friheten.
Ty en frihet på andras bekostnad
är orättvis och därför ingen sann frihet.
Friheten måste delas av alla
och bestämmas av en inneboende nödvändighet,
annars blir den tomhet, intighet.
Friheten är att fullfölja behoven,
men behoven måste vara verkliga,
inbillade behov förfalskar friheten
och fyller den med intighet.
Friheten f r å n måste balanseras av friheten t i l l!
Friheten är alltid begränsad
och begränsningar ger den dess innehåll.
Gränslös frihet är öken, intighet
och vänder sig strax i absolut tvång,
vänder sig i död.
Verklig frihet är funktion, begränsad, bestämd
med innehållet, som frukten i sitt skal.
Friheten är också alltid ett val,
av något framför någonting annat,
men ett val som kanske är avgjort på förhand.
Ty när det gäller igenkänner sig
nödvändigheten bortom alla förklädnader.
Fågeln i rymden kallar vi fri,
men vi är inte fågeln
och fågelns frihet kan inte bli vår
och kunde den det skulle vi strax finna tvånget:
tvånget att vara fågel på liv och död,
tvånget att flyga för att leva.
Eller trädet:
Det växande trädet har sin frihet
innesluten i sin nödvändighet,
det är varken herre eller slav
men arbetar med trädets medel
för trädets existens och skogens bestånd.
Människan har skiljt sin vilja från behovet,
därför går hon vilse i den tomma friheten.
Den missförstådda friheten, den fjättrande!
Friheten som en låga att svetsa kedjor med,
Friheten att leva kvar i sitt givna tvång
och inreda sitt fängelse trivsamt.
Frihet att släpa på sin snäcka
och odla sin sjukdoms pärla.
Friheten att stå ensam
och offra sina krafter i motströmmen.
Livsvillkoren förändras oavbrutet
och därmed behoven, därmed också kraven på friheten.
Förändras utifrån och inifrån samtidigt,
framträdande både som hunger och som idéer.
Den hungrande äter dock inte alltid
vad han behöver, utan vad han tror sig behöva.
Men först när han äter det han behöver
känner han styrka, får han kraft att växa.
Friheten består i att växa med sina behov.
Och att känna sina verkliga behov
är att kräva den rätta friheten.
Artur Lundkvist
I Wikipedia läser jag: "Nils Artur Lundkvist, född 3 mars 1906
i Hagstad, Oderljunga socken i dåvarande Kristianstads län, död 11
december 1991 i Råsunda församling, Solna i Stockholms län, var en
svensk författare, översättare och litteraturkritiker. Han var
ledamot av Svenska Akademien från 1968."
Diktsamlingen utgiven 1955 av Albert Bonniers förlag. Utgiven som E-bok av samma förlag 2017-06-27. Med den upphovsrätt som gäller i dag kommer denna bok att tillhöra den allmänna kulturdomänen tidigast 2061 - Horribelt! Undrar vad Arthur Lundkvist hade tyckt om den saken? Med detta vill jag pröva om det finns utrymme för detta intrång i upphovsrätten för att kunna inbjuda till en seriös ordväxling om politik och samhälle i vår tid.
söndag 14 april 2019
Hallå - anropar mina liberala vänner ...
Etiketter:
frihet,
libertarianism,
nyliberalism,
politik,
samhällskunskap,
socialliberalism
tisdag 19 februari 2019
Om rösträtt för att våga tala.
ÄNTLIGEN! Tänker jag när jag ser
inslaget
i SVT:s Rapport. Hoppas att detta bara är början. Det finns
flera branscher som behöver inspekteras, bl a Mediebranschen d v s
TV, radio, tidningar och tidskrifter mm. Hade arbetsgivarna där
arbetat med ett systematiskt arbetsmijöarbete och Internkontroll som
gäller både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön och som
redan på 1990-talet var tänkt att underlätta en systematisk
förbättring år för år, då hade vi sluppit företeelsen med alla
dessa upprop med sexuell anknytning - allt från allmänt ohyfs och
sexuellt ofredande till påståenden om våldtäkter samt ibland även
kvinnors eftergifter i form av tystnad styrda av rädsla för att
inte få komma ifråga för inspirerande arbetsuppgifter i framtiden.
