Två dagar kvar - Svar till en undersåte.

Hej Gun,

Förlåt att jag inte svarat tidigare. Här kommer dock mitt svar, sent om sider.

Signalspaning behövs eftersom det är viktigt att vi snabbt ska kunna få information om hoten mot Sverige skulle förändras. Det kan exempelvis handla om militära angrepp, gränsöverskridande terrorism, IT-angrepp och spridning av massförstörelsevapen. Men signalspaning behövs även för att trygga den svenska självständigheten i utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska frågor. Vi måste själva kunna skaffa underrättelser om förhållanden i omvärlden. Detta för att kunna bibehålla en självständig politik.

Centerpartiet har, främst genom våra företrädare i frågan bland andra Annie Johansson och Staffan Danielsson, hela vägen kämpat för att bygga in starkast möjliga skydd för integriteten i denna lagstiftning, som ju handlar om en mycket svår avvägning mellan riksdagens ansvar dels för landets säkerhet och dels för människors integritet.

Under hela efterkrigstiden har det bedrivits en oreglerad signalspaning. Detta är inte acceptabelt ur ett integritetsperspektiv. Därför presenterade regeringen redan 2007 ett förslag till lagstiftning med skärpta kontrollfunktioner för att skydda den enskildes integritet. De ändringar av lagen som nu håller på att behandlas i riksdagen syftar till att ytterliggare stärka skyddet för den personliga integriteten. Det har förts löpande dialoger med många kritiker, och en rad viktiga förstärkningar för integriteten har byggts in ytterligare genom detta.

Den samlade alliansen står nu bakom dessa, den samlande oppositionen vill visserligen ha en ny utredningsomgång men vill faktiskt att denna ska öka signalspaningen i betydande grad genom att också ett antal myndigheter ska få skaffa information den vägen. I Alliansens förslag begränsas den rätten endast till regeringen, regeringskansliet och försvarsmakten.

FRA granskar inte och har heller inte tillgång till all kommunikation som går över Sveriges gräns. De får endast tillgång till de signalbärare domstolen givit tillstånd att spana i. Om tillstånd medges ger kontrollmyndigheten FRA access till just dessa signalbärare, inget annat. Försvarsunderrättelseverksamhet får bara röra utländska förhållanden och för särskilda specifika fall som FRA måste söka tillstånd för.

Alla riksdagspartier gör bedömningen att det är nödvändigt att, som världen ser ut, tillåta signalspaning i kabel över landsgränsen mot allvarliga säkerhetshot som avser utländska förhållanden, men starka åtgärder för tillstånd, begränsningar och kontroll har istället byggts in.

Med vänlig hälsning

Per Lodenius

Riksdagsledamot för Centerpartiet

- - -

Tack för svar!

Bättre sent än aldrig, även om det just nu inte känns särskilt meningsfullt med en dialog i elfte timmen. Det, som hittills varit oreglerat har gällt signalspaning i etern. Nu gäller lagstiftningen även avlyssning i kabel, vilket du och andra talar om, som om det enbart gäller en reglering av något oreglerat. Utan att utreda omfattningen av det som varit oreglerat, är riksdagens majoritet nu beredd att reglera detta och dessutom utöka detta att även omfatta trafikdata i kabel. Den typen av argumentation inger inte förtroende. I och med att kablarna kopplas in vid samverkanspunkterna och en kopia av all trafikdata levereras in till FRA kommer stora mängder information att finnas tillgängligt för behandling i verksamheten.

Den rättsliga regleringen gör en uppdelning mellan FRAs försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet. Vidare skiljer FRA i sin hantering av information mellan 1) meddelanden vars innehåll kan granskas och 2) information om mellan vilka viss kommunikation äger rum (trafikdata). I den granskning av det lagkluster som omger FRA:s verksamhet är det klarlagt att FRA i den första delen har en viss begränsad rätt att läsa och lyssna, men när det gäller hanteringen av trafikdata har man en betydligt vidare befogenhet. Med hjälp av sociogram baserade på trafikmönster av enskildas kommunikation och rörelser på nätet kan långtgående slutsatser dras, vilka dock kan vara felaktiga, då de ska tolkas av människor.

