Ordens makt – kraftmätning pågår.

Det är intressant att läsa Per Strömbäcks debattinlägg i DN i ljuset av vad bland andra Opassande, Hax och Anna Troberg känner till om Strömbäcks roll i upphovsrättsindustrins anspråk på makt över internet och ett samtal som jag hade igår med ett par medlemmar i Sigtuna-Märsta Seniornet. De senare var välgörande fri från indignation över att allt det som finns i samhällslivet i övrigt också finns på nätet. De väljer att fokusera på allt gott som de får ut av att träffas både på nätet och i den datasal som de har möjlighet att träffas i för att umgås och lära av varandra. Vi talade också om våra erfarenheter av övervakning och kontroll i förhållande till att vara betrodd att göra vad gott är. Vi hade inte svårt att se effekterna av att upphovsrättsindustrin valt att jaga datakunniga människor med hjälp av advokater och lobbyverksamhet för skärpt lagstiftning – potentialen för utveckling har tagits i anspråk för mer övervakning och kontroll samt lösningar för att undgå detta. Hur konstruktivt har det varit på en skala 1 till 10?

Anna Troberg borrar idag djupare i den nya aktören bakom vilken upphovsrättsindustrin idag agerar. Hon blottlägger att de ser Piratpartiet som sin slagpåse, men slår fast

”Piratpartiet kämpar inte mot lagar och regler på nätet. Vi kämpar mot fullkomligt oproportionerliga speciallagar som inte bara tullar på folks privatliv, utan dessutom är beställda av stora privata ekonomiska intressen. Det är en väldig skillnad.” Hon avslutar sitt inlägg ”Och om någon har lust att bjuda på en bulle och en kopp kaffe, så kommer jag gärna och hälsar på vid just ert förlagsfikabord och berättar mer.”

Undrar om intresset att diskutera saken sträcker sig så långt, eller om dessa aktörer helst håller sig till megafonmodellen, där de talar om för hela mänskligheten vad som är det enda saliggörande. Uppdatering: Ordväxling pågår med hjälp av respektive blogg - här Anna Troberg.

Vid sidan av den kraftmätningen, finns en annan, som Thomas Tvivlaren engagerat sig i. Det började med en artikel i Aftonbladet Kultur, som Thomas gav sig i kast med, då den mera präglades av åsikter än insikter. Genom hans mejlväxling med Aftonbladets Martin Aagård har jag nu lärt mig att vi inte kan ställa samma krav på saklighet på innehållet i Kulturdelen, som på nyhetssidorna, vilket är minst sagt häpnadsväckande. Jag säger bara – läs och lär. Men, när nu artikeln tagits bort, vet jag inte om jag ska tolka det som att han även tagit tillbaka vad han sagt i kommunikationen med Thomas?!

Medan detta ordbyte pågår har Kent Persson (M) tagit ett initiativ till veckans debatt, som denna vecka gäller svaret på frågan Vilken fråga tror du kommer att avgöra valet?

Sagor från livbåten antar utmaningen och jag känner trycket. Spontant känns det som att Görans fokus också är mitt, men då ligger utmaningen i att bära hans fackla vidare. För att hans fråga ska bli mer än ett önsketänkande gäller det att jag och andra i Piratpartiet satsar all vår kraft på att lyfta fram hur regeringens och riksdagens val av metoder för att bekämpa brottsligheten sätter rättssäkerheten i allvarlig fara. Flera av Advokatsamfundets yttranden är intressant läsning i det sammanhanget. Det är inte utan att jag tycker att det går att spåra upplägget att Piratpartiet är för laglöshet, när vi kräver rättssäkerhet, även hos de nya aktörer, som detta inlägg inleddes med. Avslutar med Mårten Schultz inlägg Straffbart röstfiske? Detta som en påminnelse om vad Brottsbalken säger i saken. Kan vara bra att ha i åtanke under ett valår. Uppdaterat: Johan Westerholm ger också bra ord på vägen.

Intressant.

Debattinlägg i Aftonbladet.

Ser att det debattinlägg som Sandra Grosse, Anna Troberg och jag skrev ihop efter händelsen med polisingripandet vid T-banestationen Hornstull nu publicerats i Aftonbladet. I lördags skrev jag även ett blogginlägg Vågar vi hoppas på förnuftets seger? Sedan de berörda poliserna nu gjort en egen anmälan i saken, ser det inte särskilt ljust ut, men jag utgår från berörda chefer tänker sig för och inte gör saken värre. Den som lyssnar på den återskapade dokumentationen inser att det som sker inte är OK. Det ska bli mycket intressant att följa hur berörda chefer hanterar den uppkomna situationen. Scaber Nestor kompletterar bilden med vad som hänt efter det att vi gjorde vårt debattinlägg.