Tystnadskulturen är det allra största hotet mot vår demokrati.
Det är verkligen tråkigt att Medier
och Journalister i nutid inte följt upp DOKUMENTET, som kvinnorna på
Aftonbladet skrev 1978. Där ser vi en arbetsplats med en supkultur,
som männen kunde urskulda sig med, istället för att förstå att
det handlade om en psykosocial arbetsmiljöfråga. Med den
arbetsmiljölagstiftning, som vi har idag, måste tillämpningen vara
sådan att alla anställda kan inse vikten av att tala om saken med
verksamhetens chef eller om modet sviker med arbetsplatsens
skyddsombud alternativt Huvudskyddsombudet.
Jag tvivlar på att det svenska rättssystemet pallar för att allt flera individer rundar sin plikt att själva ta itu med problemen i dess rot, där de gror, där verksamhetschefer och Huvudskyddsombud kan samverka för att fixa bestående förändringar. Alla människor, som deltagit i alla dessa massupprop - i Sverige 70 stycken samordnade av en person (välgörare eller företagare, vill jag låta var osagt) för att med hjälp av opinionsbildning utöva påtryckning på Regering och Sveriges Riksdag för ännu skarpare lagstiftning, ska naturligtvis inte ha gjort det förgäves. MEN, lever vi i ett rättssamhälle då måste vi alla hjälpas åt, så att enskilda individer vinner insikt om vikten av att vara modig och prata om saken genom att ta hjälp, där hjälp finns i arbetsorganisationen eller hos Arbetsmiljöverkets inspektörer. Det, som sker i arbetslivet måste arbetsmarknadens parter ta ansvaret för att åtgärda, vilket självklart inte utesluter en polisanmälan i de fall att brott har begåtts.
Jag tvivlar på att det svenska rättssystemet pallar för att allt flera individer rundar sin plikt att själva ta itu med problemen i dess rot, där de gror, där verksamhetschefer och Huvudskyddsombud kan samverka för att fixa bestående förändringar. Alla människor, som deltagit i alla dessa massupprop - i Sverige 70 stycken samordnade av en person (välgörare eller företagare, vill jag låta var osagt) för att med hjälp av opinionsbildning utöva påtryckning på Regering och Sveriges Riksdag för ännu skarpare lagstiftning, ska naturligtvis inte ha gjort det förgäves. MEN, lever vi i ett rättssamhälle då måste vi alla hjälpas åt, så att enskilda individer vinner insikt om vikten av att vara modig och prata om saken genom att ta hjälp, där hjälp finns i arbetsorganisationen eller hos Arbetsmiljöverkets inspektörer. Det, som sker i arbetslivet måste arbetsmarknadens parter ta ansvaret för att åtgärda, vilket självklart inte utesluter en polisanmälan i de fall att brott har begåtts.
Om så sker, då kan jag ha ett visst
fördrag med #metoo, som ögonöppnare. Men jag tycker verkligen att det är
skämmigt att journalister, som själva har varit med i och bakom
uppropet, inte för ett ögonblick verkar ha tänkt på att upplysa
oss tittare, läsare och lyssnare om hela historien kring den
fleråriga kampanjen mot - Könsbaserat våld i arbetslivet - samt
redan då kollat med berörda tjänstemän hos Arbetsmiljöverket, vilka verktyg de har för
att få ordning på torpet.
Jag köper inte att kvinnor, rent allmänt ska vara förskonade från att själva ta bladet från munnen, när de vill ändra landets lagar. Kvinnor kan bättre - det är hög tid att de visar det!!!
Landets första arbetsmiljöinspektris Kerstin Hesselgren, hon valde att arbeta med kvinnornas arbetsmiljö, när många andra kvinnors kämpade för rösträtten. Pionjären Kerstin Hesselgren kämpade för rätten att höja rösten på sitt sätt. Nu håller alla känslomässigt styrda människor på att förstöra alla dessa föregångares livsverk. För att använda vår rösträtt, måste vi också våga tala! Jag blir gråtfärdig när jag tänker på det!
Effekten idag ser ut att vara - att en majoritet av folket födda efter 1970 växt upp i ett samhällsklimat där den, som vet hur man skapar opinion och har gott om pengar (idag snabbt fixat genom crowd-funding) - dom blir de mäktiga! De vinner val och besätter platserna där beslut tas. Är det verkligen så vi vill ha det? I Sverige 2019? Sverige med lagar och avtal och en modell - riggat för ett systematiskt arbete med arbetsmiljön - tänkt att nå världsklass, tvingas står där med skammen, för att landets feminister förefaller inbilla sig att kampanjer (och i samband därmed hämndaktioner) är den enda framkomliga vägen.
PS. Hittills inga kommentarer här nedan, men flera mera förtäckta och ibland direkta i andra sammanhang, har lett till en viss omarbetning, utan att min vassa kritik av journalistiken förlorat sin udd. Inom det yrket torde de allra flesta vara väl insatta i kritikens roll för att nå det egna mediets kvalitetshöjande syfte. Omarbetningen gjord 2019-04-21. DS
Jag köper inte att kvinnor, rent allmänt ska vara förskonade från att själva ta bladet från munnen, när de vill ändra landets lagar. Kvinnor kan bättre - det är hög tid att de visar det!!!
Landets första arbetsmiljöinspektris Kerstin Hesselgren, hon valde att arbeta med kvinnornas arbetsmiljö, när många andra kvinnors kämpade för rösträtten. Pionjären Kerstin Hesselgren kämpade för rätten att höja rösten på sitt sätt. Nu håller alla känslomässigt styrda människor på att förstöra alla dessa föregångares livsverk. För att använda vår rösträtt, måste vi också våga tala! Jag blir gråtfärdig när jag tänker på det!
Effekten idag ser ut att vara - att en majoritet av folket födda efter 1970 växt upp i ett samhällsklimat där den, som vet hur man skapar opinion och har gott om pengar (idag snabbt fixat genom crowd-funding) - dom blir de mäktiga! De vinner val och besätter platserna där beslut tas. Är det verkligen så vi vill ha det? I Sverige 2019? Sverige med lagar och avtal och en modell - riggat för ett systematiskt arbete med arbetsmiljön - tänkt att nå världsklass, tvingas står där med skammen, för att landets feminister förefaller inbilla sig att kampanjer (och i samband därmed hämndaktioner) är den enda framkomliga vägen.
PS. Hittills inga kommentarer här nedan, men flera mera förtäckta och ibland direkta i andra sammanhang, har lett till en viss omarbetning, utan att min vassa kritik av journalistiken förlorat sin udd. Inom det yrket torde de allra flesta vara väl insatta i kritikens roll för att nå det egna mediets kvalitetshöjande syfte. Omarbetningen gjord 2019-04-21. DS
Etiketter:
journalistik,
Justitiedepartementet,
könsbaserat våld,
psykosocial arbetsmiljö,
Rikspolischefen
torsdag 31 januari 2019
Perspektiv - Eliten vs folket i EU.
Har lagt märke till att rätt många
journalister hjälps åt med uppgiften att göra trovärdigt att jag
och andra, som använder oss av vår åsikts- och yttrandefrihet i
vårt agerande på nätet, i stort sett saknar insikten och viljan
att ta ansvar för Sverige, som ett fritt, modernt och demokratiskt
land. Något, som de anser främst visar sig, när vi tar oss
friheten att ifrågasätta den vetenskapliga sanningshalten i deras
hjärtefråga – att genusstudier kan jämställas med forskning
byggd på vetenskaplig grund. Har noterat att de helst vill bortse
från de i våra gener nedärvda könsskillnaderna sedan urminnes tid
och därmed blivit en självklar del i helheten Människan som
biologisk, social och skapande varelse. Något som inte kan pratas
bort med påståenden om att detta ska ses sociala konstruktioner.
För mig har fullblodsfeministernas sätt att beskriva livet och tillvaron samt tillvaron i världen antagit skepnaden av en förklädnad för att befria kvinnor från eget ansvar att verka i sin närmiljö, med hänvisning till olika svårigheter och ge dem fri lejd att ägna sig enbart åt lobbyarbete med eller utan biträde av företag som har opinionsbildning som sin affärsidé.
Att proffsigt dra fördel av
folkflertalets brist på en djupare insikt för att pressa fram
EU-direktiv och driva fram lagstiftning, där främst brottsoffer
lägger ribban för vad rättssamhället ska se som norm i sin
lagstiftning, är ett utomordentligt allvarligt hot mot rättssäkerheten i vårt land. Vill hävda att vi redan idag befinner oss på ett
mycket sluttande plan, där misstanke om sexualbrott och terrorism
ska kunna ge polisen rätt att utan att ange lagrum kräva åtkomst till
alla våra data på nätet.
Det är det senare som
Internetleverantören Bahnhof ställer sig frågande till – inte
för att skydda brottslingar utan för att de till skillnad mot en
del andra telekomföretag, som väljer att kröka rygg för makten,
står upp för användarnas rätt till skydd för sin personliga
integritet. Det som Bahnhof
lämnar ut ska ha stöd i Europadomstolens tolkning av
Datalagringsdirektivet, vilket den nya regeringens nygamla
justitieminister vill ändra på genom beslut efter triangulering
mellan Ministerrådet, Europakommissionen och Europaparlamentet. Istället för att stå upp för rättssäkerheten smörar han för den allmänna opinionen, som idag domineras av fullblodsfeminister.
Om de två första - Ministerrådet och Kommissionen - lyckas med bedriften
att knäcka motståndet i Europaparlamentet, blir valet den 26 maj
2019 av ledamöter till Europaparlamentet av utomordentligt stor
betydelse för framtiden. Julia
Reda, som gjort ett enastående gott arbete för att åstadkomma
en bättre balans mellan folket och upphovsrättsindustrin i fråga
om regler för kommunikationen på nätet, behöver att Piratpartiets
kandidater Mattias Bjärnemalm och Mattias Andersson m fl kommer in i
parlamentet för att Sveriges ministrar och tjänstemän i
kommissionen ska förstå att de behöver tänka i nya banor när det
gäller nätpolitiska frågor.
Etiketter:
EU-valet 26 maj,
nätpolitik,
rättssäkerhet
söndag 13 januari 2019
Så visar S, MP, C och L ledarskap.
Att ett valresultat även kan inrymma
skyldigheter för partiledare att ge och ta i förhandlingar, för
att - i kluriga lägen - komma fram till en för flertalet
riksdagsledamöter acceptabel överenskommelse i regeringsfrågan,
det hade Liberalerna föredömligt mod att visa öppet inför hela
svenska folket via en sändning under söndagen direkt i SVT Forum.
Har med stort intresse följt sändningen, där ombud för
medlemmarna runt om i landet har diskuterat partistyrelsens förslag
baserat på en framförhandlad överenskommelse mellan S – MP – C
– L inför omröstningen i riksdagen under kommande vecka, då
talmannen förväntas ställa frågan om Stefan Löfven kan väljas
som Sveriges statsminister under den nu aktuella mandatperioden.
Genom berörda partiers överenskommelse, kan ytterkantspartierna
både till vänster (V) och höger (SD) hindras att ägna sig åt
påtryckningar för att hindra nödvändiga beslut i en riktning, som
de ogillar.
Det kan antas att en större del av väljarna inte har
tänkt att dessa partiers valresultat
med 28 respektive 62 mandat ska kunna blockera riksdagsarbetet.
Men det är inte över förrän talmannen prövat om V och SD gör
gemensam sak med M och KD och sänker förslaget och därigenom visar
att de föredrar ett extraval i hopp om att deras aktier ska stiga
hos väljarna. Men, det återstår att se. För min del är en tänkt
modernisering av arbetsrätten och uppgörelsen i frågan om LSS
något mycket värdefullt, varför jag hoppas att förslaget står
sig.
Spännande se både hur de besvikna hanterar det som nu pågår (då det säger något om deras mognad som beslutsfattare å folkets vägnar) och hur de, som vill ha inflytande i Sveriges Riksdag, kommer att arbeta för att lyckas med det.
Etiketter:
Arbetsrätten,
förhandlingsuppgörelse S+MP+C+L,
LSS
tisdag 13 november 2018
Feminismen och Evolutionen, del 3.
Inleder med en kortversion av
syndafallet i Edens lustgård, omnämnt
i del 2: Eva, lockad av
Ormen, frestade Adam att tillsammans med henne äta av den förbjudna
frukten, vilket gjorde att de såg att de var nakna och i skam skylde
de sig med fikonlöv. Gud dömde Eva att föda sina barn i smärta,
medan Adam, som lagt skulden på Eva för sitt syndafall, sågs av
Gud, som en större syndare och bägge två förvisas ut ur
paradiset. Detta tar Jordan B Peterson (JBP) till intäkt för sina
teorier om mannens tillkortakommanden när det gäller att göra vad
som är gott mot honom själv. Men, jag ser nog detta mera som en
berättelse skapad av prästerskapet för att förmå människor att
hålla sig på den smala vägen. Men, inget ont i det – berättelser
är ofta mera fängslande och fastnar lättare i minnet än
stentavlor, även om de flesta budorden har stått sig, som
människors rättesnöre genom årtusenden och fortfarande går som
en röd tråd genom vår lagstiftning.
Här slår det
mig att JBP påminner sig själv om den styrka, som ligger i
begränsningen, eftersom han han gjort försök att koka ner sitt eget
mycket digra material till 12 livsregler. Men trots alla sina
ansträngningar har han förirrat sig i alltför många snår av egna
slutsatser, som kan ifrågasättas – även om han helgarderat sig
genom att påstå att Naturen är konservativ (sic!). Värt att ta
fasta på i allt detta är självklart resonemanget om individer, som
grundbultar i samhället, försedd med ett begränsat antal levnads- regler, vilka enligt min
mening måste baseras på kunskap om bland annat betydelsen av
måttfullhet för balans mellan ordning och kaos. Något alla kan ha
nytta av att lära sig från tidig ålder. Själv är jag mycket
tacksam för att min pappa lärde mig – då fem år –
självbehärskning. Något egentligen ganska enkelt, som medel att
undgå retstickor eller plågoandar, vilka endast berättar något om
sig själva med sitt beteende. En insikt, som gör att man
inte behöver ta åt sig!
Senare lärde jag mig, när jag tolkade Kahlil Gibrans visdomsord,
att man bjuds på ett tillfälle att fostra sig själv, varje gång
gemena typer kommer i ens väg!
När feminister
uppfattar JBP som ett otäckt kryp, hemmahörande under en sten, är
det inte en dag för tidigt att de själva skaffar sig kunskap om
måttfullhet och dess betydelse för ett hållbart resultat.
Utgivningen år 2018 av hans bok, som översatts till svenska och ett besök i Sverige samma år, sker inte av en slump. Tvärtom – det
är en tydlig signal att feminismens härförare är blind för vikten av måttfullhet i sina anspråk, när de med statsunderstödda
direktiv påbjuder feminism inom samhällets alla områden. Men, de
inbillar sig nog att ett bakslag bara kan bero på att jag och andra,
som tvivlar på den statliga feminismens välsignelse, är okunniga
och inte vet vårt eget och landets bästa.
Men, just därför
har jag läst boken med kritisk blick och funnit att även om JBP:s
referenser är omfattande, kan jag inte veta – utan att själv ha
brottats med dem alla – ifall JBP har täckning för det, som han
påstår. Men, med hans uppfattning ”Naturen är konservativ” och
hans tilltro mera till effekterna av Bibelns skapelseberättelser än
Darwins evolutionslära, tror jag att JBP gör sina egna tolkningar
av referensmaterialet. Något, som dock inte bevisar att de, som
ivrar för feminism, använder sig av försvarbara arbetsmetoder.
Känner att jag är klar med Jordan B Peterson, eftersom hans regler
vilar på ett tankegods, som på goda grunder kan anses stå för en konservativ politik, vilken jag inte delar. Vid Regel 5 ger jag upp
projektet med JBP – Föräldrars kärlek till barn är för hans
del villkorad LÅT INTE DINA BARN GÖRA NÅGOT SOM FÅR DIG ATT TYCKA
ILLA OM DEM. Tycka illa om dem?! Det är något helt annat än att tycka illa om
deras handlingar.
Söker därför en tredje väg mellan Jordan B Peterson och Margot
Wallström med flera feminister. På den tredje vägen kommer kvinnorna till
insikt om nödvändigheten av att med eller utan fackets hjälp lära
sig hantera lagar och avtal som redan gäller – både för det
systematiska arbetsmiljöarbetet och individuella löner. Det senare
med adress framförallt till aktivisterna i metoo-kampanjen.
Avslutningsvis:
Vi är alla var och en delaktiga i det som sker runt omkring oss.
Jordan B Peterson är en människa, som med argument för sin sak,
ger oss alla en möjlighet att pröva grunderna för våra egna
ståndpunkter. Hade inte tagit mig tid att sätta mig in i hans
tankevärld om han inte hade stämplats, som en charlatan inom ett forskningsfält, som enligt min mening är minerat av feministiska aktivister. Men, han har i vart fall presenterat en rad
referenser som han baserar sina ståndpunkter på. Så har även
Susan Faludi i sin bok Ställd – Förräderiet mot mannen. Jag
saknar en forskningsrapport där kunskap inom samtliga berörda forskningsområden finner en balans mellan ordning och kaos för en hållbar samhällsutveckling.
PS. Gläder mig åt att vinnaren av Diamantbollen Nilla Fischer använde ordet Jämställdhet i sitt kraftfulla tacktal. Jämställdhet, som vilar på Alla människors lika värde, kan knappast uppröra. Det är metoderna för att nå målet, som behöver bearbetas, eftersom aktivister ostört har tagit sig an saken på entreprenad och alltför länge tillåtits använda kampanjer för genomförandet i ett land, som säger sig stå för en liberal demokrati. DS.
Etiketter:
ansvar,
demokrati,
feminism,
Jordan B Peterson,
metoo-kampanjen,
ordning vs kaos,
religion,
Rene Dubos,
Skavlan,
Susan Faludi
söndag 11 november 2018
Feminismen och Evolutionen, del 2.
Idag har jag verkligen brottats med
Jordan B Peterson (JBP) Inlägget i
torsdags var bara en förövning inför det, som väntade mig,
sedan jag bestämt mig för att läsa hans 12 Livsregler och att
skriva ner tankar, som kommit och gått, under utflykten in i hans
tankevärld steg för steg. Där nämnde jag helt kort att
författaren i inledningen till Regel 1 Stå rak i ryggen Skjut
bak axlarna bland annat refererade till forskning baserad på
humrars reaktion på grund av kemiska reaktioner i hjärnan.
Reaktioner, som är varandras motsatser vid seger respektive
nederlag.
Läser detta än en gång och noterar att Hög
serotoninnivå/Låg oktopaminnivå utmärker segraren och omvänt
gäller för förloraren. ”The winner takes it all” gäller både
bland humrar och människor påstår JBP. Som klinisk psykolog torde
han vara väl förtrogen med vad människans upplevelse av
personliga nederlag i livets olika skeden , kan ställa till med.
Självklart av värde för den, som vill förmå drabbade människor
att hjälpa sig själva. Den, som vet något om varför vi reagerar,
så som vi gör vid seger och nederlag, den har antagligen större
möjligheter att använda sin kunskap för att vara en god människa
både i förhållande till sig själv och andra. Men också till dess
motsats.
Kemins betydelse för hjärnans
funktion i pressade lägen, har jag inga problem att ta in, men …
så kommer jag till texten rubricerat Principen om ojämn
fördelning på sidan 8.