Vad jag kunnat se finns inga begränsningar kring den hantering av trafikdata som kallas utvecklingsverksamhet. Att vi i ett demokratiskt samhälle måste acceptera att staten med hjälp av datorkraft, har möjlighet att göra en omfattande kartläggning det liv, som vi medborgare lever på nätet, utan att detta baseras på styrkt misstanke om allvarlig brottslighet, det hör inte hemma i en demokrati.

Jag ställde tidigare frågan: - Tycker du att detta är något som svenska folket måste acceptera och ska lära sig att leva med? Den frågan har du inte besvarat.

Med vänlig hälsning

Gun Svensson

- - -

Uppdatering I: Mikael Nilsson konstaterar Riksdagen är okunnig om FRA-lagen.

Uppdatering II: Mark Klamberg, efter ett meningsutbyte med Staffan Danielsson i dennes kommentarstråd.

Uppdatering III: Mark Klamberg, med en kommentar av Anna Pettersson, civ.ing. och teknologie licentiat i matematik.

Andra som skriver om spelet kring FRA – Minimaliteter; Enligt min humla; Mark Klamberg; Lake; Oscar Fredriksson; Mårtensson; och Badlands Hyena. DN har börjat presentera deltagarna i chatten med Sten Tolgfors i morgon.

Några röster om kontrolliverns effekter – Karl Sigfrid; och Mårtensson; Bredbandsbolaget tycker att det är dags för STIM att kasta skygglapparna. Bra att detta får en rejäl belysning.

Avslutar med Kent Perssons funderingar kring uppdraget att vara riksdagsledamot och den diskussion som uppstått kring Thomas Bodström olika engagemang. Mitt i steget och Hans Dahlgren (via Politikerbloggen) har också synpunkter. Själv tänker jag på spontana reaktioner från en del småbarnsföräldrar med heltidsjobb och betydligt lägre lön – Är det inte ett heltidsjobb att vara riksdagsledamot? Om inte, går det väl att göra en översyn och rationalisera!

Intressant.

Bloggkartan.se

FRA(S)-politiken synas.

-->

Idag skriver Anna och Mikael, som startade webbsidan StoppaFRAlagen.nu, i Aftonbladet om att oppositionens Mona Sahlin, velar om FRA-avlyssningen. Minimaliteter berättar att han velat ha en annan rubrik. Mark tycker att vi ska läsa det som Anna och Mikael skriver. Politikerbloggen berättar att FRA-kramaren nr ett (min utnämning) Staffan Danielsson, Centerpartiet, säger att de röd-gröna kräver ökad signalspaning i sin reservation. MinaModerataKarameller noterar att det hela blivit en tävling. Lake sätter hoppet till att tryck utifrån ska leda Centerpartiet rätt, annars vill han markera att han inte är nöjd med Annie Johanssons slutsats. Anders Widén söker och finner förklaringar till att vi hamnat här. Lars-Erick ser regleringsivrare både till vänster och höger. Nätverket Svart Måndag tycker också att vi bör minnas hur det gick till när det avgörande steget mot 1984 d v s övervakningssamhället togs i Sveriges riksdag. Sossar mot Storebror noterar att DN ställer frågor om varför det inte forskas kring effekterna och att Kristianstadsbladet ser brister. Annika Beijbom skriver engagerat om nästa rond om FRA i riksdagen, där hon till slut noterar att FRA-motståndets yngste aktivist Calandrella, medlem i Piratpartiet, puffar för demostration på lördag. Anna funderar om det kan vara möjligt att skapa lika stor opinion nu som tidigare. Annie Johansson (C ) skriver (inte utan självgodhet) kort på sin blogg och länkar till P3:s nyhetsinslag i går med rubriken Nya FRA-lagen lär få ja nästa vecka Mikael Elmlund i samma parti skriver ... och fräls oss ifrån ondo. Han funderar också hur detta kan påverka valet 2010. Mathias Sundin ställer samma fråga som många andra och har skrivit på Newsmill. Tankar frår Rooten funderar kring begreppet trafikstråk. Olof har illustrerat vad trafikstråk handlar om. Bandhunden skäller och kräver immunitet för budbäraren och ned med FRA. Jan Johansson kan berätta att moderaten, som kräver att kungen ska kunna utse statsminister, har jobbat hos FRA – Wow, vilken journalist hugger på det? Den som tvivlar kan läsa mer här. Själv tycker jag att Frendos och Opassandes översikt över övervakningslagarna tål att kollas in minst en gång om dagen, för att vi ska förstå vikten av att sätta en snigel på ögat på en del riksdagsledamöter.

I fråga om FRA och kunskapen om dess räckvidd kan det vara intressant att ta en titt på Minnesstenen Riksdagssvar, där Socialdemokraternas gruppsvar lett till att många av alliansens riksdagsledamöter nu verkligen utmärker sig – de vägrar att svara på våra frågor och det märks! Är det för mycket begärt att få svar på fem frågor kring den lagstiftning, där de påstår att vi inget begriper?! Tänk om – ja, nu spånar jag – tänk om vi kunde låta medborgare svara på dessa frågor för att testa om de är så svåra att förstå sig på att det skulle ta mer än tre minuter att svara?

Medan vi koncentrerar oss på lagklustret kring FRA, ser det ut att pågå en annan tävling mellan regering och socialdemokraterna om vem som är hemligast när det gäller Tsunamibanden. Sanna Rayman skriver och Mark Klamberg skräder inte orden. Hax hjälper till att sprida deras väl valda ord. Det vill även jag göra samtidigt som jag bifogar upplysningen att Ankersjö snappat det som STIM inte inser. Sebastian ser att Staten vill ha integritet, men förstår inte att individer vill ha det.

På det lokala planet skriver Skärvor från skäret om att vår kommunledning ska yttra sig över Regional Utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2010 (RUFS) och ställer frågan om i vilket knä kommunalrådet Kjell Jansson sitter. Eftersom RUFS numera gäller mer än infrastruktur med vägar och järnvägar, utan även sådant som att värna miljön, stärka sammanhållningen och frigöra livschanser för en hållbar utveckling, gör Lennart Rohdin mig intresserad. I det sammanhanget kan det vara bra att notera det som Mårten Schultz gör oss uppmärksam på. Sedan måste jag kolla om det finns något om RUFS:en på kommunens hemsida. Men, Icke sa Nicke – här ser jag en utvecklingspotential!!! Det måste jag komma ihåg att ta upp vid mötet med politikerna på fredag.

Avslutar med Second Opinion som skriver om att Populismen tilltar och mognar. Klarar medierna av den utmaningen med sina krympande resurser? Det är en mycket bra fråga. Ett bra exempel på populism här på hemmaplan är Staffan Danielsson agerande i fråga om burka eller nikab. Något som Subjektiv har synpunkter på. Själv har jag kommenterat på nätet att populisten Danielsson slår in öppna dörrar. Arbetsgivaren kan bestämma hur man ska vara klädd i jobbet – det är bara att förhandla och dokumentera att det inte handlar om diskriminering. Förhandling mina vänner - förhandling! I övrigt ska ingen lägga sig i hur kvinnor vill vara klädda, även om vi ibland kan tycka att de utsätter sig för faror när de följer den egna uppfattningen.

Intressant.

Hurra för en pirat i kultureliten.

Läser Lars Gustafssons inlägg i Expressen och blir helt lyrisk. Äntligen någon i den s k kultureliten, som förstår vad hela den här diskussionen om friheten på internet egentligen handlar om. Copyriot skriver om detta på engelska; för spridning över Sveriges gränser tänker jag. Mot bakgrund av Telekompaketet och en del annan lagstiftning, där MEP:er inom hela EU är involverade, är det mycket bra. Isobel;är också lycklig över Lars Gustafssons ställningstagande.

Fick för övrigt tidigare idag ett mejl från Kathy Sinnot, Independent MEP for Munster, Cork Irland, som avslutades med:

”I will continue my fight for net neutrality and keep you updated. Thank you for all your advice and guidance on this very important matter.

Thank you,

Kathy”

Alla, som jobbat med direktiven för Telekompaketet, vet att det är upphovsrättslobbyn, som ligger bakom, mycket av det tryck med krav på övervakning, som politikerna har utsatts och fortfarande utsätts för. Därför är Lars Gustafssons ”brandtal” så välkommet. Det står i mycket bjärt kontrast till kulturministerns aningslösa frieri till SKAP:s medlemmar vid en middag häromdagen. Något som Sagor från livbåten skrivit mycket bra om. Mårten Schultz ser med juristens ögon på saken och ser det olämpliga även om det inte kan kallas ministerstyre. MinaModerataKarameller ser det jag ser – det är okunskapen som är sorglig. Jag är helt säker på att kulturministern är en trevlig person, som vill väl. Men tyvärr inser hon inte att det var ett illa valt tillfälle att deklarera sitt personliga åsikter. Kulturbloggen berättar mer ingående, men lägger dessutom ett rött filter över det hela.

Hax noterar att Mark Klamberg sågat den senaste FRA-propositionen. Men vad hjälper det? Regeringen är rent förhäxad när det gäller detta kluster av lagar, som anses vara av nöden för att statens olika myndigheter med tillgång till fiskekort ska kunna fiska i den trafikflod, som vi alla bidrar till. Detta trots att alla fiskare vet att fiskekort och tillgång till fiskevatten inte garanterar ett lyckat fiskafänge.

Ser att Erik Josefsson (V) och Camilla Lindberg (FP) gjort gemensam sak i en artikel i SvD:s Brännpunkt och uppmanar regeringen – bjud motstånd mot inordnandet av datalagringsdirektivet i svensk lag. När EU-kommissionen nu anmält Sverige till EU-domstolen för detta finns ett läge då Sverige skulle kunna pröva om införandet av allmän datalagring är förenligt med vad som är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. Det är just den formuleringen, "nödvändigt i ett demokratiskt samhälle", som är grundbulten för alla inskränkningar i våra medborgerliga fri- och rättigheter, skriver Josefsson och Lindberg.

Förutom att det handlar om en integritetskränkande lagstiftning kommer det att kosta en massa pengar, som alla teleoperatörers kunder kommer att få vara med och betala. I ett inslag i SVT:s Sydnytt får Erik Josefsson tillfälle berätta om sitt engagemang till försvar för medborgarnas rättigheter på internet, vilket kan vara bra att veta för den som inte kan tänka sig att rösta på Piratpartiet, men vill rösta på en politiker som står pall i dessa frågor. Tidigare har jag tipsat om att Lars-Erick slår ett slag för såväl Olle Schmidt (FP) som Erik. Nätverket Svart Måndag har gjort en lista på bra kandidater för den som vill markera sitt stöd för kandidater med en tydlig profil i fråga om ett fritt internet och respekt för folkets behov av demokratiska fri- och rättigheter även vid vistelse på nätet.

Karl Sigfrid skriver också om datalagringen Bättre för sent än för snabbt. Lake slår ett slag för Aftonbladets senaste kampanj – gå och rösta! Men, jag jublar inte precis när jag ser upplägget även om pengarna går till en god sak. Man anser väl att man behöver göra på det här sättet för att slå igenom mediebruset. Min personliga kampanj: - Delar du Lars Gustafssons uppfattning – rösta på Piratpartiet! Jag har redan förtidsröstat på deras första namn och tycker att det är skönt att se att det finns människor på den kulturella parnassen, som inser att all makt behöver balanseras.

Noterar till sist att ett under har skett: MinaModerataKarameller berättar att STIM öppnar upp för Creative Commons License-användning bland sina medlemmar. Även om beslutet är försett med både hängslen och livrem till förmån för den gamla vanliga modellen, så är det ändå ett välkommet tecken på en islossning. Släpp kompositörerna loss det är vår!

Intressant.

P1 Publicerat om ett krig och en tänkbar lösning?

Lyssnade tidigare på radion och spetsade öronen när jag hörde programledaren samtala med Lars Ilshammar, som befann sig i ett åskdundrande Italien, varför tillfälle inte gavs för några följdfrågor. Kontentan var att Ilshammar förespråkade en allmän bredbandsavgift för att tillgodose behovet av ersättning till upphovsrättsinnehavare. Detta för att komma ur det krigstillstånd som råder mellan internetanvändare och upphovsrättsindustrin. Till att börja med reagerar jag negativt: jag har ingen lust att bidra med mer pengar till dessa otrevliga typer, som inte lagt två fingrar i kors för att finna lösningar för att tillgodose behovet av laglig tillgång till musik och film. Däremot har man haft råd att i drygt tio års tid städsla advokater jorden runt för att komma åt dem, som laddat upp och ner filer illegalt.

”Kulturstöd, bredbandsskatt, Stim-avgift, privatkopieringsavgift. Och då har vi inte ens börjat prata om verklig försäljning..., utbrister Niklas Starow när jag refererar till inslaget i radioprogrammet. Jag tänker till – det är klart att det tar emot att gynna ett sådant system med en allmän bredbandsavgift, men samtidigt vill jag kunna lägga ut de videor, där mitt barnbarn Daniel visar sig på styva linan till musik skyddad av upphovsrätt. Man känner sig som en åsna mellan olika hötappar.

Jag blir hur som helst nyfiken på vem Lars Ilshammar är och vad han har på fötterna när han uttalar sig. Söker på nätet och ser att han tidigare varit med i den tidigare regeringens IT-kommission. Då förstår jag hans omsorg om Stim och alla andra organisationer och mellanhänder, som livnär sig på upphovsrätten. Korporativism, kallas denna politik, som socialdemokrater har en viss förkärlek för. Att tekniken idag gör det möjligt för en musiker att vara sin egen förläggare och därför inte ska behöva vara medlem i Stim för att kunna anlita ett företag för att bränna hans/hennes CD-skivor, finns dock inte på kartan. Jag fann även en sida där Lars Ilshammar ibland gör inlägg, nu senast den 17 april m a a TPB-rättegången. I inlägget finns även en mycket intressant länk till ett lagförslag som Norges regering presenterat ”Nasjonal strategi for digital bevaring og formidling av kulturarv”. Jag har inte hunnit läsa igenom alla drygt 100 sidor, men tillräckligt för att se att Norges regering verkar ha insett att det krävs en digital kunskapsallmänning för att skapa ett informationssamhälle för alla.

«Å ta ansvar for å vedlikeholde og videreutvikle kunnskapsallmenningen er det offentliges oppgave nummer en» (sidan 11). I bakgrundsbeskrivningen sägs bl a ”Den samfunnsmessige betydningen av IKT i fellesskapets tjeneste er uttrykt i IKT-meldingen gjennom begrepet digital allmenning”. Tänker direkt på Stefan Mårtenssons m fl initiativ om att kräva en digital intellektuell allemansrätt och olika debattinlägg, som handlat om hur upphovsrätten låser in vårt kulturarv. Men, att det finns problem med att göra kulturarvet tillgängligt visar den frustration, som bl a råder inom Förläggareföreningen när det gäller Googles förlikningsavtal, som man nu försöker implementera i Sverige, vilket Svensk Bokhandel skriver om. Författarförbundets medlemmar förväntas hålla ihop och inte låta sig skrämmas av förlagens hot. Det som skulle ha varit klart till den 5 maj har de nu fått ytterligare fyra månader på sig att hantera. Och innan dess ska EU ha behandlat alla de direktiv som nu manglas under namnet Telekompaketet.

Kampen för ett fritt internet pågår oförtrutet och idag på pressfrihetens dag skriver Opassande om Internet och demokratin; Mitt i steget uppmärksammar också dagen, men funderar hur det står till med källkritiken på sina håll; MinaModerataKarameller resonerar om internet och förklarar varför vi, som älskar nätet, upplever Telekompaketet som ett hot; Jens O drar ännu en gång på veven om Telekompaketet – fantastiskt att han orkar; Scaber Nestor med bl a länkar till senaste nytt om kompromisserna i paketet; Intensifier berättar om den debatt som han fört med minister Åsa Torstensson om detta paket; Hax kommer med goda råd till PP; Thomas Hartman (S) vill byta ut Junilistan mot PP och puffar för ett samarbete; Deepedition skriver om verktyg för en nyare demokrati; samt Erik Hultin ombud till Centerpartiets partistämma laddar inför torsdagen – sanningens ögonblick. Hoppas att flera ombud ser det han ser. Intressant.

