Nätneutralitet, ACTA-avtalet m m

Så har då Ordförandeskapets Visbyagenda om EU:s framtida IT-politik klarats av och självklart är jag intresserad av resultatet. Som underlag för konferensen fanns dels konsultrapporten A green knowledge society /Ett grönt kunskapssamhälle och en alternativ rapport Our Visbyagenda/Vår Visbyagenda, vilka är tillgängliga genom länkar i DN:s artikel Internetexpert: Bra med EU-regler för nätneutralitet. Gotlands Tidningar skriver också om arrangemanget – skoj notera att där refereras till PP:s lokala företrädare. För mig som nätmedborgare är det viktiga diskussioner som förs.

I det sammanhanget tycker jag att Juliagruppen och WeRebuild.eu är viktiga aktörer. De medverkade i det seminarium som Näringsdepartementet anordnade den 28 oktober. I detta inlägg på Departementets blogg finns en länk till eftersändningen, värd att titta på. Munkhammars medverkan var intressant, då han synliggjorde konflikten mellan ett helt efterfrågestyrt internet, där kunderna betalar för vad de önskar ha tillgång till, och en del andras uppfattning att internet är en infrastruktur, som bör vara tillgänglig för alla, vilket innebär att staten bör svara för detta nät i likhet med vägnätet.

I DN-artikeln, som jag inledde med, är det Patrik Fälthström, medlem i regeringens IT-råd, som uttalar sig och spontant tänker jag: - Hur mycket kommer regeringen att lyssna på det örat? Ja, det återstår att se. Det framgår inte av artikeln, eftersom ett konkret förslag inte läggs fram förrän inför ministerrådets möte i december och den 1 januari tillträder Spanien som ordförandeland.

Medan vi väntar på det fortsätter vi hålla koll på processen kring det hemliga Acta avtalet. DN Europa2009 berättar idag att det som sagts på mötet i Seoul fortfarande är hemligt. (För alla, utom de s k insiders, som vi har fått uppgift om via Keionline är det väl bäst att tillägga). It-jurister varnar för Acta-avtalet skriver DN och refererar till ett par jurister, som tittat på det PM som EU-kommissionen upprättat. Där sägs bland annat ”Operatörerna måste ställa upp på ett system där användare kan stängas av eller få sin uppkoppling begränsad efter varningar om att de gjort intrång i upphovsrätten”. Det innebär att operatörerna tvingas till formuleringar i avtalsvillkoren, som betyder att de inte längre kan anses ha den budbärarimmunitet, som e-handelsdirektivet bygger på. Den ena handen vet uppenbarligen inte vad den andra sysslar med.

Dessutom kommer dessa avtalsvillkor att leda till att upphovsrättslobbyn kan fortsätta med sin destruktiva verksamhet. I en kommentarstråd till ett tidigare inlägg fick jag följande:

”Men den dagen en domstol dömt att någon inte får ha access till nätet, tror du då att personen kan vända sig till en annan ISP? Nej just det, att ge en sådan person access skulle ju vara att obstruera rättvisan. Kontentan blir att det helt enkelt måste bli förbjudet att lämna sitt trådlösa nätverk öppet för andra, att dela med sig måste bli förbjudet, eftersom det då är att obstruera rättvisan. Dessutom, om staten skall ha någon som helst möjlighet att straffa folk som ger dömda access, så måste inloggning till internet ske med identitetskontroll under hot om straff. Din uppkopplade får inte användas av någon annan än du själv”.

Ja, det citerade visar att diskussionen om huruvida det är rimligt att upphovsrättslobbyn ska få styra internets framtid på sätt, som nu sker, den lär öka i styrka allt eftersom användare får klart för sig vad som pågår. I det sammanhanget kan det vara intressant att känna till de möjligheter till inflytande, som vi har, som EU-medborgare, nu när den för en del så misshagliga Lissabonstrategin ska gälla. DN skriver i en artikel att en miljon EU-medborgare kan kräva att en fråga, som ligger inom EU-kommissionens ansvarsområde, ska tas upp på kommissionens agenda och behandlas enligt den vanliga tågordningen. Kommissionen vill ha in synpunkter senast den sista januari när det gäller ett regelverk kring detta, som t ex åldersgräns och eventuell tidsbegränsad insamlingstid o s v. Här har PP en given uppgift.

Andra som berör samma tema – Karl Sigfrid; Liberal och långsint; Opassande; och Svensson. Den senare påstår att det handlar om odemokratisk kapitalism, men glömmer då att det är de demokratiskt valda politikerna, som förhandlar för vår räkning och skriver under avtalet. Det är politikerna som har uppdraget att väga samman olika intressen.

På det mejl, som jag skrev häromdagen har jag fått 1 svar av uppemot 57 möjliga:

Hej!

Tack för ditt viktiga mail med användbar länkning till de olika källorna.

Jag måste medge att jag tycker detta är synnerligen svårt och snårigt. Jag försöker ordentligt sätta mig in i telecompaketet och Acta-avtalet.

Bästa hälsningar

Helena Bargholtz

Riksdagsledamot Stockholms län

Folkpartiet Liberalerna

Justitie- och konstitutionsutskotten

Ett varmt tack till Helena Bargholtz, som jag önskar lycka till när det gäller att skaffa kunskap i saken innan hon fattar beslut.

DNMR har sökt svar på frågan: - Hur stoppa ACTA? Säga vad man vill om allt detta, men nog hjälper det oss att förkovra oss i hur världen styrs ;-) MinaModerataKarameller skrev igår om att flera myndigheters e-postservrar är belägna i andra länder, vilket innebär att de kommer att finnas med i de trafikdata, som passerar landsgränsen. Således är jag i gott sällskap, när allt det, som jag gör på nätet ska levereras in till FRA. Men, förresten är det inte så att en kopia av alla svenskars trafikdata kommer att via samverkanspunkter levereras till FRA:s utvecklingsverksamhet från och med den 1 december? Det sägs att elände bärs med jämnmod om det bärs lika av alla, men dit har jag inte kommit än.

Intressant.