Visar inlägg med etikett Beatrice Ask. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Beatrice Ask. Visa alla inlägg

tisdag 19 april 2011

Varje dag kämpas det för frihet och rättssäkerhet.

En varm eloge till Expressens Johannes Forsberg som talar klarspråk om datalagringen och diverse rättstalespersoners slappa inställning och brist på respekt för medborgarnas rätt till ett mot staten skyddat privatliv. IDG.se visar att Cecilia Malmström inte heller håller ordning på statens roll när det gäller att beivra brott. Där talar hon bl a om att uppgifter i det insamlade materialet ”används som bevis, inte bara för att döma de ansvariga för allvarlig brottslighet och terrorism, utan också för att fria oskyldiga från misstankar”. Statens roll är att beivra brott bland annat genom att presentera hållbara bevis på att en misstänkt är skyldig till det som läggs vederbörande till last. Om polisen behöver en allmän övervakning för att kunna sortera bort oskyldiga, kan man börja undra hur det står till med yrkeskompetensen. Mest förefaller det som att Cecilia Malmström griper efter ett halmstrå för att legalisera ett långtgående intrång i våra demokratiska fri- och rättigheter.


Cecilia Malmström och Beatrice Ask är i mitt tycke väldigt svaga företrädare för kvinnorna i politiken, eftersom de har så ohyggligt svårt för att hålla oskuldspresumtionen i minnet och gärna hemfaller åt ren och skär moralism, som lätt råkar i spinn när många tror sig ha något att vinna på att sjunga med i den kören. Lyckligtvis finner vi fruntimmer av bägge könen i det gänget :). Tidigare har vi kunnat läsa om hur Datainspektionen tillsammans med andra dataskyddsmyndigheter inom EU kämpar för att synliggöra hur kommissionens förslag om lagring av uppgifter om flygpassagerare slirar på sanningen. Ja, rent av vill föra oss medborgare och våra politiska företrädare bakom ljuset. Mark Klamberg redogör på vilka grunder han anser att Sverige haft fel fokus när det gällt att införa direktivet i svensk lag. Juristen pekar också på håligheterna i Cecilia Malmströms argumentation. Anna Troberg argumenterar väl för att vi nu bör använda tiden för att få allt fler att se vad det är frågan om.


Medan all denna verksamhet pågår för att övervaka och kontrollera oss, undrar jag vad det är som gått i baklås, när samhällets ledande personer tror att social oro i samhället bäst åtgärdas med förbud samt mer övervakning och kontroll. Även om det pågår forskning om orsak och verkan när det gäller den sociala oro som unga människor ger uttryck för i form av klotter och skadegörelse, verkar väldigt litet av resultaten tränga ut till folket. Det tänker tydligen Sveriges Kommuner och Landsting råda bot på när de anordnar en konferens på temat Social oro den 7 juni i Stockholm. Spännande se vad det kan leda till att samla politiker och tjänstemän till en dialog om orsak och verkan. Mer av övervakning och kontroll eller förebyggande insatser, det är min nyfikna fråga. Det ska också bli intressant se vad som kommer ut av att The Pirat Bay under några dagar blir The Research Bay, eftersom torrentrackern ska medverka i forskningsprojektet Cybernormer vid Lunds Universitet. Kan bara hoppas att användarna kan medverka till att fler börjar resonera som denna bloggare hos Future Books – Fighting priacy is the dumbest thing you can do.


Avrundar med Anders Widén som kämpar vidare med uppgiften av skingra dimmorna kring Moderaternas politik när det gäller arbetsmarknadsåtgärden Fas 3 och vilka grepp anställda vid Försäkringskassan förväntas medverka i. Är det sådana metoder som används inom moderatstyrda kommuner, landsting och det privata näringslivet för att kolla upp de anställdas lojalitet? På vilket sätt ingår en sådan kartläggning i det systematiska arbetsmiljöarbetet? Kan just undra om Arbetsmiljöverket haft ett ord med i laget när den här idén rann till i ett annat av statens stuprör?

Intressant.

fredag 12 november 2010

Hög tid granska regeringens motiv.

Nils Funcke skriver under rubriken Kriget mot terrorn har gjort oss blinda i AB Debatt och visar med all önskvärd tydlighet att vi som känner stor olust inför utvecklingen inte är fel ute. Expressens ledare bär rubriken Varning för Ask, d v s Sveriges justitieminister Beatrice Ask. Alltså den person som har det yttersta ansvaret för att Sveriges lagar ska hålla måttet när det gäller nödvändigheten, effektiviteten och proportionaliteten. Vad jag kan förstå har Beatrice Ask diskvalificerat sig på samtliga dessa punkter. Det konkreta behovet – nödvändigheten – måste väl ha någon koppling till en seriös utvärdering, som visar att alla andra gängse metoder prövats och visat sig vara odugliga, samtidigt som effektiviteten d v s uppklarningsprocenten med hjälp av metoden redovisats för att kunna ställas i relation till förlusten av förtroendekapital på grund av intrånget i alla telefon- och dataanvändares privata sfär.


I maj kunde vi läsa om Riksrevisionens granskning av polisens brottsutredningar i DN, som visade att där finns en del att åtgärda. I juni skrev DN:s Peter Wolodarski en ledare där han redovisade vad han funnit sedan han borrat vidare i revisionsrapporten och funnit svårförklarliga skillnader i redovisat resultat mellan olika län och regioner. Ledaren avslutas med orden ”Om det finns ett politiskt område där regeringen flagrant misslyckats så är det detta”. Även om det skrivits i avsikt att stödja Folkpartiets krav på tuffare tag inom politikområdena rättsväsende och kriminalvård, kan vi inte komma ifrån att ledaren i allt väsentligt styrker att alla hittills stiftade lagar inte lett till högre effektivitet och trots det kan polisen fortsätta att beställa en allt tuffare lagstiftning. Snacka om systemfel!


Men, tillbaka till datalagringen och planerna på att öppna upp för polisens tillgång till vår privata kommunikation även vid mindre allvarliga brott. Sedan jag skrev gårdagens inlägg har många skrivit åtskilligt. Rick Falkvinge har samlat en del av detta i sitt inlägg där han konstaterar att Alliansregimen driver igenom datalagringen. Redan 2007 räknade man i Tyskland ut att uppklarningsprocenten skulle uppgå till 0, 006 procent i förhållande till rätt höga kostnader. Oscar Swartz har gjort en genomgång och analys av förslagets innehåll och menar att det behövs en folkstorm mot detaljerna i förslaget. Oscar skriver ”Beatrice Ask försöker få igenom en fullkomligt diabolisk datalagring som går långt utöver EU-direktivet” och sedan beskriver han hur detta kan genomföras.Om inte regeringen snabbt kan leda i bevis att Oscar har helt fel är det hög tid att vi alla larmar så högt som vi bara orkar. Daniel Gustafsson ser att Alliansen och S är ense om tagen och tycker att det är nog nu.


Ser för övrigt att Mikael von Otter, näringspolitisk expert, IT&Telekomföretagen inom Almega, tar till orda i ett debattinlägg i SvD där han förutom att tala om de verkliga kostnaderna och hur detta kommer att drabba småföretagare i branschen och konkurrenskraften även tar upp frågan om integriteten, jag citerar ”Staten har tagit sig rätt att veta minst lika mycket om mig i den elektroniska världen som jag själv vet. Var finns eftertanken, analysen av helheten och dess konsekvenser?”. När en branschföreträdare känner sig nödsakad att tala högt om branschens ansvar för medborgarnas demokratiska fri- och rättigheter samt rättssäkerheten och att detta sträcker sig längre än vad landets justitieminister kan uppvisa, då går verkligen skam på torra land.


Det mest intressanta i Expressens ledare är passusen ”Sverige har bannats av EU-domstolen för att vi inte infört direktivet i tid. Den politiska förklaringen stavas FRA: regeringen Reinfeldt orkade inte med ytterligare en infekterad integritetsfajt och lät därför begrava frågan till efter valet.” Det lyckades han med, eftersom den granskande makten – medierna – tillät detta. Jag har tolkat det som att medierna fasade för att PP skulle lyckas upprepa framgångarna i EU-valet, vilket hade inneburit en rejäl diskussion i riksdagen om upphovsrätten, som även journalisterna har ett egenintresse av. Polisens anspråk på tillgång till tvivelaktiga metoder och datalagringen fick vänta.


