Ett telefonsamtal från en god vän i Falun gladde mig på mer än ett sätt. Naturligtvis talade vi även om valet 2010 och alla dessa opinionsmätningar, som duggar allt tätare. Jag luftade mitt missnöje med att media inte offentliggör uppgiften om osäkra väljare vilka ser ut att öka ju närmare valet vi kommer. Då fick jag höra att Dala-Demokraten haft en artikel om den saken i förra veckan och minsann den ligger även ute på nätet. Drygt 20 procent, vilket innebär att andelen osäkra har ökat, något som även innebär att siffrorna för både M och S kan ses som väl uppblåsta om man tänker efter.
”Tas de många osäkra med blir de det tredje största partiet och de andra partiernas stöd får justeras ned. Socialdemokraterna hamnar då på 26 procent och Moderaterna på 25,4 procent. Nästan hälften av väljarna är alltså osäkra eller sympatiserar med andra partier än Mona Sahlins och Fredrik Reinfeldts”, skriver Robert Sundberg. Iakttagelsen är intressant eftersom dessa opinionsmätningar riskerar att påverka kommande mätningar, särskilt om de ger en bild av att den som leder kapplöpningen ligger långt före alla andra. För den, som inte brinner för ett visst partis frågor, sätter ofta sin lit till dem som ser ut att vara vinnare. Vem vill inte tillhöra vinnarens supporterskara?
Det är i detta mediaklimat som vi i Piratpartiet behöver komma ut med våra hjärtefrågor. Det är framförallt bland de 20 procent osäkra väljare som PP har en möjlighet att göra sig gällande. På senare tid har vi kunnat se att de etablerade partierna gör sitt bästa för att lyfta fram informationspolitiska frågor med visst fokus på internet, men fortfarande bygger sättet att förhålla sig till informations- och kommunikationstekniken i alltför hög grad på en betydande osäkerhet, där en majoritet av riksdagsledamöterna håller fast vid det gamla i mötet med det nya. Men i detta ligger inga större utvecklingsmöjligheter.
Fick beröm av en läsare för gårdagens länk till UR Samtiden, då där även fanns tillgång till flera andra inslag med intressant information om de hinder som finns bland annat för att göra all den information, som skapats betald av skattemedel, tillgänglig. Jag håller med Björn, flera av dessa föredragningar är värda att ta del av. Techrisk skriver om RAÄ som föregångare.
Tilltaget att dra igång Smile29 visar hur lätt politiker låter sig förledas när någon slår an ”rätta” känslosträngar. Men det utmanar också minst lika många andra skribenter, en del med en mustigare vokabulär än min. Här Hax, som inte skräder orden. Gillar också Telecomix twitter om en artikel i eWEEKeurope som tagit på sig uppgiften att utbilda våra folkvalda. Frågan är bara hur många av dem, som läser artikeln ifråga, om vi inte hjälper till med spridningen? Mab twittrar om ett intressant inlägg med bäring på ACTA-avtalet, där tre nyckelgrupper i USA gör sin röst hörd. Även i Australien höjs kritiska röster, här intervjuas senator Kate Lundy i itnews for Australian Business. Där, som här, är barnporr och filtrering på tapeten. Metaforen där man jämför filter med hastighetsbegränsningar i trafiken leder till ett tankefel. Mera handlar det väl om att politiker vill bestämma vilka platser som det är förbjudet att besöka. Först barnporr och sedan är spärren bruten, vilket upphovsrättsindustrin väntar på. Google Översätt är verkligen en tillgång när jag behöver ösa ur den kunskap som det fria öppna internet erbjuder. Men, det öppna nätet är ingen självklarhet. Inte ens hos de länder, som vill bli medlemmar i EU, vilket PP uppmärksammar.
Avrundar med Erik Laakso som inspirerats av företeelser i den politiska ankdammen och ett grattis till Johan Mitt i steget, som firar födelsedagen med att avfyra en bredsida mot utrikesministern.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar