Farmor Gun en rockande pirat.

Läste nyss Sigtunahems Glimten, där jag med en puff på webbens första sida presenteras som en rockande pirat. Efter det att jag förärades Stora Bloggpriset blev jag ombedd att ställa upp på en intervju för deras tidning för hyresgästerna. Då jag under en tid på 60-talet bodde i Märsta på Västra Bangatan, tyckte jag att det kunde vara intressant att göra ett besök och då gärna träffa seniorer i den lokala avdelningen av Seniornet. Det blev en riktigt trevlig dagsutflykt med bussen till Arlanda, där jag blev hämtad av fotografen Lars Clason. Det var imponerande att Seniornets medlemmar hade tillgång till ABF:s lokaler och datorer tre dagar i veckan kl 10 – 13. Sigtunahem vill inspirera de äldre att se de möjligheter, som användningen av datorer, kan erbjuda även de äldre. Själv vill jag gärna vara något av en missionär för detta, som ger mig själv så mycket. Mycket har förändrats i samhället, varför mycket av det som jag tidigare hade kunskap om, blivit inaktuellt. Då är det helt fantastiskt att med hjälp av olika sökmotorer kunna hitta information för att uppdatera sina kunskaper.

Dessutom har jag, som bloggare, fått många nya vänner med det gemensamt att vi ser det öppna och fria nätet som ett viktigt verktyg för oss som medborgare. Medan andra partipolitiskt verksamma talar om sociala medier, som t ex bloggar och Facebook, som nya vägar att nå ut till väljare, är jag en väljare, som bloggen dragit in i politiken på nytt. Efter drygt 20 år är jag åter igen aktiv i den politiska debatten, nu i Piratpartiet, som jag funnit behövs, eftersom de etablerade partierna i sin syn på internet blivit fixerade vid tanken att de kan ”komma åt” våra mindre goda sidor genom en filtrering av nätet, som innebär övervakning med åtföljande censur. Hax, flitig bloggare och aktiv i Bryssel, argumenterar bra för det öppna, fria, ocensurerade nätet som en förutsättning för att demokrati och rättssäkerhet ska gälla för oss alla.

OlofB hoppas att Centerpartiets Lena Ek ska lära ut det hon kan till Cecilia Malmström, som i egenskap av ny kommissionär, startat sitt värv med att kräva censur av internet, istället för se de konkreta åtgärder, som redan idag kan användas för att åtgärda problemet med pedofilers verksamhet. Det är verkligen trist att behöva se på hur en hittills juste politiker, väl inne i maktens boningar, ser ut att vilja slå blå dunster i våra ögon. Uppdatering: Lars-Erick gör en intressant jämförelse apropå förbud och censur. Vad jag kan se handlar det egentligen inte om pedofiler, utan dom används som svepskäl. Jakten på pedofiler kan fungera som murbräcka för att legitimera en utökning av den övervakning som FRA redan ägnar sig åt. Är det btw någon som vet vad som hänt med SOU 2009:1 Polismetodutredningen och SOU 2009:66 Signalspaning för polisiära behov?

Avslutningsvis: Instämmer i Rick Falkvinges gratulationer till Anna Troberg, som verkligen är en tillgång för Piratpartiet. Själv känner hon det som en present dagen till ära att få läsa en insändare av en pirat i sin lokaltidning. Magnihasa förklarar detta med skrivande och bloggande, vilket jag gärna delar med mig av.

Intressant.

Är klyftan verkligen digital?

Igår kväll såg jag dokumentären Videocracy i SVT1 och förundrades. Medan vi här hemma har en diskussion mellan journalister och bloggare om vem som har mest skuld i att den del använder Sociala medier för att ta ära och redlighet av varandra, pågår en utveckling i en annan del av Europa, där landets premiärminister Silvio Berlusconi, lyckats ta och behålla den politiska makten med hjälp av sitt medieimperium, där människors lust och längtan att bli bekräftade exploateras av cyniska mediemoguler. DN och andra skrev om uppståndelsen i Italien kring filmen inför Filmfestivalen i Venedig. Dessutom skrev Erik Gandini ett eget inlägg i DN inför visningen igår kväll. Unni Drougge har kommenterat och pekade på likheter i beteendet när många i det omgivande samhället inte tänker efter före.