I gengäld ägnades desto mer uppmärksamhet åt vänsterns mobbning av S D och spekulationer kring tänkbara effekter av deras entré i riksdagen och andra partiers åsikter om detta. Något som gav dem en rejäl vind i seglen. Vad jag kan se har svenska folket reagerat på att åsikts- och yttrandefriheten satts ifråga när det gäller högerpopulisterna, medan vänsteraktivisterna själva varit både blinda och döva för effekterna av sitt eget agerande. Summan av kardemumman är att Alliansen tycker sig ha fått förtroendet att traska på, när det gäller integritetskränkande lagstiftning i förhållande till nätets användare, vars rättssäkerhet sitter löst, medan vänner av åsikts- och yttrandefrihet kan glädja sig åt att att vänsteraktivisterna fått sig en lektion i hur valet av metod kan spela moståndare i händerna. Medierna gjorde ingenting annat än speglade vad som faktiskt skedde på gator och torg landet runt och svenska folket svarade på detta.


I datalagringens och tvångsmetodernas kölvatten väntar även fortsatta diskussioner ifall upphovsrätten ska tillåtas förgifta användningen av länkar i vår kommunikation på nätet eller om regeringens tanke är att den ska fungera som en bromskloss för allt socialt och kulturellt umgänge människor emellan, som utvecklas med hjälp av dagens teknik. Det var ju den av regeringen utsedde sakkunnige Jan Rosén, som fungerade som rådgivare åt Tingsrätten i Hudiksvall, vilket gör att vi kan befara det värsta.


Avslutar genom att låna bloggväggen hos Henry Rouhivuori, som också läst Mikael von Otters debattinlägg.

Intressant.

Lakes lakonismer: Datalagringen – dubbelbeskattning och dubbelbestraffning, Frihetsfrågorna är döda – alliansen inför Datalagringsdirektivet | Oscar Fredriksson (C), Datalagringen « Stenskott, Högerregeringen redo att ta ytterligare ett steg mot övervakningssamhället | Kulturbloggen, Polisstaten: Från Terrorism till Snatteri, Stefan Stenudd: Datalagringen sker för att det går, Idag skäms jag över Alliansen | Magnus Kolsjö, Ett steg till i övervakningen. « Leffe45′s Weblog, Bloggis | Upp jårs, Datalagringsdirektivet och Sanningsministeriet | Sanningsministeriet, Nyfikenhet går före rättssäkerhet! | Demokraturen, Ipse Cogita! – Nästa steg: brevöppning!, Beatrice Ask tar oss närmare 1984 | Grenfeldt, STUDIOHISINGEN – Om framgång: Hit når inte myndigheterna, Nu börjas det » Pezster » Whatsupsthlm, Minamoderatakarameller: Personlig integritet och teknik…, Scaber Nestor – Sveriges nya övervakningsskatt. (Datalagringsdirektivet), Cowchasers: Beatrice Ask längtar till 1984?, Privat område « Från ett påhittat paradis, David Bergström: Övervakning och länkning., Trafikdatalagringsdirektivet « Emil Källström i Sund, Borgarna startar upp svenska STASI « Sucker Punch, a lot of nothing.: 1984 – Fast värre., l-hs blogg, Alliansfritt Sverige: Regeringen inför datalagring, Kaka på väg: Text me!, Nej till datalagring.se: Nu hade vi behövts, Datalagringsdirektivet på remiss « En pirats blog, futuriteter – Så var det färdigt, Vem är vem? | jon.tng.nu, Datalagringsdirektivet | Henry Rouhivuori, Datalagringsdirektivet och Sanningsministeriet | Sanningsministeriet, Magnihasa: Hårda mätdata, Ytterligare ett steg mot Stasi samhället « Johannes Blogg., Storebrorssamhället | Törnebohms Hotspot, Vad hade Joe Mc Carthy sagt om Beatrice Ask? « Sverige är inte världens navel!, Folkomröstning och folkövervakning « Word up, Anjo, Här är regeringens förslag till datalagringsdirektiv « Från utomlands, Min SPRÄNGANDE huvudvärk… « Dyspné, Vinden viskar mitt namn: Storebror ser dig!, Fy fan för övervakningssamhället, Marknadsliberalen: Regeringen borde inte genomföra datalagringsdirektivet, Jinge.se » Hjälp Uppdrag Granskning!, Martin Mobergs blogg: Ännu (m)er övervakning….., Ung Vänster: Regeringen tar ytterligare ett steg mot övervakningssamhället, Med örat mot rälsen: Vilka dumheter ska vi klaga på idag?, Alla har rätt till privatliv « Ledarbloggen, Inga garantier! « Åhh!-sikt, Bengt H: ASK – Stasi, Farmor Gun i Norrtälje: Regeringen skiter i vad det kostar – medborgarna får betala., Lars-Ericks blogg – en liberal rebell: Lindblad om vår ”eminenta” polis, Blir det champagne och inte integritet som stjälper ACTA? « Jöran Fagerlund, Datalagringsdirektiv på bräcklig grund « Jens Holm, Kommunisternas blogg » Bloggarkiv » Ändå sen en tid tillbaka är herrarna rädda, THE HAMBURGER TRAIN: Gamla människor kan inte data, Germunds Blog: Storebrorsskräck, Allt om ingenting: Det svenska datalagringsförslaget enligt Ask (M), Upp till kamp mot datalagringen! | Henrik Brändén, Motpol: Jag hatar er,