Läser och häpnar! Får en stark känsla av att detta handlar om en
välbeställd elits försvarstal för att döva samvetets röst inför
sin girighet. Så bekvämt om Price´s Law skulle kunna försvaras
med den konservativa Naturen med sin dominanshierarki; Evolutionen
med dess naturliga urval; samt den gudomliga handen i det hela.
Vilken
skillnad i förhållande till den levnadsvisdom, som filosofen Kahlil
Gibran erbjuder oss i ett av sina många litterära verk - The
Prophet - på svenska Profeten, första gången utgiven 1923 i USA
och i Sverige ett flertal gånger av Proprius förlag sedan 1977. Har
utgåvan från 2004 i översättning av Carl-Gustaf Rosén och Johan
Wretman, som jag kan rekommendera. Gibran kommer här till sin rätt
i sin omsorg att med ordens hjälp intressera oss för att försöka
förstå människan i allmänhet och hennes uppgift att fostra sig
själv - i synnerhet.
Hans syn på människan, framträder tydligast,
enligt min mening, i kapitlet om Brott och straff - ”Om
människan inom er skall jag nu tala. Ty det är hon och inte ert
gudajag och inte dvärgen i dimman , som känner brottet och
straffet”. Det
är en kärleksfull bild, som säger mycket om människan; hennes
möjligheter och begränsningar. Med detta sagt utgår jag från att
JBP vill göra gott med sina ansträngningar att förmå oss att
begripa vad han menar med det, som han tycker sig ha funnit genom
sina rön.
Går
vidare till JBP:s Regel 2 Behandla Dig själv som en person Du är
skyldig att hjälpa. Inleds
med konstaterandet att mannen alltför ofta underlåter att göra vad
som är gott mot honom själv.
Varför? Svaret söker han i de äldsta berättelserna om skapelsen
och hur världen är inrättad, efter en dröm. Dessa berättelser,
menar han, är sammanvävda i Första Moseboken. Men, varför väljer
den, som säger sig vara en vetenskapsman, att referera till Bibelns
berättelser? Här kan jag bara gissa att det hänger samman med att
människor genom historien och fram till i mitten av 1800-talet
trodde på religionernas skapelseberättelser. Tror att det var först med
Charles Darwin (född 1809), som människor kom i kontakt med
evolutionsläran. Darwins bok ”Arternas uppkomst” utgavs 1859
och endast sjutton år dessförinnan hade Folkskolan
införts i vårt land. Före 1842 var det oftast kyrkan, som svarade
för barnens undervisning.
Mot den bakgrunden finner jag det naturligt att JBP använder sig av dessa
berättelser, då de kan ses som betydelsefulla i den evolutionära
utvecklingen – människan är medskapande i sin miljö och den
påverkar henne. Men, det betyder inte att jag köper hans betoning
av syndafallet med dess förvisning ur Edens lustgård, som grund
för skillnaden mellan könen och människans tillkortakommanden. Ska
återkomma till det i Feminismen och Evolutionen, del 3.
Etiketter:
ansvar,
demokrati,
feminism,
Jordan B Peterson,
metoo-kampanjen,
ordning vs kaos,
religion,
Rene Dubos,
Skavlan,
Susan Faludi
torsdag 8 november 2018
Feminismen och Evolutionen, del 1
Feminister ser ut att ha stora problem
med biologin i människans evolutionära utveckling, vilket bland annat synliggjordes när Peterson var Skavlans gäst. Men jag är inte
helt på det klara med om det även gäller dem, som själva är
"riktiga biologer" i motsats till Jordan B Peterson,
klinisk psykolog och professor i psykologi vid Torontos Universitet i
Kanada och författare till boken ”12 Livsregler Ett motgift mot
kaos.” Har för några dagar sedan påbörjat läsningen av den
omtalade boken med pennan i hand för att markera de stycken, som jag
tycker mig behöva läsa om igen senare för att kolla om jag rätt
tolkat dess innebörd.