Vad detta får för effekter på landets barn och ungdomar, vår och Italiens framtid, kan man fundera över. I andanom hör jag vän av ordning och god moral förfasa sig och kräva lagar som förbjuder den sortens innehåll, istället för att inse behovet av en ständigt pågående debatt där vi diskuterar det liv som vi lever. Om vi kunde vara överens om yttrandefriheten och komma bortom den moraliska indignationen över att människor kommit olika långt på sin själsliga vandring från att vara obildad till att vara upplyst, skulle mycket vara vunnet. I Profeten skriver Kahlil Gibran (min favoritpoet) om Brott och straff bland annat strofen ”Om människan inom er skall jag nu tala. Ty det är hon och inte ert guda-jag och inte heller dvärgen i dimman, som känner brottet och straffet.” Bilden av var och en av oss som både insnöad och upplyst gör det lättare att se att vår uppgift först och främst inte är att sätta oss till doms över andra, utan att vi måste jobba på att bli klokare själva för att därigenom möjligen väcka andras lust att ta ett eget ansvar för sin utveckling.

I SvD:s Mediekrönika konstaterar Astrid Söderbergh Widding att förhållandet mellan medier och verkligheten inte enkelt kan förklaras med att internet har en annan kultur än de så kallade ”gammelmedierna”, dit även TV måste räknas. Såg för en stund sedan TV8:s program där bland annat en panel av personer från olika delar av medievärlden och med olika politisk färg diskutera Beatrice Asks famösa uttalande om gredelina kuvert till brottsmisstänkta. Förutom att man landade i att hon inte är klockren som Fru Justitias främste tjänare, bjöds vi också på en uppvisning av det märkligare slaget – en man som visade upp sin förmåga att proppa i sin köttbullar och svälja hela varmkorvar. Vilken förebild för människor, som drömmer om att få synas i TV, var min första spontana tanke. Men, strax såg jag vissa paralleller mellan honom och den unge man som i Videocracy ägnade en stor del av sitt liv åt att komma med i olika TV-program, där det var lättast att komma ifråga om man var en ung, vacker och mer eller mindre avklädd tjej.

Hos Aschberg var väl inslaget med korvslukaren med för att utmana ”den goda smakens vänner” och med konflikten mellan det ”folkliga” och de ”kulturellt förfinade” som dramaturgiskt grepp öka antalet tittare. Väl bekomme säger jag och hoppas att alla, som jagar tittarsiffror för att öka sina intäkter som reklampelare, ser och lär något av dokumentären Videocracy och funderar över sitt ansvar i den samhällsutvecklingen. Detta blev en lång utläggning (som vanligt) och dessutom på ett stickspår, eftersom jag hade tänkt skriva något om den så kallade digitala klyftan med tanke på den hearing som stiftelsen .se genomförde och som jag tog mig tid att åka in och lyssna på förra onsdagen.

En del har skrivits om denna klyfta bland annat i Computer Sweden. Vid hearingen fick vi bland annat ta del av olika rapporter samt erfarenheter från stiftelsens projekt Internet för alla. Trevligt att träffa en del nätvänner som Mary XJ, Julia Skott och Copylinda men också att få nya kontakter som t ex Bodil Brǿgger, Nettredaktör för Seniornet Avisen. Intressant att man i Norge kompletterar tidningen på webben med en papperstidning. Det tror jag är ett klokt grepp, eftersom det ena inte utesluter det andra, för oss som inte lär oss lika snabbt som de yngre. Dessutom är det skönt att sitta i läsfåtöljen och prassla samtidigt som jag kollar vad jag kan ha gemensamt med andra seniorer. Glömde fråga om papperstidningen var ett allmänt utskick till alla eller om det var ett erbjudande till dem som så önskar. Detta med tanke på skogens träd. Redovisade rapporter och den avslutande politikerpanelen återkommer jag till vid lämpligt tillfälle.

Intressant.

Kyla utomhus – värme inombords.

I arla morgonstund trotsade jag kylan (-21,3) och gav mig av till Uppsala för att vara med i SR P1:s program På nätet. Andra inbjudna var Lars Forsmark, ledamot i styrelsen för Seniornet Sweden, och Laila Fridh, grundare av 60plus.se en ny träffpunkt för människor 60+. Det blev en trivsam pratstund om Internet som verktyg för information, kunskap och kommunikation. Roligt att jag fick chans att förklara varför vi som gillar att vara på nätet talar om a f k (away from keyboard) istället för IRL (In Real Life). Min bild är att IRL är ett begrepp, som en del använder för att påstå att livet vid sidan av tangentbordet är verkligt till skillnad mot det liv, som vi nätmedborgare lever på nätet. Sånt prat är bara elakt förtal. Förutom 60plus.se finns också Dax.se, som är en mötesplats på nätet för människor 50+. Som ni kanske minns vann jag deras bloggpris i november förra året. Producenten för På nätet, Karin Adelsköld, är själv bloggare och en av de kvinnor som driver bloggen Lilla Gumman, vilken är Sveriges första tekniksajt för tjejer. Här skriver hon om mitt besök. Det var riktigt roligt att träffa henne a f k, eftersom jag hade kollat in Lilla gumman tidigare och trodde att de skulle ta hem Stora Bloggpriset i sin kategori.

