Upphovsrättslobbyn gapar efter mer.

Efter IPRED-lagen kommer nu, som ett brev på posten, ett förslag, som EU-parlamentet ska ta ställning till den 24 mars - att förlänga inspelningsrättigheterna för musik från 50 till 95 år och om detta går igenom måste direktivet inordnas i svensk lagstiftning. Därtill kommer ACTA-avtalet, där upphovsrättsindustrin bl a vill att tullen ska genomsöka datorer och usb-minnen eller andra lagringsmedia i jakten på upphovsrättsskyddat material. Man har helt enkelt fått blodad tand och passar på medan man har att göra med politiker, som ännu inte satt sig in i en dators funktion i många människors liv.

I en Brännpunktsartikel i dagens SvD skriver Lennart Guldbrandsson och Johan Stiff vid Wikimedia Sverige att de kämpar för att göra kunskap fritt tillgängligt för alla människor och därför vill ha en upphovsrätt som uppmuntrar skapande istället för att låsa in vårt kulturarv. I debatten används Viktor Hugo av upphovsrättslobbyn som en förgrundsgestalt, när det gäller att slå vakt om upphovsrätten. Men Ting och Tankar visar i sitt inlägg att det bara är halva sanningen. DN bidrar idag med en artikel där forskare ser risker med det planerade direktivet. Tidigare har DN skrivit om detta och den stämning, som direktivets främsta kritiker bland Sveriges EU-ledamöter Christofer Fjellner (M) och Erik Josefsson (V) möter bland andra ledamöter. Även om det ser mörkt ut, kan vi bara hoppas att de vinner fler ledamöter för sin ståndpunkt.

En forskare är positiv till en förlängning, enligt DN. Det är Jan Rosén, tillika ordförande i Svenska föreningen för upphovsrätt. Eftersom en tidigare länkning inte fungerar längre, ogillar de uppenbarligen att man länkar till deras hemsida. Men här är adressen här: http://www.upphovsrattsforeningen.com/styrelse.asp ;-D. Rosén är också av regeringen tillsatt för att göra en översyn av upphovsrätten. Att Rosén sitter på flera stolar är en sak, men här gäller det att syna hans argumentation. I ett inlägg i GP verkar han göra gällande att han är opartisk och rättrådig, men när han tycker att regeringen borde vilja ”ett välordnat internet med mängder av erbjudanden till konsumenterna”, förstår vana nätanvändare att hans syn på internet är oerhört begränsad. En del människor i den akademiska världen odlar livslögnen att de är vidsynta och partipolitiskt neutrala, medan de i själva verket kan vara rätt inskränkta inom de områden, som de inte behärskar, och då går ärenden åt politiken, som leder fel. När nu forskare visar att man kan se på Roséns ståndpunkt med andra ögon, är det välkommet. Kan just undra hur professor Rosén förhåller sig till Googles och upphovsrättsindustrins projekt om ett världsomspännande bibliotek, vilket jag skrev om igår. Karl Sigfrid (M) funderar också kring Roséns argumentation. Intressant.

Vet inte om mina argument är på upphällningen, men just nu känner jag rätt ofta för att ta till svordomar, även om jag vet att det inte tjänar något till. Därför blir jag verkligen uppåt när jag ser Hanna Wagenius ”Förläng inte fanskapet”. Sedan man luftat sådana känslor, måste man börja fundera på om internets vaktkonstaplar förstått vad som följer av all denna fientlighet mot oss användare. Tommy k Johansson har plockat fram sin spåkula och tolkat det han ser. Det stämmer dåligt med det svar jag fick från Olle Schmidts assistent på mitt mejl häromdagen ”Vi (både Olle och Folkpartiet) vill naturligtvis verka för ett fritt Internet. Internet är ett fenomen som ska uppmuntras och inte begränsas." Det fanns bland de svar som jag fått från Bryssel, vilket jag redovisade igår.

Avslutar med Calandrella, som har ett välmatat inlägg på temat upphovsrätt och kravet på en digital intellektuell allemansrätt. Det senare är något, som jag bland en del annat skrev om i mitt inlägg på NT-bloggen.