Skänker en tacksamhetens tanke till Lars-Erick för hans inlägg.

Intressant.

Vilseledande tolkning av FRA-lagen

- När regeringen inte vill kännas vid vad som står i den antagna lagstiftningen så är det svårt att föra en meningsfull debatt, avslutar Mark Klamberg, Doktorand i folkrätt, Stockholms Universitet sitt debattinlägg idag på SVT Opinion. Mark Klamberg redogör för skillnaden mellan rättegångsbalken och FRA-lagstiftningen, där det sägs att hemlig teleavlyssning endast får ske när någon är skäligen misstänkt för ett brott och åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen, medan FRA:s nya signalspaning kan omfatta all svensk kabelkommunikation. Därför är signalspaning i kabel massavlyssning, slår han fast, och påminner om att lagrådet angett att intrånget sker redan när vår kommunikation överförs till FRA. För den som inte orkar undersöka skillnader och likheter i lagstiftningen mellan avlyssning och signalspaning rekommenderar han Nationalencyklopedin som ger följande definition av signalspaning: "signalspaning, verksamhet för att genom avlyssning, lägesbestämning och identifiering ... skaffa information". Uppgiften om Marks debattinlägg fann jag hos MinaModerataKarameller.

Jag vill dela med mig av denna insiktsfulla redogörelse till så många som möjligt, eftersom desinformation pågår för fulla muggar. Centerns ordförande i Norrtälje skrev idag på sin blogg Stergels Torg följande: ”I går var jag på ett bra möte i Riksdagen som Centerpartiet anordnade med anledning av den sk. FRA debatten. FRAs generaldirektör Ingvar Åkesson gav en bra bild av FRAs verksamhet och uppdrag. Från FRA medverkade också chefen för signalspaningen på FRA. Det var uppfriskande att få en mera nyanserad och initierad bild av FRAs uppdrag. Vi var alla överens om att debatten skadat alliansen och att informationen varit dålig. Kritikernas utalande om "trålning och "massavlyssning" är helt missvisande. Brott och terrorism var ej prio i detta samanhang. En förflyttning från eter till kabel för informationsinsamling för att ge bättre underlag för Sveriges beslut vad gäller utrikes och säkerhetspolitik vara starka motiv. Lagrådets yttrande diskuterades ingående och europadomstolens beslut sågs fram emot med tillförsikt. Sveriges oförmåga att försvara sitt territorium diskuterades i relation till underättelseverksamhet. Jag är övertygad att frågan tål en folkomröstning om det varit aktuellt. Tyvärr saknades merparten av barrikadfolket som synts och hörts i media.” Intressant? Jag vet inte om de var inbjudna, men till den som vill komma i kontakt med Centeruppropet - för dig som tycker om partiprogrammet, lägger jag in en länk här.

Jag börjar luta åt att Studieförbundet Vuxenskolan och Medborgarskolan skulle kunna göra en insats för att höja kunskapsnivån i frågan. Gärna genom att engagera Mark Klamberg vid en föreläsning.

Uppdatering: Länk till inlägget på Marks blogg. Och HAX berättar om vad som är på G i EU.

FRA och Gunnar Andrén

Som jag skrev igår, har jag nu läst igenom och begrundat Gunnar Andréns debattinlägg i NT. Det är också rätt bra att sova på saken, när tonläget är högt.

Uppe före tuppen har jag fixat ett genmäle, som jag nu väntar ska publiceras när plats finns för det. I avvaktan på det kan jag plocka in slutklämmen här:

”Jag är säker på att Gunnar Andrén gjort vad han förmått, för att hantera denna heta potatis. Men, om han inte tål att jag visar mitt missnöje både när det gäller hur skamligt det gick till, när lagen klubbades igenom, och hur den utformats, då tycker jag synd om honom. Som offer tänker man inte konstruktivt. De senaste dagarna har jag fått allt mer input om tekniken och förstår att det är lätt att dribbla bort även den ambitiöse Gunnar Andrén. Därför säger jag bara kort och gott – respektera folkets rätt till en privat sfär även nu, när nätet fungerar som brevbärare och transportör av alla uttryck för det interaktiva liv, som vi väljer att leva där. Landets behov av underrättelser för att avvärja hot mot rikets säkerhet måste gå att lösa på annat sätt. Eftersom regeringen ser ut att vara oförmögen att klara det, tycker jag att de kan upphandla den expertis, som behövs för att göra det. Finns inte egen kompetens måste marknaden tillfrågas.”