Förordet var intressant och sa mig att Jordan B Peterson är en person som inte lämnar ifrån sig ett hafsverk, även om jag redan i inledningen, som han rubricerat Ouvertyr, har svårt att hänga med i hans resonemang även om jag i min tankevärld också kommit fram till att det kan vara möjligt ”att sträcka sig bortom ett slaviskt fasthållande vid gruppen och dess doktriner och samtidigt undvika fallgroparna hos dess motsatta ytterlighet nihilism.”. Men, det sker inte utan att individerna kommer till insikt om sitt eget ansvar, när till exempel olika grupper ägnar sig åt kampanjer (som alltför många människor är omedvetna om) för att få ett övertag för sin ordning i omdaningen av samhället. En omdaning, som bäddar för motreaktioner, vilka inte alltid gynnar en fredlig samvaro och utveckling. Säger bara #metoo.
Idag inbillar sig alltför många att
de själva inte har något som helst eget ansvar för den utveckling,
som mänskligheten genomgår just nu, trots att vi behöver en
ordning, som inte går till överdrift på sätt som skett i fråga
om till exempel företagens immateriella rättigheter och de krav,
som nu ställs i EU på övervakningsåtgärder. Ett resultat av fega
och/eller okunniga politiker, som under ett helt decennium valde att
gå ärenden åt underhållningsindustrin, trots att innovativa unga
människor försökte bevisa att deras plattform (som möjliggjorde
för användarna att genom samarbete kolla ifall industrins utbud var
värt pengarna) skulle höja publikens intresse för såväl inköp
av CD´s och DVD`s samt bio- och teaterbesök liksom olika aktörers
liveframträdanden. Sådant agerande från politikernas sida inger
inte förtroende för dem som ordningsskapare.
Men då även ordning kräver balans
för att inte omvandlas till kaos tycker jag att Jordan B Petersons
bok är intressant. Därför vill jag testa om jag orkar att gå
igenom alla de 12 reglerna. I inledningen till Regel 1 nämner
Peterson att serotoninet reduceras påtagligt i situationer då
människan i likhet med humrar möts av personliga nederlag. Noterade
spontant i marginalen ”Jmfr Ställd - förräderiet mot mannen av
Susan Faludi”. Faludi är feminist, författare och journalist, som
jag läste om vid utgivningen av hennes bok på svenska hos Ordfronts
förlag år 2000. Då uppfattade jag att männens problem främst
kunde förklaras med hjälp av psykologi, även om jag redan i mitten
av 1970-talet genom flitiga självstudier, bland annat verk av René
Dubos, fick mig till livs att människan är en komplex biologisk,
social och skapande varelse. Då uppfattade jag och tror fortfarande
att Dubos kan räknas till gruppen tillförlitliga forskare. Undrar
också nu som då om inte Dubos har helt rätt i sina iakttagelser
att människans behov av ”en tro på en högre makt” också
ligger nedärvt i generna?
Tycker mig se att för många
gudsförnekare har politiken blivit ett substitut, men det är väl
att svära i den partipolitiska kyrkan ;-) Även om vi svenska
infödingar ser oss själva som sekulära eller helt avkristnade, är
det uppenbart att vi får uppenbara problem, när vi inser att det
finns både svenskar, flyktingar och invandrare, som drar in
religionen i politiken. I en ordväxling på nätet lekte jag med
tanken att det kunde ha varit intressant ifall Jordan B Peterson och
Susan Faludi hade slagit sina kloka huvuden ihop och komnit till oss med något
gemensamt. Men i väntan på en sådan dialog tänker jag gå igenom Petersons
Regler steg för steg, eftersom jag delar hans uppfattning att vi
behöver väl balanserade regler för att kunna skapa en fredlig
värld i balans mellan ordning och kaos. Ber således att få återkomma i takt med att jag betar av de tolv stegen.
Etiketter:
ansvar,
demokrati,
feminism,
Jordan B Peterson,
metoo-kampanjen,
ordning vs kaos,
religion,
Rene Dubos,
Skavlan,
Susan Faludi
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)