Bussresan hem blev en upplevelse. Ett Uppland inbäddat i snö gav helt nya synintryck längs en invand rutt. Myriader av snökristaller glittrade i solljuset och för bråkdelen av en sekund spelande fantasin mig ett spratt – var detta små älvors verk? Tillbaka till verkligheten och åter i Norrtälje var det dags för motionscyklingen, vilket idag var så pass ansträngande att det bara blev 12 km mot 15 km förra måndagen. Nåväl, det blir att ta nya tag nästa måndag. Tillbaka vid datorn tar det tid att gå igenom mejlboxen och olika nyhetsmedia.

Hos Leo ser jag att upphovsrättslobbyn är på krigsstigen igen. UNT:s ledarloggen synar också det som pågår, medan DN och SvD visar att de fått ett TT-meddelande om saken. Kan inte tänka mig att särskilt många är förvånade. Upphovsrättsindustrin har ju med åren blivit rätt bortskämda med att politikerna svassar för dem i tro att man därigenom stödjer kreatörerna. Dessutom passar dessa krav som hand i handske inför implementeringen av det färdiga resultatet av de hemliga förhandlingarna om ACTA-avtalet. Men där finns mer än en rejäl hake. OlofB förklarar så att stolligheterna i deras idé att operatörer eller ”någon oberoende organisation” ska vara kontrollanter av trafikens ettor och nollor blir begriplig – tack för det. Infallsvinkel fortsätter med sin service att erbjuda ett omodererat forum för att diskutera APB:s senaste idé.

Idag skriver både DN och SvD om att EU:s datatillsynsman Peter Hustinx är orolig för att ACTA-förhandlingarna kan resultera i ett avtal, som åsidosätter grundläggande rättigheter, individers integritet och skyddet för personuppgifter. Äntligen, säger jag, det var på tiden. Enligt IDG.se uppger flera personer inom EU-kommissionen att de känner sig obekväma med hemlighetsmakeriet kring Acta-förhandlingarna. Jens O delar med sig en länk till ars technica, som berättar om det som senast läckt ut. Opassande skriver om både ACTA och Antipiratbyrån; MiNiMaliteter tar ett nytt grepp, när det gäller polisens tekniska utrustning för att få oss att tänka till – vad är det egentligen för skillnad mellan ID-kort och bilars registreringsskyltar? Den minnesgode kommer ihåg att Mark Klamberg i onsdags skrev om att Ny Teknik hade en artikel om ett nytt svenskt signalspaningsorgan som ska förse polisen med info. Det krävs väl snart ett helt nytt stort ämbetsverk? Sagor från Livbåten gör en djupare filosofisk analys av det som ligger i tiden.

Avslutar med ett inlägg av Lars-Erick, som undrar om inte Svenska Dagbladet har ett trovärdighetsproblem, sedan det visat sig att det är tidningen, som är ansvarig för innehållet i produkten Mediaplanet. Jag gillar att Lars-Erick är så företagsam, eftersom även jag undrat över den skattefinansierade textreklam som där bjuds. Intressant.

Ordens makt – kraftmätning pågår.

Det är intressant att läsa Per Strömbäcks debattinlägg i DN i ljuset av vad bland andra Opassande, Hax och Anna Troberg känner till om Strömbäcks roll i upphovsrättsindustrins anspråk på makt över internet och ett samtal som jag hade igår med ett par medlemmar i Sigtuna-Märsta Seniornet. De senare var välgörande fri från indignation över att allt det som finns i samhällslivet i övrigt också finns på nätet. De väljer att fokusera på allt gott som de får ut av att träffas både på nätet och i den datasal som de har möjlighet att träffas i för att umgås och lära av varandra. Vi talade också om våra erfarenheter av övervakning och kontroll i förhållande till att vara betrodd att göra vad gott är. Vi hade inte svårt att se effekterna av att upphovsrättsindustrin valt att jaga datakunniga människor med hjälp av advokater och lobbyverksamhet för skärpt lagstiftning – potentialen för utveckling har tagits i anspråk för mer övervakning och kontroll samt lösningar för att undgå detta. Hur konstruktivt har det varit på en skala 1 till 10?