torsdag 10 juni 2010

Tillsammans mot övermakten.

Läser i Aftonbladet det debattinlägg som Magnus Andersson, CUF, Mary X Jensen (M) och jag själv inspirerades till av MEP:erna Christian Engström (PP) och Lena Ek (C ). Sedan detta skrevs har jag sett att Anna Corazza Bildt (M) dragit tillbaka sin underskrift, samtidigt som hon deklarerat att hon på alla sätt kommer att bekämpa barnporr. Jag ogillar också barnporr, men tycker inte att ändamålet helgar vilka medel som helst. Med en sådan inställning riskerar vi att människor tar lagen i egna händer, vilket varje rättsstat måste motverka. Men här i Sverige verkar ledande makthavare ha slagit in på en helt ny väg.


Sällan demonstreras detta tydligare än när justitieminister Beatrice Ask tar till orda. Hon är så totalt omedveten om den arrogans som hennes syn på rättsväsendet är ett uttryck för. Samtidigt drunknar hennes förhållningssätt i fråga om brott och straff i en medieflod, där strömmen är så strid att rättssäkerheten eroderas på samma sätt som stränderna längs finlandsfärjornas rutt. De, som uppmärksammar det som pågår, är så få att de kan ses som försumbara i den värld där man lever på braskande nyheter. Dessutom orerar dessa människor bara bland sina vänner och bekanta i sociala medier, som många journalister kan avfärda som betydelselösa, även om en del av skribenterna verkligen kan räknas till betydelsefulla opinionsbildare som Emma Opassande, Sagor från livbåten, Rick Falkvinge och Johanna Julén. Men, att sociala medier väcker intresse i medielandskapet, det visar gårdagens inslag i Ekot och ledaren i dagens Norrtelje Tidning.


Sedan till det som fått alla politiska kommentatorer att gå i spinn – SCB:s stora mätning av opinionen. Piratpartiet är helt osynligt i de opinionsmätningar, som hittills duggat tätt och varit baserade på uppemot 1.000 personer. SCB:s redovisning, baseras på 6.135 röstberättigade personer av 9.035 slumpmässigt utvalda. Deras mätningar ses som de mest tillförlitliga mätningarna. Här Ekots inslag och artiklar i DN, SvD, Sydsvenskan, AB, Expressen. I SCB:s pressmeddelande läser jag ”Övriga partier skulle vid val i maj få 5,7 (±0,5) procent av rösterna. Bland övriga partier är Sverigedemokraterna klart störst. Partiet skulle få 3,9 (±0,4) procent av rösterna i maj. I resterande del av gruppen övriga partier dominerar Piratpartiet.” Wow, detta ser jag som ett avstamp inför månaderna fram till valet 2010, även om vi förbigås med tystnad i etablerade medier.


Att vi har Christian Engström som MEP i Bryssel visar att det som vi pirater föresatt oss att klara av inte alls är omöjligt. Roligt att läsa Europaportalens reportage om att han trivs med sin uppgift. Han betonar att Piratpartiet är ett fokusparti på samma sätt som Miljöpartiet var det i starten av sin verksamhet.

Intressant.

söndag 28 mars 2010

Demokrati förutsätter rättssäkerhet.

Blir riktigt upprymd när jag läser Gunnar Strömmers ord i dagens SvD Allting vilar på rättssäkerheten. ”Rättsäkerheten för den som misstänks för brott – ytterst att ingen ska dömas utan fullgod bevisning – ställs ofta mot rättstryggheten, det vill säga var och ens skydd mot att bli utsatt för brott. I den matchen plockar i regel hårdhandskar fler poäng än silkesvantar”, skriver han. Därför är det bra att han tar sig tid att förklara rättssäkerheten i hela dess vidd. Han förklarar också hur det kommer sig att politikerna brister i respekt för värdet av ett rättssäkert samhälle. ”I Sverige var oinskränkt folkstyre länge det enda värde som erkändes som sant demokratiskt. Men i dag är nog de flesta, åtminstone i teorin, överens om att respekten för individens fri- och rättigheter är ett minst lika väsentligt inslag för att vårt land ska kunna kalla sig en demokratisk rättsstat. Enskilda människor och minoriteter måste skyddas mot maktmissbruk och övertramp även om förgripligheterna har majoritetens välsignelse. Skyddet ska ytterst garanteras av oberoende domstolar.”


Det låter tryggt, men när vi kunnat notera hur lagstiftarna i Sveriges Riksdag, låtit sig styras av särintressen och frestelserna att ta på sig hårdhandskarna, då känner vi att vårt demokratiska samhälle är i fara. Det är mot den bakgrunden som jag tycker att Justitieminister Beatrice Ask gjort sig förtjänt av kritik. För balansens skull förlänas hon idag ett personporträtt i SvD, som visar att hon har kvaliteter som människa. Det tvivlar jag inte på, men känslan för rättssäkerhetens betydelse brister och det är en särskilt allvarlig brist hos en justitieminister. Jag måste måhända lära mig mera om metahumor och stryktålighet, vilket Oscar Swartz delar med sig av. Jag inleder med att gå ur Facebookgruppen som kräver Beatrice Asks avgång – jag vill använda min energi till något mera konstruktivt till stöd för rättssäkerheten. Frågan är vad, men det ger sig nog. Men, jag måste medge att det kändes bra att kunna kanalisera min frustration just då, när jag gick med.


Sanna Rayman gör sin insats när hon svarar läsare och upplyser om att det till syvende och sist ”åligger oss alla att inte låta vår mänsklighet och värdighet förfalla”. Anders Mildner tillhör dem som ståndaktigt talar om de möjligheter som internet och sociala medier erbjuder. Samtidigt synliggör han hur företrädare för det etablerade samhället eldar under sin syn på dagens unga som ”rutten frukt”. Och hur pekpinnarna blir allt längre, inte minst bland politikerna. Idag bidrar han med sitt perspektiv på de senaste dagarnas debatt ”Farligt skilja nätet från verkligheten”. Slutkämmen är värd att läsa flera gånger om: ”Den jobbiga sanningen är att lösningen är så mycket svårare. Det är inte verktyget i sig som är huvudproblemet, utan vad vi använder det till. Vi måste alltså börja uppföra oss på ett sätt som är gott i grunden. Överallt.”


Lars-Erick visar också sambandet mellan de resonemang som förs i ledarskiktet och det som händer när människor släpper loss sin frustration. Men han visar också ett positivt exempel på att det kan hända något när en enskild individ bestämmer sig för att ge ordet medmänsklighet en konkret innebörd. Marcin de Kaminski ser att ungdomar och nätet får skulden när vuxensamhället inte håller måttet. Här kan vi också finna förklaringen till att rättssäkerheten sitter löst. I vuxensamhället odlas med förkärlek myten om att demokrati råder när en majoritet sagt sitt, alldeles oavsett om den majoriteten gillar att vara totalt insnöad eller strävar efter att vara upplyst. Sedan kan man fråga sig om Aftonbladets nya affärsidé, som Dagens Media skriver om, kommer att höja kunskapsnivån eller elda under människors primitiva lust att hämnas. Här kommer nog många att sättas på prov. Inte minst de som sysslar med förundersökningar. Avslutar med Sagor från livbåten, som visar att vi är många som på olika sätt gör vad vi kan för att hålla arbetet för en fungerande demokrati vid liv.

Intressant.


tisdag 23 mars 2010

Sverige behöver en ny justitieminister.

I går gick jag med i en Facebook-grupp som kräver Justitieminister Beatrice Ask´s avgång. Vanligtvis tillhör jag inte dem som kräver ministrars avgång, när de håller fast vid sin uppfattning. Men, när Justistieministern – rättssamhällets viktigaste utpost – uppträder på detta sätt, då återstår bara att resa ett sådant krav. Detta har inte med partipolitik att göra, det tror jag att statsminister Fredrik Reinfeldt inser. Men, han har uppenbarligen valt att blunda i hopp om att folket ska tro att det som utspelar sig hör till ”den allt smutsigare” valrörelsen, där politiska näthuliganer enligt SVT Aktuellt igår påstås härja.

Uppdatering: Expressen skriver nu att statsministern avvisar avgångskrav. Något förslag i den här riktningen ska inte läggas fram. Kan det möjligen vara så att han tagit intryck - Vlt noterar att Lagrådet har synpunkter.


Lyckligtvis finns det journalister, som vet vikten av att hålla rent framför den egna dörren, även om man, vid en snabb anblick, kan tala om att spela motståndarlägret i händerna. Heder åt Sanna Rayman som förstår att den laglöshet, som justitieministern uppvisar, inte kan få passera opåtalat i ett rättssamhälle. Juridikbloggen har gjort flera inlägg om bakgrunden till den upprördhet som kokar främst i bloggosfären. Tokmoderaten har förslag på en bra ersättare. I övriga media slipper regeringschefen följdfrågor, vilket tyder på att tankegodset räknas till detta som bara ledarsidor sysslar med. När det gäller medias agerande har Thomas Hartman lyft fram den dubbelmoral som råder. Men, det står väl mera för att journalister i likhet med politiker inte är någon homogen grupp, utan ser olika på sin uppgift. Allt från ”att ge folk vad folk vill ha” till att se sin roll som en aktör med en folkbildande uppgift.


Och att situationen skulle varit annorlunda under socialdemokratisk styre, är det väl bara de mest indoktrinerade som tror. Här är det också så vist ordnat att det finns de som kan vittna om det tidigare spelet bakom kulisserna. Mark Klamberg har ytterligare en fråga. Anders S Lindbäck gör också sina jämförelser. Sidvind menar att Beatrice Ask bara är en del av problemet. Därför är det inte helt enkelt för Johan W att vinna några poäng på sitt inlägg, men iakttagelsen att en trängd Beatrice Ask försöker släta över sin blunder med skamgreppet att hon med sina idéer är den enda som visar omtanke om brottsoffren, gillar jag. Omtanke kan inte förutsätta att myndighetspersoner ska ha möjlighet att godtyckligt åsidosätta individers demokratiska fri- och rättigheter.


Avslutar med gästbloggaren Henrik Brändén hos Sagor från livbåten med den intressanta berättelsen om ett genpatent. Det visar en allt annat än sund utveckling. Och det är bland annat denna osunda verksamhet som ska skyddas av ACTA-avtalet. Mathias Klang är i Manchester på konferensen Counter 2010 där intryck väcker berättigade frågor. Själv undrar jag över om inte detta är bondfångeri modell 2010: ”Du är vår 999.999 besökare online idag kl 21:06:05! Grattis! Därmed har du möjlighet att vinna en Iphone 3GS. Om du är utvald, gå vidare här”.

Intressant.