onsdag 9 juni 2010

En kultur bara för producenter?

Ser att det laddas både här och där inför Almedalsveckan. Ett exempel är den samverkan som 13 olika organisationer (inkl. Journalistförbundet) bjuder på under rubriken Kultur för alla. Här skriver de bland annat ”Upphovsrätt behövs för kulturens fortlevnad, för fri debatt och opinionsbildning, för utbildning och journalistik, för ett demokratiskt samhälle.” .


Men det betyder inte att upphovsrätten måste vara utformad så som den är idag. Mycket talar för att den är i behov av en rejäl översyn. Det inser varje tänkande människa sedan man tagit del av UR Samtidens program Offentlighet och upphovsrätt, som visades på Kunskapskanalen den 7 juni och som jag kollat på mer än en gång och finner lika intressant varje gång. Här finns Digital allemansrätt?; Lagstiftarens ansvar?; och Digitalisering utan tillgänglighet? Och en del andra inlägg inspelade denna dag. Här får man klart för sig att den nuvarande upphovsrätten, som består av dels en ideell rätt och en ekonomisk, ställer till problem både för kulturens fortlevnad, yttrande- och åsiktsfriheten, samlandet, byggandet och spridningen av kunskapsstoff samt journalistiken det vill säga hela det demokratiska samhället. Nuvarande lagstiftning är så snårig att många institutioner finansierade med skattemedel väljer att låsa in sitt material av rädsla för att bli stämda och krävda på dryga skadestånd av producenter. Det är verkligen värt att uppmärksamma att 2010 är tillgänglighetens år. Även om programinslagen hos UR bara ligger kvar till den 7 december 2010.


Eva Hemmungs Wirtén, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet, bidrar med en historisk redogörelse som förklarar varför Frankrike, som tidigt såg sig som världens ljus och kulturexportör har ett sådant övertag i diskussionen. Sverige tidigare i rollen som kulturimportör valde till att börja med att stå utanför Bernkonventionen. Katarina Renman Claesson, forskare i rättsinformatik och immaterialrätt vid Stockholms universitet, söker svar på frågan: - Varför ser det ut som det gör? Hon betonade att upphovsrätten inte har en starkare ställning än mänskliga rättigheter och i balanseringen mellan olika intressen måste lagstiftaren på den nationella nivån d v s Sveriges Riksdag ta ansvar för finjusteringen. Rättstillämpande myndigheter och domstolar måste också pröva detta och här kan de i fortsättningen inte som tidigare söka svar i förarbeten. Sverige ska skydda upphovsmän men får enligt Bernkonventionen begränsa deras skydd. Problemet är att den konvention som tillkom i WIPO 1960 till skydd för producenter lett till att det skett en mycket olycklig sammanblandning av detta producentskydd med upphovsrätten, vilket lett till att utövande kreatörer kommer i kläm i den debatt som pågår. Det framkom även vid Riksbankens Jubileumsfonds SAMSpråksseminarium i september 2009.


Skönt att Lissabonfördraget inneburit att Sveriges riksdag inte kan agera som om det ena intresset har större betydelse än det andra. Kan just undra vilket perspektiv som kommer att väga tyngst vid Kultur för alla under Almedalsveckan? Idag är det en klar snedbalans mellan WIPOs konvention om producenträtt i förhållande till Bernkonventionens upphovsrätt, vilket är anmärkningsvärt. Vad kan det bero på att denna kunskap inte fått vidare spridning? Att journalister är en grupp som upplever sig bestulna antingen av oss användare eller i producentledet av sina arbetsgivare? Därför är det upplyftande att läsa Techrisks inlägg om Museers fotografiska bilder och verk, som skingrar mörkret och tänder ljus med hjälp av Creative Commons license.


Från detta till något helt annat – missa inte Metros artikel om Säpo (pdf-fil), med den viktiga upplysningen om rätten för oss medborgare att få reda på om vi blivit olagligt registrerade under åren 1999 och 2009 samt möjligheten att i så fall få skadestånd. Skriv ett brev och ställ frågan till Säkerhets- och Integritetsskyddsnämnden, Box 22523, 104 22 Stockholm, Uppge namn, adress, telefonnummer och personnummer.


Sedan en sväng bland några favoriter: Opassande; Rick Falkvinge; Aningen udd; och Lars-Erick. Avslutar med Mark Klamberg som frågar Vad gör staten med våra flöden? En bra redogörelse – inte minst mot bakgrund av artikeln i Techworld FRA gör inte det du tror. Intressant.


1 kommentar:

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.