Dagen efter – med eller utan huvudvärk?

Baksmälla eller lyckorus? frågade sig Opassande i morse. Det är nog en fråga som många ställer sig. Medan våra största tidningar skriver om det olyckliga i den vändning som saken tog i och med Europaparlamentets omröstning, är det intressant att idag läsa vad som skrivs i branschpress som Ny Teknik, PC för Alla 1 och 2, Computer Sweden 1 och 2 om Telekompaketet. Där finns en mindre del av den TT-text, som många andra media använt sig av, där betoningen legat på allt gott som konsumenterna riskerar att gå miste om ifall paketet inte överlever genom en förlikning. I bl a SvD igår var det mer av ”Husbondens röst” om man säger så. Men, här i branschorganen verkar man gå balansgång mellan infrastrukturministerns ståndpunkt och nätanvändarnas.

Bland dessa finns en artikel om nätaktivisternas roll i det som hänt, där Piratbyrån lyfts fram. För mig har aktiva i NSM och de bloggare, som vet hur beslutsapparaten i EU fungerar - Erik Josefsson och Henrik Alexandersson varit av större betydelse än Piratbyrån. Men Marcin har rätt i att det, som görs på nätet växer fram i dialoger mellan alla engagerade. Där har vi kunnat respektera varandras olika politiska åsikter fram till den punkt då paketet Citizens´ Rights Amendments poppade upp. Då kastades en näve partipolitiskt grus in i vårt nätverkande, men dessförinnan hade å andra sidan min egen och andras inre kamp med det överstatliga angreppssättet förorsakat några dagars låg aktivitet, vilket säkert uppfattades som en näve partipolitiskt grus från vårt håll i en situation när vi borde ha gasat rejält.

Jag kan bara tala för mig själv, men för mig tog det många timmar att komma underfund med att det redan fanns så mycket av överstatlighet i en hel del direktiv från EU:s sida att vi inte kunde göra halt nu när det handlade om internets frihet och våra demokratiska fri- och rättigheter då vi vistas på nätet. Att vara medborgare är något mera än att vara kund hänvisad till civilrättsliga avtal med en operatör, med möjlighet att paketera sitt utbud på ett för mig obekvämt sätt.

Idag finns en artikel i Computer Sweden där det sägs att EU-kommissionen överväger att att splittra telekompaketet. ”Om inte beslut kan nås innan EU-parlamentsvalet den 7 juni kommer det troligen att dröja minst sex månader till innan de viktigaste frågorna i paketet kan klubbas igenom”. Där talas också om att isolera frågorna om internetanvändares rättigheter i ett separat paket. Det skulle göra det möjligt för parlamentet att först rösta igenom de punkter man redan är överens om och ta itu med tvistefrågorna vid ett senare tillfälle. Martin Selmayr, talesman för EUs telekomkommissionär Vivane Reding, hänvisar till ”en liknande tvist år 2002, förra gången parlamentet röstade om telekomreglering. Då lades frågor om personlig integritet på nätet åt sidan så att övriga delar kunde klubbas igenom.” Det är väl mycket intressant att så stor oenighet råder om integritetsfrågorna? Antagligen beror detta på att alltför många politiker och tjänstemän är digitala analfabeter, men också att det finns intressen som tycker att deras rättigheter överskuggar alla andras. Alla har vi rättigheter, men en del har mera rätt till rättigheter än andra och här kommer upphovsrättslobbyns aktiviteter in i bilden.

Jonas Lind har ett intressant blogginlägg om IPR-lobbyns aktiviteter redan år 1999 för att förmå Europaparlamentet att ”få igenom ett tillägg (Article 5.1 ”on incidental copying”) till direktivet som gjort internetoperatörer juridiskt ansvariga för de cachade kopior som under någon tusendels sekund lagras i routrarna när internettrafiken transporteras i nätet. Operatörerna skulle bara få cacha innehåll som transporterades på nätet om de i förväg fått copyrightinnehavarens godkännande.”

Nätverket Svart Måndag (NSM), som uppstod måndagen den 23 juni 2008 för att markera att omröstningen den 18 juni 2008 om FRA-lagstiftningen sågs som en svart dag för vår integritet och demokrati. Idag är NSM ett stort nätverk av människor, som värnar om medborgarnas rätt till frihet, integritet, demokrati, brevhemlighet samt meddelarskydd och står därmed på Sveriges grundlag och Europa-konventionens sida. Eftersom en del av den lagstiftning av integritetskränkande karaktär, som drabbat det svenska folket kommer sig av olika direktiv, som godkänts vid trialoger eller trianguleringsförhandlingar mellan Europaparlamentet, ministerrådet och kommissionen är svenska folkets val av kandidater till Europaparlamentet den 7 juni enormt betydelsefullt. Därför har NSM upprättat en lista på de kandidater, som nätverket bedömer vara kapabla att stå upp för demokratiska fri- och rättigheter även för den del av folket, som använder sig av internet som informations- och kommunikationsverktyg. Den uppmärksamme kan se att Olle Schmidt (FP) avböjt att delta, vilket jag personligen tycker är tråkigt, men det är Olles eget val. Självklart undrar jag i likhet med många andra varför? Beröringsskräck – eftersom även medlemmar i Piratpartiet finns inom nätverket? Rädsla för att ”legitimera” Piratpartiet, som politiskt parti genom ett samröre? Eller är Olle anhängare av FRA-lagarna?

Med tanke på att alla politiska partier är i behov av en uppryckning, när det gäller folkets behov av kanaler för samtal kring teman, som behöver belysas från höger till vänster och vice versa, borde NSM mera ses som ett värdefullt tillskott till de egna partiernas kanaler, då engagerade i nätverket vill verka för ett fritt och livaktigt demokratiskt meningsutbyte. Personligen vill jag fortsatt vara delaktig i mötesplatser på nätet, där vi hjälps åt att tolka istället för att vantolka varandra i de samtal som pågår därute. Här en del röster dagen efter - Copyriot; Intensifier; Scaber Nestor; Mitt i steget; Svensk Myndighetskontroll; Mark Klamberg och Badlands Hyena.