Vad kostar all denna övervakning?

När inget annat hjälper måste vi börja prata om pengar. Missade tidigare DN-artikeln om att SWIFT-avtalet nu är klart. Fann den via en länk hos Lakes Lakonismer. Ser att även Mark Klamberg fann ny information genom denna artikel. Intressant är att EU:s ministerråd inbillar sig att det blir tryggare för EU:s medborgare med en egen övervakare, vilket säger något intressant om deras syn på sig själva och vad man kan kosta på sig när man inte betalar ur egen ficka. Hax skriver om läget inför nästa veckas omröstning.

Nästa avtal, där maktens överhöghet sätter sig på oss alla, är ACTA-avtalet. Sedan 2008 har man träffats i olika förhandlingsrundor. Tänk om någon skulle räkna ut vad detta har kostat medborgare runt om i världen. IDG skriver ACTA-avtalet hotar integriteten. Det är vi många som hävdat sedan länge. Här finns en utförlig rapport från den senaste förhandlingsrundan. Ett antal teleoperatörer, ISP:er, kabelföretag och digitala medieorganisationer visar i ett uttalande (pdf-fil) sin oro för ACTA-avtalet, vilket är lätt att förstå. La Quadratur du Net skriver att ACTA-förhandlare inte bryr sig om internet. Michael Geist, professor i juridik vid universitetet i Ottawa, skriver om utvecklingsländernas opposition mot avtalet, som försätter dem i en utpressningssituation.

I den lilla världen hotas den enskilde med avlyssning och avstängning från nätet och i den stora världen hotas regeringar, som måste anpassa sin lagstiftning till vad dessa politiskt omhuldade producentföretag anser vara ett måste – detta alldeles oavsett tekniska framsteg.

Anna Troberg noterar att Comhem glimtar till. Det gäller hennes internetleverantör, som enligt SvD vill att tingsrätten skickar ett fildelningsmål till Europadomstolen. TeliaSonera begärde i ett tidigare fildelningsmål prövningstillstånd hos Högsta Domstolen med hänvisning till integritet och tystnadsplikt. Det är rätt avslöjande att Antipiratbyrån tror sig om att kunna misstänkliggöra Telia med påståenden om att det handlar om pengar. Uppenbarligen är människor beredda att betala för möjligheten att använda internet. Men pengar, det handlar det väl om i allra högsta grad även för Antipiratbyrån och deras advokater? Frågan är bara hur mycket av denna häxjakt på oss pirater, som skattebetalarna ska betala. För oss handlar det om integritet och rättssäkerhet, men också om en framtid med internet och dess möjligheter.

Jag håller med Anna Troberg – Väljarna förtjänar handling inte fluff fluff. Jag har sagt det förut och säger det igen – Piratpartiet behövs i riksdagen för att andra partiers kandidater med insikt om internet och dess möjligheter ska få litet råg i ryggen i frågor som rör medborgerliga fri- och rättigheter på internet. Anna hade en länk till ett debattinlägg i januari 2008, som tål en repris. Vi vet sedan hur det gick; den gode Karl Sigfrid blev hårt åtgången inför FRA-omröstningen den 18 juni 2008. Det är strongt av Karl att ta nya tag. Jag kan inte tänka mig att han ändrat uppfattning efter en sådan behandling. Själv har jag dock valt att ge väljare möjlighet att rösta med fötterna, eftersom det är det enda språk som makthavare förstår.

En tillfällighet som ser ut som en tanke: Rubriceringen av en artikel i IDG.se där det sägs att endast 25 procent av de anställda i IT-branschen har konflikter med sin chef, medan det är dubbelt så många inom hantverksyrken och media. Rubriken ”IT-anställda undviker konflikter” ger ett intryck att IT-anställda är fegare än andra, medan jag kan tänka mig att människor som bygger system för information och kommunikation måhända är kunnigare om dialogens betydelse än de flesta andra. Sedan kan man naturligtvis få problem om chefen inte förmår att vägleda sig själv och sina medarbetare genom att ställa bra frågor – innan man hamnat på kollisionskurs.

Slutligen måste jag naturligtvis säga några ord om Lakes kommentar till min insändare i NT, där han inledningsvis tycker att mitt inlägg spretar. Jag tar tacksamt emot hans synpunkter, vilket gjort att jag funderat ett varv till. Men, jag har sett och hört att jag inte är ensam om att reagera på Försvarets rekryteringskampanj, där ”din kusin” och ”mamma” representerar ett folk som inte vet vad som är bäst för landet. Något som försvarets yrkesarmé ska råda bot på, varför detta är lämpligt att åberopa i en rekryteringskampanj för dess bemanning? Inte ens min släng om att Moderaterna använder sig av Försvaret i valrörelsen var ogenomtänkt, med tanke på hur rekryteringen hittills skötts. Det finns andra metoder än stora braskande affischtavlor, men då krävs det att man gjort klart för sig vad man kräver. Arbetssökande unga människor saknas inte som bekant och de som vill ta chansen och byta jobb kan man nog nå med vanliga annonser i tidningar och på nätet. Sedan detta sagts vill jag tacka Markus för att han håller ett öga på mig, men också för att han är generös med beröm – stort tack!

Intressant.