Lusten att dela med oss …

... påverkar vår egen och andras mentala miljö och detta påverkar oss. Om endast den, som betalar, ska ha möjlighet att dela med sig, till andra (som också betalar), sker på nytt en uppdelning av oss i olika sociala och kulturella klasser. Jag vet inte hur Queen Anne resonerade när hon år 1710 införde The Statute of Anne och tidsbegränsade den till sju år med möjlighet till förlängning med ytterligare ett antal år med hänsyn tagen till tiden för produktion, marknadsföring och försäljning. Men, nog är det rimligt anta att hon såg statuterna som ett intrång i något av betydelse för landet och därmed folket? Vad var det som krävde en begränsning av den enskildes intressen i förhållande till rikets intressen? Det enkla svaret: - Det som krävdes för att skapa de alster, som skulle tryckas: Ord formulerade med hjälp av bokstäver och siffror samt Illustrationer. Hon levde, som bekant, under Upplysningstiden ;-)

Efter den groteska förlängning av skyddstiden, som skett sedan dess, framförallt under senare delen av 1900-talet, när tekniken förkortat tiden från idé till produktion och försäljning, kan vi alla verkligen undra vad eller vilka, som förhäxat politikerna, så till den grad att de traskat patrull med alla de intressegrupper, som lobbat för en sådan utveckling. Alla som kämpar för en rimligare lagstiftning kan nu inte sitta tysta och bara titta på, när det råder ett krig mot vår medborgerliga rätt till ”fair use” även på nätet.

Igår visade SVT Kultur ett inslag med Kulturminister Alice Bah Kuhnke och den tidigare näringsministern m m Björn Rosengren, socialdemokrat, idag rådgivare i Kinneviks koncern och därmed en av lobbyisterna i den sfär, där stora internationella Film- och TV-bolag verkar. Det visar att hon medvetet eller omedvetet är en spelpjäs i det upplägg som denna bransch bedriver under namnet Spridningskollen.se 

Du har nog hört eller läst om Spridningskollen.se? Om inte, kan jag berätta hur de själva presenterar sig på webben: Syftet sägs vara att minska den illegala fildelningen i Sverige, där Gothia Law deltar på uppdrag av rättighetsinnehavare i TV- och Filmbranschen. Förutom en s k info-kampanj träffar de avtal med företag, som genom köp förvärvat rättigheter och gjort dem till sina egna, för att – utan föregående beslut i domstol – begära skadestånd av dem, som de anser vara illegala fildelare.

Gothia Law står inte att finna på nätet. Däremot Gothia Inkasso, en del i Arvato, som har en tydlig koppling till Bertelsmannkoncernen i Tyskland, med flera bolag verksamma i en bransch som lever på närstående rättigheter, vilka de förvärvat av andra upphovsmän och gjort till sina egna. Enligt Kulturnytt i Sveriges Radio den 2 september 2016 står Scanbox, Noble entertainment, Atlantic och Crystalis entertainment bakom Spridningskollen.se Deras och Goothia Inkassos affärsidé är att sluta avtal med producentföretag, som äger upphovsrätt till de produkter, som de erbjuder mot betalning, för att sedan hos olika leverantörer av Internetuppkoppling ISP (Internet Service Provider) ta reda på från vilka IP-nummer, som bolagens produkter har spritts. Den, som står för abonnemanget meddelas och uppmanas att betala 2.000 kronor i skadestånd. Inkassoföretaget ser i detta förfaringssätt möjligheten till ett förenklat tvistemål i en domstol i händelse av att IP-abonnenten bestrider betalningen.

För att kräva skadestånd måste bolaget Gothia Inkasso först bevisa att den, som står för abonnemanget, verkligen har gjort sig skyldig till det som sägs. Den, som inte bestrider utan låter sig skrämmas att betala för att undvika obehaget att hamna i en segdragen och kostsam rättsprocess, avstår samtidigt från en rättssäker prövning och har de facto i samma stund, som de betalat, erkänt sig skyldiga till det som anklagelsen gäller. Bolagen, som anlitat Gothia Inkasso är parter i målet och kan i en rättsstat inte ha en ensidig rätt att bedöma såväl skuld som ifall de lidit skada och skadeståndets storlek. Därför ska den, som vet med sig att han/hon inte är den individ, som använt abonnemanget för fildelning, bestrida kravet. Hur det förhåller sig med en förälders betalningsansvar för något barnen kan ha gjort i ett civilmål av detta slag, bör man rådfråga någon juridiskt kunnig t ex hos LAWLINE.se 

Regler om föräldrars ansvar redovisas av regeringen här och där talas om personskada och sakskada samt skada genom kränkning. Beslutet i Riksdagen finns här. Lagarna finns i föräldrabalken (FB) 6 kap. 2 § och regler om förälders skyldighet att betala skadestånd finns i Skadeståndslagen (SkL) 2 kap. 1 – 4§§ och 3 kap. 5 §. Har inte ork att kolla om där finns någon slamkrypare om föräldrars skyldighet att förhindra fildelning, som lobbyn med fixering vid fildelare lyckats peta in med hjälp av Civilutskottet eller personer som Björn Rosengren. Någon annan som vet? I så fall – tacksam för en upplysande kommentar.

Spridningskollen.se ger sken av att jakten på illegal fildelning ska ge rejäla inkomster och av deras redovisning framgår hur de avser att fördela dessa. Ungefär en tredjedel till upphovsrättsinnehavarna (d v s bolagen bakom Spridningskollen och andra i den utsträckning som dessa bolag delar med sig till dem, som befinner sig längre ner i näringskedjan) medan återstående två tredjedelar går till att driva Spridningskollen med dess Administration och Juridiska kostnader samt Ersättning till ISP:arna för leverans av begärda uppgifter. Det sista förbryllar. Framgår det verkligen av IPRED-lagen att ISP har rätt till ersättning för ett sådant utlämnande? Känner stor olust om det är så att dessa bolag, som paketerat sitt innehåll helt eller delvis med hjälp av andra upphovsmäns och -kvinnors verk, getts laglig rätt att agera både polis och åklagare med hjälp av ett inkassoföretag. I likhet med HAX hoppas jag att så många som möjligt sätter sig in i det som pågår – gäller det inte en själv kan det gälla vänner.

Jag förstår VD Jon Karlung, Bahnhof. Han förefaller vara helt ensam, bland leverantörer av internetuppkoppling, om att informera om det som pågår samt ta en rejäl fight för abonnenternas integritet. Han är noga med att enbart bistå polis enligt Lagen om Elektronisk kommunikation (LEK). Här förklarar Karlung hur Bahnhof ordnat detta. Han reagerar på att de aktuella bolagen, istället för att ta fram modeller för strömmad media, fortsätter att kriga med dylika metoder. Alla, som gillar film, vet att film är bäst på bio. Hur klokt är det att ge sig på presumtiva biobesökare, som vill förvissa sig om ifall de filmer, som görs, verkligen är värda en biobiljett. Själv undrar jag om inte dessa bolag ska ses som Jätten Gluff-Gluff, som äter upp mindre bolag och småföretagare, vilka anser sig tvungna att ”hyra in sig” under deras beskydd. Dessa företagare vill ägna tid, pengar och kreativitet åt att skapa film och TV-program istället för att bygga plattformar för en smartare distribution. Men att de lever i symbios med bolag, som använder sig av dylika metoder har också ett pris, vilket de nog kommer att bli varse.

Men, intet ont, som inte kan föra gott med sig. Nu tvingas folket att ännu en gång ta kamp för sina rättigheter - denna gång i den digitala miljön. Självklart ska kreatörer skyddas av en Upphovsrätt, men den måste bli en bättre balans mellan egennyttan och allmännyttan! Därför har jag valt att gå med i Piratpartiet. där Christian Engström väckt frågan under sin tid i Europaparlamentet. VD Jon Karlungs beundransvärda, ståndaktiga kamp kan ses som en fördel för oss, som valt Bahnhof till vår leverantör – när lobbyisterna förvridit huvudet på lagstiftarna, som fixat en snårskog av lagar för att knäcka en viss teknik, som en del av oss använder för att dela filer med vänner. Nu finns åtminstone ett företag – Bahnhof – vars VD läser på och håller sig ajour med vad Europadomstolen kommit fram till i de fall, som prövats rättsligt, och i övrigt inte lägger sig platt inför dessa bolags krav, vilket berättas om här.

Intressant?

Justitieutskottet demonstrerade Makt.

Har följt Justitieutskottets öppna utfrågning med anledning av EU-domstolens dom om datalagringsdirektivet, som sänts via Riksdagens webb-tv och känner mig djupt bedrövad – tänk att politiskt förtroendevalda, som anförtrotts uppdraget att se till att vi har en rättssäker lagstiftning, kan bli så uppfyllda av egna aggressioner mot de operatörer, som vill använda sig av möjligheten att få en rättslig prövning av PTS föreläggande, att de helt faller ur ramen för vad vi har rätt att förvänta oss av dem som garanter för rättssäkerhet.

De operatörer som ifrågasätter de lagar, vilka tillkommit med hänvisning till detta EU-direktiv och som inte utan domstolsbeslut vill underordna sig vad myndigheten PTS har meddelat efter det som nu redovisats i bland annat Sveriges Radio, de får leva med att ledande rättspolitiska talespersoner insinuerar att de har ett intresse att vilja skydda grova brottslingar och vilja sälja kundernas data till den som betalar bäst. Man kan kräkas för mindre.

Expressen tar upp tråden om datalagring och refererar där till SVT:s granskning och undrar om inte operatörer spelar ett dubbelspel – säger ett och gör ett annat. Jag behöver inte vara Einstein för att räkna ut att Bahnhofs Jon Karlung befinner sig i Justitieutskottets skottlinje och att jag, som bytt operatör från Telia till Bahnhof riskerar att betraktas som en av de ljusskygga individer som regering och riksdag måste klämma åt. Att jag gjort det av rent principiella skäl – jag ville ha en operatör som står upp för mina mänskliga rättigheter när inte Riksdagen gör det – det finns inte i Justitieutskottets föreställningsvärld. Därför får jag och andra sätta vår lit till Svenska Stadsnätsföreningen och operatören Bahnhof. Noterar även att stiftelsen .Se:s Anne-Marie Eklund-Löwinder delgett DN sin syn på saken ”– Det är en mycket märklig situation. Bara för att det går att komma åt medborgarnas information är det inte säkert att det är bra. Självklart ska brottsbekämpande myndigheter ha den möjligheten i vissa fall, men här tar man rubbet, säger hon.”

Signifikant för debattnivån vid Justitieutskottets utfrågning ser jag i förhållandet att företrädare för de partier, som drev igenom FRA-lagen 2008 - 2009, gärna tar till ”barnporr-kortet” när övervakningen ifrågasätts. Detta trots att både ledamöter i utskottet och Rikskrim, vet att det finns en sedan många år frivillig överenskommelse mellan Rikskrim och branschens företag om samarbete för att komma tillrätta med detta. Undrar när mainstreammedia ska genomskåda att polisen och politikerna tar till "barnporrkortet" när andra argument för en allmän övervakning inte håller för en mera närgången granskning?

När dagens sändning blir tillgänglig för en förnyad lyssning vill jag närmare studera en sak som Rikskrims företrädare talade om – svårigheten att klara upp brott i avsaknad av lagrad data. Detta mot bakgrund av hans redogörelse om hur grova brottslingar är väl bevandrade i konsten att dölja sina spår på nätet. Självklart undrar jag om inte detta mer ställer krav på en översyn av kriminalpolisens arbetsmetoder än en fortsatt allmän övervakning? En annan sak av intresse är de enskilda ledamöternas agerande före och efter EU-valet. Tyckte att det var ganska tydligt att Piratpartiets sorti ur Europaparlamentet uppenbarligen tolkats som att det nu är fritt fram att byta fot, vilket Centerpartiets Johan Linander visade prov på. Det är uppenbarligen bara Vänsterpartiet som idag är medveten om att här finns ett starkt folkligt engagemang även om det inte kan mäta sig med intresset för arbete och bostäder. Sorgligt tillstånd som hotar det demokratiska samhället. Tyskland är avundsvärt de har både en Justitieminister som motsätter sig datalagring och en företrädare för det tyska Piratpartiet i Europaparlamentet.

Henrik Alexandersson kommenterar och noterar bland annat ”Så här långt in i den pågående utfrågningen har man inte med ett ord berört den principiella frågan om att man i en rättsstat endast skall övervaka människor som är misstänkta för brott. Som vanligt lider den svenska politiken av total beröringsskräck vad det gäller rättighetsfrågor.” Han har sedan inlägget skrevs även uppdaterat med intressant info om vad som pågår i andra länder. Där finns även intressanta kommentarer. Intressant?

Det lönar sig att klaga ...

Två veckor av trassel med internetuppkopplingen på grund av min flytt! Vem kunde tro att det som fungerade från första stund redan inflyttningsdagen, skulle fallera 12 dagar senare när Telia Öppen fiber tog över??!

Uppenbarligen blev jag – trots min bloggpost – inte trodd förrän Norrtelje Tidning började rota i saken och ETANETs tekniker kom hem till mig och med egna ögon kunde se att jag redan var kund hos Bahnhof, men trots detta av Telia Öppen fiber nobbats anslutning och tvingats stå ut med det i 14 dagar. Ett telefonsamtal till Telia Öppen fiber och saken var klar. Hos Telia Öppen fiber var jag fortfarande kvar på den gamla adressen, vilket förklarade saken. Shit happens, men trist att det ska vara så svårt och ta sådan tid att rätta till.

Men, glad som en lärka blev jag. Det är verkligen obekvämt att vara nedkopplad när man i åratal vant sig vid motsatsen. Den som har svårt att förstå det kan använda sin fantasi och tänka sig livet utan tillgång till telefon. Även om glappkontakten fanns mellan ETANET och Telia Öppen fiber är det Bahnhof som tvingas gottgöra mig genom avdrag på fakturan för bredbandsanslutningen. Men allt extra besvär och kostnaderna för den mobila uppkopplingen får jag skriva på kontot för kursen ”Konsten att leva livet.” Med detta konto blir livets förtretligheter helt klart lättare att hantera – kan rekommenderas.

Nu har jag fullt sjå att gå igenom all e-post eftersom jag vill hålla mig ajour med livet och politiken där ute på nätet. Samtidigt pågår ett OS med all sköns vintersport som jag ogärna vill missa. Men i morgon ska jag kamma mig och åka in till Humlegården för att vara med i Demonstrationen mot Massövervakningen, som anordnas kl 17.30 av en rad olika organisationer bland andra Anonymous Sweden, Ung Pirat och Piratpartiet.

För övrigt grunnar jag på vad väljare kan vilja veta om mig, som Kandidat nr 10 för Piratpartiet i valet till EU-parlamentet. Inbillar mig inte att jag ska ha en möjlighet att komma ifråga, men tänker ge järnet för att Christian Engström och Amelia Andersdotter ska bli omvalda som ledamöter i EU-parlamentet och att även vår partiledare Anna Troberg och Ung Pirats ordförande Gustav Nipe ska bli valda. Ser också att tyska Piratpartiet har en bra toppkandidat. Det behövs en rejäl motvikt till alla de lobbyister, som häckar där, om tekniken för Information och Kommunikation ska kunna utvecklas som verktyg för demokratiskt inflytande och ett skydd för integritet och rättssäkerhet. 

Avrundar med Torbjörn Westers Det lönar sig att klaga som är ett bra exempel på att man kan om man vill göra skillnad – knyta näven i byxfickan eller tala med den det vederbör. Jag föredrar det senare.

Telia Öppen fiber håller stadsnätet stängt.

Är nu inne på den andra veckan då bolaget, som svarar för driften av Stadsnätet – Telia Öppen fiber – ännu inte klarat att leverera den tjänst som de lovat stadsnätets ägare ETANET AB att klara av efter det fysiska övertagandet av bredbandstjänsten till den lägenhet som jag hyr av Roslagsbostäder AB, vilket skedde onsdagen den 22 januari 2014. 

Strax före kl 18.00 den dagen kom en tekniker från Imtech, som för Telia Öppen fibers räkning tog sig in i skåpet i min hall för att fixa omställningen. På en direkt fråga från min sida försäkrade teknikern att jag inte skulle behöva vidta någon åtgärd utan att anslutningen skulle fungera lika bra efter som före hans åtgärd. Något som även hyresvärden Roslagsbostäder AB tidigare meddelat i sin information om ändringen av driftansvaret från ETANET till Telia Öppen fiber. 

Den här dagen hade jag bott i lägenheten i tolv dagar och anslutningen hade under den tiden fungerat utan några som helst problem.  Sedan den 22 januari har jag varit strandsatt i min lägenhet eftersom jag inte har så lätt att i snömodd och is ta mig ner till Stadsbiblioteket för att komma åt en till internet uppkopplad dator. Mina försök att komma ut på nätet har stannat vid ett meddelande om ett SSL-fel samt en vidarebefordran till Bredbandswebbens hemsida. Har varit i kontakt med min Internetleverantör Bahnhof, som bland annat gett mig rådet att klicka mig vidare på Bredbandswebbens sida och göra en ny beställning hos dem, som de sedan skulle kunna hantera. 

Otaliga är de ggr som jag försökt följa den instruktionen – Först möts jag av meddelandet Viktig information!   ”Följande tjänster är inkopplade på din adress:  o Bahnhof KO Internet 10/10 Mbit/s Kontakta din leverantör för att ändra eller ersätta befintliga tjänster.”  Därefter gör jag som jag blivit ombedd – fyller i formuläret för att på nytt beställa tjänsten ifråga.  När detta är gjort möts jag av meddelandet ”Oops! Ett fel har uppstått. Vi beklagar detta och ber dig försöka igen.” Därpå hänvisas till länken ”Till startsidan”. 

Detta har jag gjort åtskilliga ggr även om jag inte är intresserad av att ändra eller ersätta befintliga tjänster – jag begär bara att den tjänst som jag sedan länge betalar för ska fungera lika bra efter som före Telia Öppen fibers övertagande av Stadsnätets drift! Detta speciellt som Telias övertagande leder till en prishöjning med drygt 15 procent, vilket enligt Bahnhof i huvudsak beror på Telia Öppen fibers övertagande. Tänk att det alltid kan vara så lätt att vältra över kostnaderna för företagens kostnadsjakt på slutkund! 

Med en god väns hjälp har jag just nu tillgång till en uppkopplad dator i en mindre publik miljö än Stadsbiblioteket. Det betyder att jag nu laddar för en upptrappning av kampen för ett eget öppet och tillgängligt internet här på hemmaplan. Just nu känns det bara som att jag fått bevis för sanningen i det gamla ordspråket ”Ju flera kockar desto sämre soppa!” 

Hittills har ett helt gäng trevliga ungdomar hos Bahnhofs support gjort vad som stått i deras makt för att få det hela att fungera. Men när dagarna går och inget händer, har jag börjat i den andra ändan – hos Stadsnätets ägare ETANET!  Ett telefonsamtal igår den 29/1 … men tyvärr har de inte längre tillgång till tekniken varför de inte kunde hjälpa mig. Jag insisterade att ETANET väl måste vara intresserade av att överföringen till Telia Öppen fiber fungerar. Ställde också frågan om det kunde vara min till såväl ETANET som Bahnhof tidigare anmälda flytt från Vegagatan till Vasagatan, som gjort att mitt ärende fallit mellan stolarna? Men se detta kunde bara Telia Öppen fiber svara på eftersom tekniken nu låg i deras händer. Snacka om rundgång!

Med avstamp i detta blogginlägg tänker jag nu pröva vilka möjligheter jag har att med olika medias hjälp få veta vem som har ansvar och ska se till att min och andras rätt till internetuppkoppling ska fungera. Fortsättning följer.

Intressant?

Vad göra inför all denna information?

Idag har vi i radio, tv och tidningar fått veta att Säpo sökt upp våra internetoperatörer för att pressa dem till att gå med på att bryta mot Lagen om elektronisk kommunikation och lämna ut våra metadata mer eller mindre per automatik. Polisen vill ha en öppen dörr rakt in i systemet, så som Bahnhofs VD Jon Karlung uttryckte det i en intervju. I likhet med HAX undrar jag hur många andra internetoperatörer som gett med sig, eftersom Säpo utlovat sekretess om den saken. Post- och Telestyrelsen (PTS) är enligt artikeln i Ny Teknik beredd att gå halvvägs (trots att rubriken säger något annat) enligt ett förslag från Teliasonera om ett halvautomatiskt system. Teliasonera med sitt agerande i olika öststater inger inte särskilt stort förtroende – ett halvautomatiserat system är det något som deras kunder i öst skulle kunna tänkas acceptera? 

Ny Teknik skriver också att Säpo pressar operatörerna. Där ger Stefan Backman, chefsjurist på Tele2 Sverige, sin bild av situationen. Bahnhofs Jon Karlung sätter allt på ett kort och berättar om besöket i TV4 och riksdagsledamoten Fredrik Federley (C ) kommenterar. Jinge skriver att Säpo tror att alla är bombkastare. Jakob Dalundes och Jakob Dexes artikel ”PTS håll stängt för insyn i datatrafiken” för en månad sedan tål att läsas ännu en gång.

Wilhelm Agrell skriver i Sydsvenskan om Rent mjöl i fel påse och påminner oss om hur snickaren Leander en gång i tiden drabbades för att han råkade vara på rätt plats vid fel tillfälle och tvingades kämpa i åratal för att bli fri från Säpos misstanke att han skulle vara en statens fiende. Det som hände honom kan mycket väl hända igen. Och risken för felaktigheter torde vara större idag med tillgång till så mycket större datamängder.

Medan jag arbetar med detta inlägg ser jag av en händelse att Expressen har en recension av Rasmus Fleischers bok Tapirskrift som rubriceras Utflippat och visionärt och avslutas med orden ”"Tapirskrift" får mig, på trickstervis, att tänka i tvärbanor. Jag vet ännu inte riktigt hur jag ska hantera texternas samtidsanalys, blir rentav en aning rädd, var ska jag gömma mig? Svar: ingenstans. Det är som i det nätbaserade övervakningssamhälle Fleischer målar upp: "Tapirskrift" dränerar alla vattenpölar.”

Vad gör vi med all denna information? Söker efter något att luta mig mot för att känna att det jag gör kan leda mot något, som praktiskt och konkret kan förändra sakernas tillstånd. Klamrar mig fast vid texten i Kapitel 5 i Markus Bylunds bok Personlig integritet på nätet med rubriken Att utveckla IT med hänsyn till personlig integritet. Där har vi alla något att bita i – FRA, Säpo och polisen inte minst. Där borde man väl också fundera på vad det egentligen är, som de ber oss att offra, för att tillfredsställa sina egna krav på arbetsmetoder. Vad händer inom organisationer där ledningen anser sig ha företräde framför varje annat hänsynstagande?

Intressant?

Strävan efter frihet och Digital Agenda för Sverige.

Måste inledningsvis beröra att aktiva i det nya partiet Liberaldemokraterna, Alexander Bard, Carl Johan och Caspian Rehbiner, presenterar sig som tillhörande Piratpartiet i debattartikel på Sidan 4 i Expressen, där de förutspår Piratpartiets snara undergång om vi andra inte inser hur rätt de har i sin analys och följer deras exempel. Först blev jag rätt full i skratt, då jag är rätt säker på att detta var ett dramaturgiskt grepp av Liberaldemokraterna för att skapa spinn, vilket de naturligtvis är i sin fulla rätt att försöka skapa. Men jag kan välja att inte länka bara för att det roar mig. I andra sammanhang har jag gett Liberaldemokraterna en och annan länk, då jag tycker att det är bra att det finns flera vägar att gå om eller när man vill påverka Sverige i en liberal riktning. Opassande, Sysadminbloggen och Christian Engström kommenterar. Både Emma och Christian har rätt i att den diskussionen må vi ta i Piratpartiet, eftersom det är ett beslut för Piratpartiets medlemmar.

Något som verkligen behövs när en rad politiska partier tror att man kan använda samma medel och metoder för att staten ska styra människors tankar och handlande i en riktning mot större omtanke om både sig själva och andra, som man använt när man jobbat för att omfördela skattemedel i akt och mening att utjämna materiella skillnader mellan olika medborgargrupper, företrädesvis med stöd av lag och förordning. Människors tankar och handlande styrs som bekant inte med tvång, varför jag inte kan låta bli att förundras över varför en del världsförbättrare både till höger och vänster lägger så mycket krut på det. Det var det om detta. Sedan till ett riksdagsbeslut som det verkligen brinner om.

Det gäller beslutet om datalagring som SR:s Nyheter berättat om och som riksdagen ska besluta om på nu på onsdag. Hax skriver att Beatrice Ask skräms med siffror och Anna Troberg manar till fortsatt kamp då det verkligen inte klart, även om det ser ut som att det kan bli en bordläggning. Men i politiska spel är osvuret bäst. Hos Anna finns några videor där Anna förklarar vad datalagringsdirektivet och en svensk lag om datalagring betyder, samtidigt som Bahnhofs Jon Karlung i en inslag i SR:s P3 erbjuder krypterade tjänster för att vi medborgare själva ska kunna värna vår integritet, när statsmakterna struntar i det. Det gillar jag och enligt MEP Gunnar Hökmarks (M) uttalande i samband med EU:s beslut om Telekompaketet är det konkurrensen mellan bolagen som ska avgöra vad som ska finnas på marknaden. Men, jag undrar om det kan fungera även för mig eftersom jag är beroende av Norrtälje stadsnät för att kunna tillgodogöra sig Bahnhofs tjänster? Det får jag försöka ta reda på.

Avrundar med en länk till IT-ministerns första möte med Digitaliseringsrådet. Där skedde ett inspel kring målsättningarna med Digital Agenda för Sverige – dafs.

Intressant.

www globalt och lokalt.

Politiker har blivit hindrare, säger författaren Lars Gustafsson, till Computer Swedens Anders Lotsson, som kollat upp om Gustafsson verkligen röstade på Piratpartiet i EU-valet. – Vi är mitt i en teknisk revolution, och den blir tydligare för varje dag. Och tekniska revolutioner möjliggör politiska omvälvningar, säger Gustafsson och berättar vad historien kan lära oss om den saken. I anslutning till artikeln finns en länk till hans blogg. I en tidigare artikel ställer Sverker Brundin, teknikredaktör på CS, en rad mycket relevanta frågor, som visar varför PP behövs i svensk politik. Det handlar om synen på tekniken, som verktyg för såväl demokratisk som kulturell utveckling genom tillgången till ett öppet internet och en allmän digital intellektuell domän.

Tidigare ikväll har jag varit på ett informationsmöte om den teknikrevolution som pågår i det lilla, när det kommunala bostadsbolaget Roslagsbostäder låtit dra in fiberanslutning från stadsnätet till lägenheterna i sitt fastighetsbestånd, som möjliggör internetuppkoppling med IP-telefoni samt ett utbud av s k Öppen bredbands-TV med valmöjligheter mellan Viasat, IP Sweden, Kramnet och Disatra med Serverado AB, som förmedlande länk. Kostnaden för anslutning till stadsnätet är enligt prislista beroende på antalet Mbit/sekund Fiber 2 – 125 kronor, Fiber 10 – 175 kronor, Fiber 100 – 225 kronor. I den överenskommelse som finns mellan Roslagsbostäder och Norrtälje Stadsnät kostar fiberanslutningen 99 kronor/månad, vilket läggs på hyran. För IPTV krävs förutom en digitalbox med stöd för HD-TV för 1.795 kronor inkl moms ett tilläggsabonnemang för Fiber 100 hos Norrtälje Stadsnät. Fram till årsskiftet erbjuder Serverado ett specialpris för digitalboxen, som behövs för varje TV i hushållet, på 1.395 kronor, ett belopp som kan delas upp och betalas under 12 månader. Men väljer man t ex ett paket hos någon av deras samarbetspartners med en bindningstid på 24 månader, då kan boxen ingå i abonnemangspriset.

Det tidigare avtalet med RKTV, som vi hittills betalat 80 kronor/månad i påslag på hyran gäller ytterligare fyra år, vilket gör att jag måste tänka igenom om jag verkligen kollar så mycket på TV att jag behöver detta utbud med allt vad det kostar. Jag har nog störst behov av internetuppkoppling med IP-telefoni och möjlighet att se de seminarier och konferenser som sänds via nätet. Enligt stadsnätets info är skillnaden mellan Fiber 10 Mbit och Fiber 100 Mbit/sek 50 kronor/månad. När jag kollar hos Bahnhof upptäcker jag att de just nu har en kampanj med 50 procent rabatt under tre månader. Det måste jag titta närmare på. Dessutom måste jag ta reda på vad som behövs för att kunna kolla på sändningar på nätet samt vad tilläggsabonnemanget hos stadsnätet kostar för Fiber 10 respektive Fiber 100.

Intressant.

Uppdaterade Särskilda villkor - för avlyssning?

Som kund hos Telia fick jag igår ett brev med information om uppdaterade Särskilda villkor, vilka ersätter de villkor som gällt sedan den 1 januari 2007. Samtidigt som tjänsterna Personlig hemsida och Internet News upphör erbjuds Säker lagring med 2 GB lagringsutrymme samt backup som en kostnadefri del i grundabonnemanget. Men hur säker är den lagringen med tanke på de förhandlingar, som pågår om Telekompaketet. För visst är det väl den pågående politiska bearbetningen, som påverkat utformningen av en av bestämmelserna i de särskilda villkoren?

6.5 Telia förbinder sig att inte lämna ut Innehållet eller Loggningsuppgifter till tredje man. Vad som nu sagts innebär inte något hinder för Telia att lämna ut Innehåll eller Loggningsuppgifter när sådant erfordras på grund av bestämmelse i lag eller på grund av domstols eller myndighets beslut.

”på grund av bestämmelse i lag eller på grund av domstols eller myndighets beslut”. Här ser det ut som om Telia vill täcka upp för alla eventualiteter, medan jag undrar om en domstol eller myndighet kan besluta annat än sådant som har stöd i lag. Hur som helst förefaller Telia vara rätt anpassningsbar för att inte säga undfallande. Därför kan det nu vara dags att undersöka marknaden och se vilken policy andra internetleverantörer har när det gäller rättssäkerheten för deras kunder.

Som från himlen sänd kommer sedan ett tips från Mary på Facebook om en artikel på Newsmill skriven av Jon Karlung, en av internetföretaget Bahnhofs frontfigurer. Han inleder med att lägga upp sitt syndaregister – bättre att förekomma än förekommas – och ger oss sedan en inblick i internets svenska histora med bland annat en kort återblick på razzian mot företaget 2005, där Antipiratbyrån var inblandad på ett för dem mindre smickrande sätt, vilket väckte hans intresse för fildelning som teknik, men också upphovsrättsindustrins obotfärdiga förhinder när det gäller affärsmodeller. Det är intressant, men mest fastnar jag för följande avsnitt:

Det finns en lösning även på FRA-avlyssningen och den allt mer integritetskränkande datalagringen!

"Operatören ska av domstol kunna anmodas att genomföra riktad spaning (framåtsyftande) mot enskilda (eller grupper om det handlar om underrättelseverksamhet) där en allvarlig konkret brottsmisstanke föreligger.

Detta skulle ligga mer i linje med den gamla prövningen av telefonavlyssning (för allvarliga brott) och skulle vara acceptabelt för de flesta medborgare.

Någon masslagring av data ska däremot inte förekomma! Lagringen förutsätter nämligen en TOTAL och generell massinhämtning av uppgifter där all kommunikation sparas (oavsett om det finns en misstanke eller inte), och där man efter gottfinnande långt senare kan fiska fram olika saker av intresse.

Detta är djupt odemokratiskt och skadar själva fundamentet för den fria kommunikationen och det öppna samtalet. På köpet skadas i förlängningen hörnstenen för de fria marknadskrafterna och näringslivet.

Själva verktygen för massavlyssning och datalagring är helt enkelt av ondo och kommer tveklöst att användas till annat än de ursprungligen är tänkta för.

Det är ironiskt att en alliansregering, med en moderat justitieminister, gör allt som står i dess makt för att med alla medel bygga fast oss i en Nordkoreansk situation."

Med en sådan regering och dess inflytande i EU måste jag välja en leverantör, vars ledning tänker längre än näsan räcker, men också är beredd att stå upp för både det egna bolagets och andras frihet och integritet på nätet, därför må jag undersöka kostnad samt möjligheterna att göra ett byte. Fördelen med Karlungs förslag är att staten sköter det rättsliga förfarandet och företaget sköter själva spaningen för det i tillståndet angivna ändamålet samt att telekunderna kan välja det företag, som de känner förtroende för, när det gäller skyddet för kunderna mot otillbörligt intrång. Det senare inte mindre intressant sedan jag läst Mark Klambergs senaste inlägg om Diffusa hot och lapptäcke.

Uppdatering: Fick nyss ett tips att kolla in internetleverantörer, som samlats under parollen Integrity, vilket jag tackar så hjärtligt för.

Intressant.

Då skärper Danovsky & Co lagen.

Idag är en av de mera läsvärda nyheterna den om att Tele 2 följer Bahnhofs exempel och underlåter att lagra användaruppgifter, vilket det skrivs om i DN, SvD, Expressen, AB, Computer Sweden och Sydsvenskan. Expressen twittrade dessutom en ros till Tele 2 och andra teleoperatörer som skyddar sina kunder. Även om glädjen över detta genombrott är stor bland oss, som värnar internet som medborgerligt verktyg för åsikts- och yttrandefrihet, häpnar vi när vi läser ett uttalande av upphovsrättsindustrins advokat Peder Danovsky till SvD:s reporter. Jag citerar:

– Alla i riksdagen har utgått ifrån att internetoperatörerna är lojala mot lagstiftningen och inte vill medverka till brott. Om Tele 2 intar den här attityden och det följs av andra operatörer blir det en skärpning av lagen i framtiden.

Mitt i steget har i likhet med mig och många andra reagerat på detta och säger med en travestering på ett känt citat av Shakespeares Hamlet: "Something is rotten in the kingdom of Sweden". Om det varit justitieministern eller statsministern, som uttalat sig om en skärpning av Ipred-lagen, hade man väl kunnat ha ett visst fördrag med den upplysningen. Men en part i målet, som uttalar sig om att kunna skärpa lagen i framtiden! Det är verkligen talande för hur det står till i landet Sverige. Polisen har naturligtvis synpunkter, då det omöjliggör deras utredningar, men det kommer att ordna sig när datalagringsdirektivet införs, vilket enligt SvD blir någon gång före sommaruppehållet med giltighet från i höst – sedan har vi utredningen om Säpos behov av FRA. Intressant. Låt oss ändå dra på munnen en liten stund :-).

Däremot måste vi kraftigt ta avstånd från tilltaget att hota Antipiratbyrån och dess aktörer på olika sätt, vilket bl a Expressen skriver om. Det är i högsta grad kontraproduktivt och gynnar inte kampen för ett öppet internet nere i Europaparlamentet, där striden just nu står om Telekompaketet. Förstår inte riktigt att de, som ”roar sig” på detta sätt, inte inser att det bara ger dom, som spyr galla över internet, vatten på kvarn. Det innebär att de kan fortsätta att mala på om nätets nedbrytande inverkan på det uppväxande släktet och kräva censur för än det ena och än det andra. Djävlas man med meningsmotståndare på det sättet, spelar man ”batongbärarna” i händerna och som vanligt är det några få, som förstör för de många. - Vem tjänar på att man gör på detta viset? Om alla dessa kreativa människor ställde sig den frågan, skulle de snabbt inse hur dumt det är, och använda sin skapande förmåga på ett mer konstruktivt sätt.

Ny utredning vill censurera internet.

Såg igår hos Karl Sigfrid och läser idag igen i SvD och ser på Rapport att staten nu är i färd med att ta ett principiellt viktigt steg på vägen mot censur av internet. Hittills har internetoperatörerna en frivillig överenskommelse om att filtrera sidor med barnpornografi. Nu vill den statliga spelutredningen att det ska bli lag på att blockera utländska spelsiter. Skälen är naturligtvis att skydda den egna spelindustrin, men också att många människor inbillar sig att man med detta ska komma tillrätta med spelmissbruket. Det senare är dock något som sker på individnivå och därför krävs att den saken åtgärdas där på ett sätt som stärker individernas tilltro till sin egen förmåga för att kunna motstå destruktiva beteenden. Att det kan finnas f d missbrukare, som vill reducera de frestelser, som finns, är förståeligt. Men, det är inte skäl nog för att införa en allmän censur. När man väl slagit in på denna väg, kommer det från tid till annan att poppa upp krav på censur av än den ena, än det andra orsaken. Hanna en av många, som tar bestämt avstånd. In your face skriver om nätcensur vi minns.

Det märkliga i sammanhanget är att det är en internetoperatör som ser sig tvungen att ta till orda utifrån en rent principiell ståndpunkt – idag spelmissbruk, i morgon något annat. Jon Karlung, vd hos Bahnhof säger enligt artikelförfattaren: – I dag finns inget helhetsperspektiv, utan man tar hela tiden små, små steg med olika lagar för att kringskära den elektroniska kommunikationen. Men om det nu är så att man vill ha ett övervakningssamhälle så måste man ju deklarera det och ta en diskussion, och inte smussla med det i enskilda lagförslag. Jag måste kolla upp om min egen operatör TeliaSonera brytt sig. Om inte, måste jag undersöka vad det kostar att byta till ett företag, som tänker längre än näsan räcker.

Annars förefaller det ligga i tiden att politiker vill införa en rad skyldigheter för operatörer, för att komma åt än det ena än det andra – Telekompaketet, som nu diskuteras inom EU och ACTA-avtalet, som vi vill ha insyn i både här hemma och i EU, är just nu de mest aktuella. Tidigare har vi genomlidit IPRED, som går igång nu i veckan. Andra som skriver om detta är Mårtensson och Jens O. Inför omröstningen nu på tisdag i EU:s IMCO/ITRE-kommitté om Telekompaketet finns här en översikt som organisation La Quadrature du net gjort.

Att vi medborgare har problem med att orientera oss, när de politiska partierna knuffas där de tror att mitten finns, kan vem som helst se. - De hemlösa opinionerna och de hemlösa politiska idéerna växer. Den politiska apparaten, demokratin helt enkelt, befinner sig i kris, skriver Maria-Pia Boethius i ETC. Intressant. Mitt i allt allvar är det bra att vi kan skämta om tillståndet. Här MinaModerataKaramellers snabbkurs för politiker. Den var bra! Leos politiska drinkar går inte heller av för hackor.