Solen lyser. Men, inte bara det. I SVD Kultur recenserar Niclas Lundblad boken Piraterna av Sam Sundberg och Anders Rydell. Lundblad noterar att spänningen mellan teknik och regler kring upphovsrätt är en av de spännande konfliktytorna i boken, vilket leder till nya frågor: - Går det att stoppa den tekniska utvecklingen med rättsliga medel, eller kanske i alla fall styra den så att den jämkar sig med gällande rätt? För att finna svaret på den frågan, måste man förstå vad det är som driver piraterna att lägga ner så mycket tid och arbete på sin övertygelse. Sundberg och Rydell ger ett svar när de konstaterar att det finns en passion för fri spridning av information och kultur. Inte gratis, skriver Lundblad, utan fri – som i öppen eller utan kontroll. Till det kommer att många av de intervjuade användarna upplever att de gör motstånd mot en ansiktslös industri, som stämmer sina kunder och allierar sig med makten. Här finns ytterligare en problematik, som boken rör vid men inte gräver i, konstaterar Lundblad, och lyfter fram att detta inte bara är ett spel mellan pirater och antipirater, utan här finns också upphovsmännen, som skyms av förlag och andra kommersiella aktörer. Att stå upp för upphovsmännen, när den hand som föder dem också örfilar upp de människor, som de vill nå, är inte lätt, menar han. Lundblad ser att den kommande rättegången är en del av ett större historiskt mönster, där varje seger för upphovsrättens vänner vänds i en grotesk förlust och där det kanske börjar bli dags att fundera på vad själva striden kostar samhället – rättsligt, ekonomiskt och ideologiskt. En mycket klok slutsats. När ska våra politiker inse det?
Själv har jag gått från att vara rätt fördomsfull gentemot dessa pirater till att börja förstå ett och annat. Ju mera jag satt mig in i vad musik- och filmindustrin sysslat med, istället för att hänga med i den tekniska utvecklingen, desto större förståelse har jag fått för piraterna, som använder sig av den teknik som finns hos The Pirate Bay. Före förra valet insåg de behovet av ett eget parti – Piratpartiet och det var då som Fredrik Reinfeldt talade om det förkastliga i att jaga en hel ungdomsgeneration för fildelning. Sedan vet vi hur det blev med den saken. När lagstiftarna jagar dem på grund av deras tekniska kunskaper med nya och skarpare lagar, måste de naturligtvis själva ta plats i dessa församlingar för att i kraft av sin ideologi om fri information och samhällets kulturella utveckling kunna dela med sig av sina kunskaper i fråga om teknikens och nätets möjligheter.
När Spotify drabbades av musikindustrins aggressiva förhållningssätt, som ledde till att de tvingades begränsa sitt utbud, blev det för mig lätt, som en plätt, att gå med i Facebook-gruppen ”3 week global media-boycot”, som startar idag den 9 februari. Facebook är annars inte min grej och jag kan inte minnas när jag deltog i en bojkott senast. Nu på torsdag hade jag hoppats kunna åka in och lyssna på debattörerna vid FORES-träffen, men var alldeles för sen i vändningarna. Ämnet: ”Vem tjänar på gratis kultur på nätet?” med deltagarna: Rasmus Fleischer, Nicklas Lundblad, Anders Rydell, Eric Schüldt och Jonas Andersson är rykande aktuellt och naturligtvis är det nu fullbokat. Men är vid gott mod – den sänds på nätet. Intressant.
Andra som skriver om det som pågår är Copyriot; Mårtensson; Anders Widén (med en intressant länk till Charles Leadbeaters föredrag om ”The rise of the amateur professional”); Thomas Hartman; Svensk Myndighetskontroll; Scaber Nestor; Deepedition; Opassande; Traditio et renevatio; Sagor från livbåten; I Hell-mans värld; och sist men inte minst Stjärnkikarna, som tipsar om “Copyright - Copyleft, en guide om upphovsrätt och licenser på nätet”.
Avslutar med Leo, som vill inspirera sina läsare till att skriva berättelser om det, som vi just nu är med om. Det blir en samling dokument om vår tid. Pris i form av böcker utlovas, bl a den bok som Lundblad recenserat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar