Operan har förstått vad andra missar.

Läser hos Kulturbloggen om hur Malmö Opera provar nya vägar för att väcka intresse inför föreställningen Vanessa, som hade Nordenpremiär den 14 mars och som sänds i SR P2 Live Opera lördag 2 maj klockan 19.15. Recension i bl a Sydsvenskan och Helsingborgs dagblad. Istället för att orera om internet, som ett hot mot kultur och kulturskapare, anlitade operan för sin marknadsföring en reklambyrå, som använder internet på ett ur kundens synvinkel spännande sätt. Operaföreställningen Vanessa levandegörs genom bloggaren ”Erika” som på bloggen ”Black Ascot” berättar om sitt liv, vilket egentligen beskriver en av karaktärerna i operan "Vanessa". Det är reklambyrån Studio total som använder sig av fejkade historier för att kundernas budskap ska ta sig genom mediebruset.

Tidigare var det Kulturpartiet, ett projekt betalt av Riksteatern, som väckte uppmärksamhet vid Almedalsveckan i Visby i juli 2005 med talespersoner, som påstod att partiet skulle kandidera i valet 2006 eftersom kulturfrågorna krävde deras insatser. Mest nyfiken är jag på Sedir, som sägs vara ”avslöjare”. Om det är han som är ”Erikas” spökskrivare? Hur som helst säger ”projektet” många olika saker om kulturkommunikation idag. När reklamen vandrar in i sociala medier, som textreklam litet så där i förbifarten i olika bloggar, är det inte alls konstigt att kreativa människor, som vill gynna kulturproduktioner, finner sin variant på detta. ”Erika” har ju dessutom helt öppet gjort reklam för en rad olika produkter, som vilken annan bloggare med mode och fashion som tema, och säkert tagit betalt för det. Jag tror att vi kommer att få se mera av denna typ av marknadsföring inom andra områden. Sensmoral: Ju klipskare reklammakare desto klipskare måste människor vara både som medborgare och konsumenter.

Då kommer vi till frågan: - Hur ska människor kunna hålla jämna steg med alla dem som på olika sätt vill förföra dem? Så uppstår vattendelaren i politiken – förbud och kontroll eller folkbildning och människors eget fria val eller en kombination av både det ena och det andra? Idag har Sverige nått rätt långt i tillämpningen av den tredje varianten, medan allt fler människor föredrar den liberala varianten med människors eget fria val med eller utan folkbildning framför förbud och kontroll.

För att visa att det inte är alldeles enkelt att dra en skiljelinje mellan textreklam för företag, som erbjuder varor och tjänster och ett socialt prat om verksamheter, där avsikten är att visa att man med hjälp av internet kan bygga en framtid där man kan livnära sig, vill jag lyfta fram några texter skrivna av Anna Trobergs chattkompis Andreas Rönnqvist med bloggen Stormhierta. De handlar om Kreativitet och skapande och Den litterära framtiden. I den första texten marknadsför han på vägen webbplatsen XtremeCreator, som de båda startat tillsammans för att föra samman datatekniskt kunniga människor med författare och andra kulturskapare för att handgripligt visa på internets möjligheter. Jag vill minnas att jag häromdagen nämnde XtremeCreator, som ett bra exempel på mindre prat och mera resultat.

Eftersom jag själv är och har varit en varm anhängare av pedagogen Paulo Freires förhållningssätt till människan som social och skapande varelse (något som jag för övrigt tillämpat under flera decennier i mitt arbete bland tonåringar), välkomnar jag initiativ, där människor visar att man genom att vara generös och hjälpas åt, kan skapa ett mervärde både för sig själv och andra. Bara genom att ge kan man få något ovärderligt. Ett bra exempel idag är de, som arbetar med och utvecklar öppen källkod och ser internets möjligheter för människor att finna varandra och därmed finna nya kombinationer av idéer, vilka tillsammans med alla andras kombinationer av idéer kan möjliggöra en långsiktigt hållbar utveckling för hela planeten. Detta ifall politikerna kan hålla upphovsrätts- och patentindustrin på mattan med en lagstiftning proportionellt avvägd mellan egennyttan och den allmänna nyttan. Den frågan måste därför hållas borta från Telekompaketet, som ska handla om nätneutralitet och en fungerande infrastruktur. Därför tycker jag att det är viktigt att engagera sig i politikernas arbete med att utforma direktiven för detta paket.

Även om Junilistan, med sitt debattinlägg i DN, ser det som negativt att det inte är någon större ideologisk skillnad mellan de olika partigruppernas beslut, hoppas jag att direktiv av den här digniteten kan förena politiker med känsla för medborgarrätt och politiker med intresse för social, teknisk och ekonomisk utveckling både till höger och vänster. Det gör Calandrella också även om Piratpartiet ligger honom varmast om hjärtat, eftersom de andra partierna agerar så att de av många ses mera som ett hot mot nätets möjligheter att fungera i framtiden. Intressant.

.