Greger Hatt och socialdemokratin

I bussen på väg hem från barnbarnen, kom jag att tänka på något som jag läste i SvD i morse under Bloggronden, där man redovisar några reaktioner på Greger Hatts debattinlägg i SvD den 26 okt. Det är bland andra förre riksdagsdagsmannen Arne Kjörnsberg (s), som på sin blogg skriver "Om människor som gjort som Hatt har under sekler olika ord används. Här är några - svikare, avfälling, avhoppare, förrädare, quisling, kollaboratör, renegat, överlöpare. Välj själv vilket du tycker passar bäst!". Dessa två meningar säger mycket om både Kjörnsberg och hans parti. Det är inte bara ledare inom frireligiösa sekter som vet hur språkbruk kan fjättra människor. Till Greger Hatt säger jag, välkommen bland oss politiska vildar, men jag har ännu en bit kvar innan jag ger min röst till moderaterna. Just nu försöker jag bara bli klok på vad detta parti står för.

Nästa drapa står den socialdemokratiske riksdagsmannen Peter Hultqvist för på sin blogg inom den socialdemokratiska bloggportalen. Han tycker att det är bra att Greger Hatt lämnar partiet och skriver "Ibland har intellegenta och trendkänsliga människor, som haft för svag ideologisk kompass haft för enkelt att ta sig fram. Här finns det anledning till självkritik inom socialdemokratin.". Läs detta en gång till: Intelligenta och trendkänsliga - vilken kombination! Lyser det inte igenom att ledande socialdemokrater har problem med människor, som reflekterar över att en sak kan må väl av att belysas från olika håll?

Jag är glad att jag fick vara med i det socialdemokratiska partiet under den period då Hjalmar Brantings definition av demokrati fortfarande var en ledstjärna. Han myntade "Demokrati är den upplysta majoritetens beslut". Då nöjde sig inte arbetarrörelsen med att bara räkna huvuden, utan brydde sig lika mycket om att vi förkovrade oss och utvecklade det som fanns inne i våra huvuden. Det talas om folkbildning idag också, men jag vet inte om den är vid så god hälsa.