Den sista knorren blev jag inspirerad till när jag läste Sanna Raymans blogg Alternativen kommer inte att serveras i SvD häromdagen. När jag hämtade länk till den här bloggposten upptäckte jag där ett intressant blogginlägg, som jag bar måste länka till - rubriken Ett försök till nyansering och är bland det bästa jag läst på länge. Intressant.

Det är också värt att notera att mitt genmäle till Kerstin Lundgren (c ) publicerats idag, dock utan att vara tillgänglig på nätet. Jag skrev om hennes debattartikel här den 24 juli. Annat värt att notera att en NT-läsare, Gunnar Hellström, känt sig manad att ta itu med Göran Pettersson argumentation. Rubriken är talande: Allt piskas fram nu för tiden och har sin utgångspunkt i frihet och integritet. Det är verkligen synd att inte heller den är tillgänglig. Hallå Norrtelje Tidning: Ni måste hänga med i utvecklingen – flera debattartiklar önskas åtkomliga på nätet!

Slutar med Badlands Hyena, som jag tipsade om Gunnar Andréns debattartikel.

FRA – samtal över muren?

I bloggosfären pågår en livlig diskussion sedan bloggaren Hax anmälts av FRA till JK för yttrandefrihetsbrott vilket Dagens Media, Aftonbladet, Svd, DN, Expressen, Sydsvenskan, HD och Dagen skrivit om. Man kan nog säga att Hax blivit Sveriges förste FRA-dissident och så länge han inte är frihetsberövad skriver han på sin blogg. Självklart engagerar detta många bloggare, men jag tänker fokusera på den lokala debatten.

Förutom den spektakulära nyheten om den nationella insatsstyrkan ,som genomför ett träningspass här genom att klättra i våra silor i hamnen, finns i dagens Norrtelje Tidning även ett par inlägg om FRA. Det är Göran Pettersson (m) och Johan Westerholm (s) som tar sig an uppgiften att försöka klarlägga hur FRA-lagen rent tekniskt berör min och andras kommunikation på nätet. Johan Westerholm talar sig varm för den modell, som Tyskland valt mot bakgrund av man där har en mycket stark författning när det gäller den personliga integriteten. Vad jag förstår har man där lärt av historien.

Göran Pettersson (som jag inte kan länka till) håller krampaktigt i sin ståndpunkt – han duckar inte meddelar han, innan han förklarar för mig att hans jämförelse med knarkhunden inte är så korkad, som jag påstått i ett tidigare genmäle. Hunden finner vad den söker utan att öppna försändelser, något som även FRA:s sökrobot kan klara då den fungerar på samma sätt som ett virusskydd. Göran Pettersson skriver ”Detta är ofta utformat som ett sökprogram som automatiskt söker igenom inkommande data på jakt efter skadlig programkod som datavirus, trojaner och spionprogram. Virusskyddet styrs av ett antal väl valda sökbegrepp och bidrar till att skydda våra datorer. På ett liknande sätt är lagen tänkt att fungera. Med hjälp av avancerade sökbegrepp söks den elektroniska kommunikationen som passerar Sveriges gräns igenom. Först i de fall sökroboten varnar och den elektroniska kommunikationen även berör utländska förhållanden så kommer FRA:s operatörer att granska kommunikationen”.

Intressant att Göran Pettersson har så svårt att ta in att en scanning av innehållet inte kan ske med mindre än att försändelsen läses av. Om det sker med hjälp av en robot eller en människa är lika illa. Vi vet vid det här laget att trafiken oftare än vad man tror kan passera gränsen även om man skriver till personer inom landet. Brevhemligheten gäller efter detta inte våra mejl!!! Införs denna teknik, betyder det att ”yttre hot mot rikets säkerhet” blir det första uppdraget, men med tanke på de investerade pengarna blir det med all säkerhet inte det sista. Och de, som ska ha uppdraget att kolla att en glidning av ändamålet inte sker efter införandet av denna teknik är riksdagsledamöter. Riksdagsledamöter, som genom beslutet om FRA-lagen visat att de tar synnerligen lätt på frågan om skyddet av medborgarnas rättigheter i förhållande till staten. Dessutom var sättet som man drev igenom beslut på inte förtroendeingivande!

Här har vi således överstelöjtnanten Göran Pettersson på den ena sidan om FRA-muren och kaptenen i reserven Johan Westerholm på den andra. De har båda i sin roll inom försvaret till uppgift att försvara vår demokrati och som politiker att bland annat t ex se till att mina och andras mejl omfattas av brevhemligheten. Är det någon som tror att det är möjligt att de ska kunna mötas i ett samtal över muren?