Imorgon måndag håller Näringsdepartementet ett seminarium för journalister, som kan följas på nätet och där finns möjlighet för allmänheten att ställa frågor per mejl till telekompaketet (snabel-a) enterprise.ministry.se Ställ frågor, det tänker jag göra.

Striden i rätten angår oss.

Inleder med Aftonbladets artikel Åklagaren backar, där vi får någon slags förklaring till att Håkan Roswall ändrade gärningsbeskrivningen för de åtalade. Går vidare till Andra dagen i rätten, där vi får veta att rättegången beräknas pågå under 13 dagar – idag gjordes dock ett väl tidigt uppehåll redan på eftermiddagen. Lotta Gröning skriver på sin blogg ”Problemet för rättsstaten är att den har mycket svårt att få tag i de skyldiga och därför angrips de som tillhandahåller verktygen för nedladdning. Men det hela blir ju lite löjligt.”. Hon verkar förstå det som t ex Peter Kadhammar och för den delen Björn Ulvaeus på Newsmill har svårt att ta in – vi lever i en ny tid, som kräver nya lösningar på distribution av musik till en stor del av kunderna. Om jag minns rätt startade Piratbyrån som ett svar på Antipiratbyråns d v s upphovsrättslobbyns verksamhet.

När denna industri ställde till så att Spotify blev tvungna att reducera en del av sitt utbud, då blev jag, ”gamla mänskan”, en aktivist, som gick med i Facebook-gruppem ”3 week global medie-boycot” för att visa dessa producenter vad jag tycker om det, som de håller på med. Sent skall syndaren vakna, tänker jag när jag ser att VD Kenth Muldin, Stim, nu försöker slå in en kil mellan mig och andra, som börjat fatta vad grabbarna bakom The Pirate Bay och Piratpartiet jobbar för. Läs och begrunda hans inlägg i Sydsvenskan ”Piraterna är inte representativa”. Intressant.

Expressen skriver också om att åklagaren ändrade sin talan och att han just nu inte vill motivera varför. Det som de åtalade ser som tekniska missförstånd i hans föredragning, gick han inte närmare in på, utan här hänvisade han till kommande förhör med tekniska experter. Lars Lindström ställer i sin krönika en rad frågor, som känns mycket relevanta i sammanhanget. Men, om inte industrin redogör för vad deras lobbyverksamhet och jakt på pirater kostar dem och deras artister, är det inte särskilt intressant att veta vad The Pirate Bay lagt ner på den utrustning, som krävs för att hålla verksamheten igång. Lake har också hittat en del intressanta saker om The Pirate Bay. Hos SVT Opinion skriver Johanna initierat om bakgrunden till rättegången.

Efter detta en stunds betraktelse kring Näringsutskottets Ja till IPRED-lagen. Om detta skriver nu bl a SvD, Aftonbladet och Expressen. Mårtensson konstaterar att det blir en sorgens dag den 25 februari då riksdagen klubbar igenom denna lag. Tycker i likhet med MinaModerataKarameller Kan man inte vänta med IPRED-lagen!? Instämmer också i Erik Laaksos slutkläm på Newsmill: ”Det finns många saker som oroar i frånvaron av politiker i diskussionen om öppenhet, fildelning, kultur och mediaindustri. Rädslan att öppenheten ska förändra deras egen situation och plattform är förståelig men obefogad eftersom det kallas demokrati. Mer oroväckande är om frånvaron beror på okunskap om ämnet och ett för stort öra för lobbygrupperna som snart ges polisbefogenheter. Då är det riktigt illa”. Hax tycker att alliansens företrädare borde ta sig en rejäl funderare på sitt förhållande till rättssäkerheten och Opassande reflekterar kring hur rättegången och Ipred-lagen kommer att påverka oss.