Idag skriver Gunnar Hökmark, vice ordförande i partigruppen EPP-ED i EU, ett inlägg på SvD:s Brännpunkt, där han går till storms mot agerandet från Vänsterpartiets Eva Britt Svensson och Erik Josefsson, när det gäller Telekompaketet. Brottningsmatchen mellan företrädare för nationellt självbestämmande vs överstatligheten har här fått tydliga ansikten och valrörelsen inför valet till Europaparlamentet den 7 juni har nu fått en rejäl skjuts. Min pappa skulle ha sagt att Hökmark sågar dem jäms med fotknölarna, vilket kan vara många människors bild av det normala förhållandet mellan moderater och vänsterpartister och därför inte är så mycket att orda om egentligen, om det inte vore för det faktum att Gunnar Hökmark (M) samtidigt delar ut en sinkadus till Olle Schmidt (FP) och Lena Ek (C ) m fl i deras partigrupp ALDE samt Carl Schlyter (MP), vilka på olika sätt bidrog till att många medborgare lade sig i med sitt perspektiv och delvis konkurrerade ut det betydligt mindre komplicerade kund- och konsumentperspektivet.
Som jag skrev igår har det hänt tidigare att frågor om personlig integritet på nätet lagts åt sidan – det gjordes 2002 när man beslutade om en del av de direktiv, som gäller idag. Att Gunnar Hökmark utgår från att medvetna kunder och konsumenter kan sätta press vad gäller efterfrågan, som styrmekanism på en effektiv marknad, är inte heller något att förvånas över, tvärtom. Det vore konstigt annars. Sedan är det en annan sida av det myntet att kvaliteten knappast styrs av kunder, som inte har en susning om internets möjligheter. Precis som en vision om en hygglig kvalitet på utbildningens område, behövs en vision om en hygglig kvalitet när det gäller tillgång till universalverktyget internet, som kan användas till så mycket – inte minst av medborgare, som aktivt vill delta i det demokratiska tankeutbytet och den kunskapsprocess som ständigt pågår på nätet.
Tycker nog att Gunnar Hökmark tar i så livstycket spricker och det ska nog mest ses mot bakgrund av att han satsat åtskilligt av sitt förtroendekapital på att ro hem kompromissen i sin partigrupp och ALDE och så sprack det. Klart att det inte känns särskilt bra! Tänker på Robert Gustafssons klassiska hyllning till Masarnas Tony Rickardsson och tycker att Gunnar bör ta det hela med ett rejäl skopa humor. Annars riskerar han att gräva ner sig i en skyttegrav och det vore tråkigt. MinaModerataKarameller gör som vanligt en sansad kommentar. Intensifier luftar sina känslor inför SvD:s okunnighet i sakfrågan. Erik Josefsson talar om EU-analfabeterna, eftersom många journalister verkar vara så okunniga om hur beslutsprocessen går till. Christian Engström anser att alliansen spelar falskt eftersom formuleringar om lawful content d v s "lagligt innehåll" finns i Telekompaketet. Om operatörerna endast ska transportera lagligt innehåll, då måste de rimligtvis filtrera trafiken. DN:s Henrik Brors analyserar och ser att det som hänt med Telekompaketet kan bli tändvätska åt valrörelsen. Petar därför in Josh´s funderingar kring hur man skulle kunna motverka pajkastning och skyttegravskrig. Här med anledning av kriget mellan pirater och antipirater, men det kan nog översättas och tillämpas även under valrörelsen.
Själv funderar jag om inte en annan effekt av Hökmarks bredsida kan bli att den leder bort intresset från nyheten att Lagrådet sagt ja till kompletteringarna av FRA-lagstiftningen. Försvarsminister Sten Tolgfors är mycket glad och nöjd och orerar i SvD, om att detta visar att Lagrådet accepterar det förslag som han och andra utarbetat för att förverkliga de 15 punkter som alliansen kom överens om i september. Men om jag förstått saken rätt är detta en sanning, som måste tas med rejäl nypa salt om man läser Lagrådets yttrande ordentligt, vilket Maria Abrahamsson gjort och skrivit om på Ledarbloggen. Det är ord och inga visor, vilket är nödvändigt om demokratin ska överleva när makten tar sig friheter.
Mark Klamberg kommenterar under rubriken Okritiskt lagråd och förutom att han klargör vad som står där så uttalar han tvivel om att förtroendet för lagstiftningsprocessen hos allmänheten kommer att öka efter detta. Jag delar hans uppfattning. Mitt i steget tycker sig finna en juridisk sarkasm från Lagrådets sida, vilken ligger på gränsen till idiotförklaring av det politiska ledarskapet, i en viss formulering om Försvarsunderrättelsedomstolen. Johan är som så ofta förr – skarpögd. Erik Hultin på Centerns stämma lutar åt att det än en gång blir en het sommar p g a FRA. Hax tycker att det är dags att damma av FRA-motståndet igen! Det tycker jag med. Och i det sammanhanget tycker jag att det var intressant att läsa Svensk Myndighetskontrolls inlägg och hackaren som tog sig in hos NASA när han var 16.
Leo skriver Sent ska syndaren vakna m a a Annie Johanssons utspel om ett Öppenhetsprogram samt refererar bl a till DN:s artikel från Centerns stämma i Örebro om en revidering av upphovsrätten. Magnus Andersson, CUF, kommenterar också hennes aktion och tycker att det finns en del att jobba på inom C när det gäller integritetsfrågorna. Patrik Öhman ställer m a a detta frågan: - Är det någon som vågar lita på Annie och C efter FRA-spelet i fjol? Jag kan inte svara för alla, men jag har svårt att göra det. Jag har mycket svårt att acceptera att FRA-saken gjordes till en kabinettsfråga. Vi fick skåda ett mycket valhänt ledarskap i Rosenbad vid den här tiden. Själv undrar jag hur de sex kvinnorna i FP mår efter att ha läst lagrådets och andras yttranden. Är det inte dags att känna sossar och andra inom oppositionen på pulsen – menar de allvar med Backa – riv upp – gör om?! Kvinnor kan – har jag hört sägas.
7 kommentarer:
Kan ännu en gång konstatera att våra samhällen borde organiseras efter hur vi människor förhåller oss.
Makt gör konstiga saker med människor, makten korrumperar och berusar även den mest godes omdöme.
En möjlighet att minimera detta är att organsisera om hur vår riksdag fungerar, som att ingen skall kunna vara riksdagsledamot mer än två perioder.
I bästa fall så hinner inte makten och platsen vid köttgrytorna korrumpera och berusa våra riksdagsledamööters omdöme.
Man skulle kunna klämma till med en Star Wars-liknelse: Det är oerhört svårt att undvika att gå över till The Dark Side. Man måste verkligen hålla huvudet kallt för att inte göra något dumt, förhastat, ohederligt eller maktfullkomligt. Frestelserna är otaliga.
Det sista är citerad från Henrik Alexandersson.
Eftersom vi inte har någon makt, som kan missbrukas vet vi inte vad det är som triggar politikerna att traska in på den breda vägen, där man finner försvar för sådant man borde avhålla sig från. Men vi vet att när vi själv blir frestade att göra sådant som vi inte borde, då visar vi på vad som menas med den "obotfärdiges förhinder". Utan att vara en trogen kyrkobesökare tror jag på att alla måste börja med att ta ansvar för sig själv och när man inser att det inte alltid är så lätt, då kan man ha ett visst fördrag med andra som "snubblar". Det betyder inte att vi ska vara tyst med vad vi tycker, möjligen en aning mera nyanserad. Men, jag tror att höga arvoden ställer till det, åtminstone för dem, som inte vågar rösta efter eget huvud och hjärta inför utsikterna att bli bortvald av de egna ifall man går dem emot. Men ett sådant tryck säger också något om den, som hellre samlar ja-sägare omkring sig än värdesätter den som blåser i visslan genom att göra en annan bedömning. I en demokrati är oppositionen (internt och externt) till för att man ska få tillfälle pröva sin sak ordentligt och därför är det viktigt att den hålls levande. När partipiskan viner, då är det partiledaren, som visar sina svagaste sidor.
"Eftersom vi inte har någon makt, som kan missbrukas vet vi inte vad det är som triggar politikerna att traska in på den breda vägen, där man finner försvar för sådant man borde avhålla sig från."
Visst har "vi" makt.
Några av makterna som kan missbrukas är ju makten att beskatta och makten att förvalta våra gemensamma resurser.
Frestelserna att gå över till att gå över till "The Dark Side" är många. :-)
"Nä, jag är inte bitter ..."Moderaten Curt-Rune Roos gjorde ju så gott han begrep, satte sig på soffan och väntade att hon skulle komma hem. Trött blev han, nickade till gjorde han, allt enl hans egna radiouttalanden, och sen blev det morgon.
Dennis Nilsson skriver ovan"
Makt gör konstiga saker med människor, makten korrumperar och berusar även den mest godes omdöme."Tänka sig, i polisförhör säger herr Roos att han gick o la sig att sova. I radio säger herr Roos nej, nej, satt i soffan.
Samhället anser sig ha makt över medborgaren, Kunde FRA ha hindrat detta herr Roos lustmord i Mönsterås, Hon sa ju till; nu går jag ut och hänger mig.
Kanske Moderaterna vet vad de gör när de tvingar på folket FRA-lagarna.
/Slut ironiförsök
@Anonym: FRA-saken har blivit så grotesk att det inte längre är möjligt att vara ironisk :-D
OK, FRA duger inte, men har inte staten beslutat om möjligheter för hemliga avlyssningsmikrofoner i folks hem.
Vad hade skett om kontrollmakten hört: "Nu går jag ut och hänger mig"
1. Ingenting
2. Ringt Curt-Rune Roos och frågat om han var vaken
3. Frågat polisen i Rödeby hur man borde bete sig
4.Annat
@Bo B: Om de hört det från dig och mig hade de förmodligen dragit en suck av lättnad ;-) Annars har jag en god vän som gjort mig uppmärksam på att FRA är en civil myndighet, som egentligen borde benämnas SÖK - Statens ÖvervakningsKontroll.
Skicka en kommentar