FRA förvärrar solsting?

Först en puff för Martin Jönssons ”Medierna måste lyssna mer” i dagens SvD. Den gäller rent allmänt inte bara i fråga om FRA, men jag tror att opinionen i den frågan skakat om en och annan journalist, som själv snöat in på att svenskar i allmänhet är ett sovande folk. Det vill jag återkomma till senare – nu till dagens huvudledare i DN.

Förmodligen har anfallet av solsting förvärrats av det seglivade FRA-motståndet. Stöd för det antagandet finner jag i det fullkomligt oväntade att DN blivit inspirerad av Göran Perssons nypor och kräver att statsministern ska ”toppa laget”. Självklart har MinaModerataKarameller invändningar och ser mera nyktert på problemet – det krävs en dialog. Om FRA!!!

I den saken förekommer knappast något värt att ens kalla debatt? Det är jag inte ensam om att notera. Gillar angreppssättet när Agner Management, med hjälp av ordboken klargör innebörden av ordet debatt. I sin blogg har han även en del bra uppslag med adress till Public Service-media. Statsministern duckar fortfarande och sedan Sten Tolgfors och GD Åkesson svalt alla sina idisslade argument, träder åter Carl Bildt in på scenen med Fri med FRA för att med landsfaderlig ton skapa ordning i klassen.

Det är ett gott försök, men sedan jag läst Johan Westerholms ”FRA – Lång dags färd mot natt” undrar jag kring det, som han säger avslutningsvis ”Som jag nämnde är det egentliga arbetet sekretessbelagt men, alla som arbetat med underättelsetjänst vet att 90 % av behovet kan tillfredställas med ”Open Sources” och dessa källor är öppna även fast slutsatserna kan användas i hemliga syften eller metoder. SIGINT (Signalspaning) kan vara ett, HUMINT (Human Inteligence) eller TECHINT andra. Är behovet och syftet definierat så har vi kommit en god bit på vägen i en förankring. Sedan kan vi börja titta på var den informationen finns. Och här kommer fokus på den personliga integriteten in hur vi kan och om vi kan komma åt den på ett rättssäkert sätt. I fallet med 11 september fanns den efterfrågade informationen mestadels i SWIFT och IATA-systemen vilket kräver en helt annan lagstiftning…… och den drunknade i all annan SIGINT”.

Innan jag läst detta hade jag sänt iväg ett genmäle till NT på debattinlägget från Centerns Kerstin Lundgren i NT i fredags. Där jag ställer frågan: - Finns det verkligen inte någon annan lösning för att tillgodose försvarets behov av underrättelseverksamhet? En som uppenbarligen inte tror det är Gunnar Andrén, riksdagsledamot för Folkpartiet, som med telefonens hjälp hört av sig till en av dem som skrivit mejl till honom, Röda Nejlikan, för att kolla om denne förstått frågan. Jag gillar att Gunnar Andrén skaffar sig kunskap om vad som rör sig i folkdjupet, men undrar när han ska upptäcka att han tappat bort sin liberala kompass.

Andra som fortsätter upproret mot FRA är Stenudd, Alter Ego, Pophöger, Intensifier, Oscar Swartz och många, många andra, som jag inte orkar rabbla upp. Svetten lackar ändå ;-)

Men, här en, som tidigare kramats innerligt av bloggen BevaraFRA, men nu ser ut att ha börjat fundera kring alternativ - PM Nilsson. Något som Gudmundsson tolkar som ett försök till försoning i frågan. Men hur försonas kring detta? Intresserad av demokrati kan man fundera kring hur beslut kommer till – Jag, Wihlman. Intressant.

Djävulskap och annat efterspel

Nyligen skrev jag om vikten att vi inom bloggosfären vårdar det som vi uppnått med vår kamp. Att uppgifter om enskilda FRA-anställdas privata liv lagts ut på nätet, som Politikerbloggen skriver om, är ett sabotage mot oss alla, som varit engagerade i kampen mot FRA. Det ger anhängare av FRA vatten på sin kvarn – det finns de som tycker att buset måste hållas efter. Med frihet följer att man också måste ta ansvar. Till ansvaret hör att när lusten att djävlas med FRA faller på, då måste man tänka på vilka andra intressen som skadas av ens tilltag. Vi som fortsätter att kämpa, genom att nu bearbeta våra internetleverantörer, vi är inte betjänta av att några – som inte tänker längre än näsan räcker – agerar så att folk i allmänhet tycker att lagen kan vara OK eftersom de i förlängningen vill att spaningen ska kunna utvidgas att även gälla all sköns brottslighet.

De är så många, som är utsatta för ”djävulskap”, vilket ungdomar roar sig med i brist på annan sysselsättning, att ropen på lag och ordning ljuder allt högre. Om inte dessa ungdomar besinnar sig, går vi än snabbare mot en polis- och kontrollstat. Arbeta konstruktivt för något istället!!! Även om jag har varit förbannat upprörd och ledsen över riksdagsledamöternas beslut, inser jag att det inte lönar sig att kasta sten eller att djävlas med enskilda politiker.

Men utmana dem på debatt i media och bloggosfären, det kan vi. Och när de sitter i TV-sofforna och brer ut sig i tidningarna för att ge sin syn på saken, får vi be om genmälen eller en debatt med dem. Det är bara att jobba på. Nu också mot internetleverantörerna. Tänk om alla skrev ett brev och ställde krav på skydd för brevhemligheten, som idag handlar om mejl och sms. Vi är ju kunder och det sägs ju att kunder har makt i dagens samhälle. Alltså om vår medborgarmakt lackat ur, måste vi pröva hur långt vår konsumentmakt håller. Även om det sägs, här i NSD, att brevhemligheten avskaffas med den nyss antagna lagen, borde det prövas om det verkligen är förenligt med våra mänskliga rättigheter enligt FN-stadgan och EU-rätten. Det är rätt patetiskt när utrikesministern talar sig varm för dessa rättigheter på Kuba i Kina och Burma, men vad jag kan se på hans blogg inte ser vad som händer här hemmavid.

Trots allt finns det riksdagsledamöter som är värda beröm. En sådan är Camilla Lindberg (fp) Dalarna, som röstade NEJ. Hon och Birgitta Ohlson, som dock la ner sin röst efter alla påtryckningar, har nu blivit bombade med blommor skrev DN om den 19 juni. Man vågar väl använda ordet ”bombade” ännu så länge, men efter den 1 januari 2009 bör man nog ta sig noga i akt. Annars kan man fastna på kroken hos FRA:s fiskande robot.som SVT Opinion hade ett debattinlägg om. Några andra som också är värda beröm är Alice Åström (v) och Marianne Berg, som förutom att de röstade Nej även begär att Konstitutionsutskottet synar saken.

Debatt pågår

Lyssnar på politikernas debatt, medan jag följer kommentarer på Politikerbloggen och däremellan skriver mejl till vänner, som jag inte haft tid att umgås med den senaste veckan och delar med mig av intressanta länkar t ex Döda politiska karriäristers sällskap som bl a finns här. Hörde Staffan Danielsson och undrade varför vet han inte om att det kan finnas alternativ, som dessutom kan vara rättssäkra och inte drar in alla, vars trafik från dator och telefon går från internetleveratörens server vidare i fiberkablar för att vid s k samarbetspunkter "tappas" på en kopia som går in i F R A :s system och där sökmotorer sedan plockar ut de dokument, som sedan landar på datorskärmar hos myndigheten och läsas där. Bara känslan av att mitt privatliv, utan egen förskyllan, ska hamna hos dessa spanare känns det som att alliansens politiker struntar i värnet av min integritet.

Är det någon som kommer ihåg händelsen med Britneys Tempel vid tullen i Kapellskär, där kontrollanter samlade passbilder på snygga brudar i en särskild pärm kallad just Britneys Tempel. Det är bara en händelse i raden hur ett system, som ska hanteras av människor kan missbrukas. Olaga dataintrång sker runt om i landet där personal frestas att kolla i tillgängliga register om förhållanden som rör personer som de har att göra med på ett eller annat sätt.

Läser också i SvD och DN på nätet att riksdagen utsatts för hackers och genast blir min tanke: - Måste F R A ta till sådana metoder, för att motivera sin existens? Att bloggare som arbetat med opinionsbildning på nätet så intensivt, skulle kunna göra något så korkat, vill jag inte tro. Det är kontraproduktivt. Nej, mest lutar jag åt att det är Ja-anhängare, som gör en insats för att skrämma fram lagen, när risken är att den kan stoppas. Intressant.

Efter besöket på sjukhuset besökte jag Norrtelje Tidning där journalisten Åsa Forsberg velat träffa mig för en artikel i morgondagens tidning. Pirrigt men ett bra tillfälle att få ge min syn på saken. Hittills har det ju bara varit chefredaktören Reidar Carlsson, som lyft fram saken. Hans ledare idag är läsvärd. Hoppsan, vad såg jag när jag hämtade länken till ledaren? Intervjun med mig ligger redan ute på nätet. Puh!!!