Anna Troberg borrar idag djupare i den nya aktören bakom vilken upphovsrättsindustrin idag agerar. Hon blottlägger att de ser Piratpartiet som sin slagpåse, men slår fast

”Piratpartiet kämpar inte mot lagar och regler på nätet. Vi kämpar mot fullkomligt oproportionerliga speciallagar som inte bara tullar på folks privatliv, utan dessutom är beställda av stora privata ekonomiska intressen. Det är en väldig skillnad.” Hon avslutar sitt inlägg ”Och om någon har lust att bjuda på en bulle och en kopp kaffe, så kommer jag gärna och hälsar på vid just ert förlagsfikabord och berättar mer.”

Undrar om intresset att diskutera saken sträcker sig så långt, eller om dessa aktörer helst håller sig till megafonmodellen, där de talar om för hela mänskligheten vad som är det enda saliggörande. Uppdatering: Ordväxling pågår med hjälp av respektive blogg - här Anna Troberg.

Vid sidan av den kraftmätningen, finns en annan, som Thomas Tvivlaren engagerat sig i. Det började med en artikel i Aftonbladet Kultur, som Thomas gav sig i kast med, då den mera präglades av åsikter än insikter. Genom hans mejlväxling med Aftonbladets Martin Aagård har jag nu lärt mig att vi inte kan ställa samma krav på saklighet på innehållet i Kulturdelen, som på nyhetssidorna, vilket är minst sagt häpnadsväckande. Jag säger bara – läs och lär. Men, när nu artikeln tagits bort, vet jag inte om jag ska tolka det som att han även tagit tillbaka vad han sagt i kommunikationen med Thomas?!

Medan detta ordbyte pågår har Kent Persson (M) tagit ett initiativ till veckans debatt, som denna vecka gäller svaret på frågan Vilken fråga tror du kommer att avgöra valet?

Sagor från livbåten antar utmaningen och jag känner trycket. Spontant känns det som att Görans fokus också är mitt, men då ligger utmaningen i att bära hans fackla vidare. För att hans fråga ska bli mer än ett önsketänkande gäller det att jag och andra i Piratpartiet satsar all vår kraft på att lyfta fram hur regeringens och riksdagens val av metoder för att bekämpa brottsligheten sätter rättssäkerheten i allvarlig fara. Flera av Advokatsamfundets yttranden är intressant läsning i det sammanhanget. Det är inte utan att jag tycker att det går att spåra upplägget att Piratpartiet är för laglöshet, när vi kräver rättssäkerhet, även hos de nya aktörer, som detta inlägg inleddes med. Avslutar med Mårten Schultz inlägg Straffbart röstfiske? Detta som en påminnelse om vad Brottsbalken säger i saken. Kan vara bra att ha i åtanke under ett valår. Uppdaterat: Johan Westerholm ger också bra ord på vägen.

Intressant.

Oss bloggare emellan

Igår var jag inbjuden till en medlemsträff i Roslagens Seniornet där ordföranden Rolf Carlsson presenterade vad han funnit i ämnet bloggar. I den lokala klubbens eget forum på nätet hade han upprättat en mycket informativ sida med länkar till olika källor, som han pratade kring. Som inbjuden gäst blev jag uppriktigt häpen när han presenterade mig som stadens meste seniorbloggare och bad mig ge min syn på saken. Jag berättade om hur jag själv börjat i liten skala för att senare – med hjälp av andra bloggare – lära mig hur jag kunde delta i olika debatter inom bloggosfären.

Idag läser jag på Berndts Blogg bland annat att det i mars fanns 78 miljoner bloggar, som nu i november ökat till 112 miljoner!!! Intresset för bloggar på mötet igår var allt från att ställa frågan – Varför? – till att se vilka möjligheter, som finns med hjälp av t ex Blogger. Och att det är upp till var och en att avgöra nyttan och nöjet för egen del. Det var en trivsam eftermiddag med både prat runt kaffebordet och möjlighet för deltagarna att testa det, som Rolf talat om, vid de datorer, som fritidsgården Brännäsgården har för sina besökare. Anmälde mig som medlem i SeniorNet även om jag idag knappast har några problem att fylla mitt liv med ett utvecklande innehåll.

Kom att tänka på Stadsbibliotekets Vänner som gör ett försök att använda verktyget för att etablera en enkel hemsida, som kan uppdateras med meddelanden till medlemmarna. Det ska bli intressant att se om och i så fall hur detta fungerar.