måndag 18 augusti 2008

Var är kvinnorna i konflikten?

Medan det slamras med vapen och tonläget höjs i kommentarerna med anledning av det som pågår i Georgien och de båda utbrytarna Sydossetien och Abchazien, där Ryssland ingripit med vapenmakt, försöker företrädare för kvinnornas organisationer få komma till tals. I nyhetsbrev från organisationen Kvinna till kvinna läser jag bland annat följande om krisen i Georgien:

Kvinnoorganisationer från Abchazien, Sydossetien, Georgien, Armenien, Azerbajdzjan och Ryssland har i över ett decennium fört dialog och samtal över gränserna via sina nätverk och arbetat för fredliga lösningar av konflikterna i södra Kaukasien. De har utbildat kvinnor i förhandlingstekniker och konflikthantering i regionen, analyserat fredsplaner och föreberett sig på att förhandla. Med stöd i FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor fred och säkerhet har de upprepade gånger uppmanat FN, EU och Georgiens president Sakhashvili att påbörja fredsförhandlingar mellan Georgien, Sydossetien och Abchazien och ställt sin expertis och sin erfarenhet till förfogande, men de har ännu ej blivit hörda.”.

De skriver också om svårigheter för kvinnor att göra sig gällande inom politiken. Lika Nadaraia, ordförande för Women's Political Resource Centre i Tbilisi och med lång erfarenhet som kvinnorättsaktivist i Georgien, menar att kvinnors plats i politiken har försvagats allt sedan 2004 då Micheil Saakashvili tog makten i den så kallade rosenrevolutionen. Georgiens politik präglas starkt av frågor som rör polis och militär. Presidenten har lagt ned stora resurser på en reformering av polisen och under förra året stod Georgien för den största procentuella ökningen i världen när det handlar om militärutgifter. Intressant.

FN:s säkerhetsråd har slagit fast kvinnors rättigheter och deltagande är centrala frågor för internationell fred och säkerhet. Kvinna till kvinna noterar att vi har en regering och en opposition, som säger sig vara ledande internationellt i jämställdhetsfrågor, medan deras granskningar visar att såväl Sveriges utrikesminister Carl Bildt som socialdemokraternas utrikespolitiske talesman Urban Ahlin tycks sakna kunskap om detta. Läs mer om deras granskning och konkreta krav här. Jag påstår inte att kvinnorna är bättre än män när det gäller fredliga lösningar, utan menar att det måste till både kloka kvinnor och kloka män för att hantera konflikten innan ordkriget leder till fler väpnade konflikter.

SvD 1, SvD 2, SvD 3, SvD 4, SvD 5, AB 1, AB 2, AB 3, Expressen 1 och 2.

5 kommentarer:

Wiseman sa...

Nej, det var tur att du inte tänkte hävda att kvinnor är klokare än män på detta område för jag tänkte just börja berätta att det finns gott om exempel på motsatsen i historien.

Däremot förstår jag gott och väl att Georgien stått för förra årets största ökning av militärutgifter. Ponera att Tyskland flyger in med två stridsflygplan på svenskt område och skjuter en robot mot trafikledningsradarn på Sturup och detta bara är ett exempel på liknande incidenter de senaste åren. Skulle inte du också anse att Sverige skulle behöva rusta upp försvaret?

Dock håller jag fullständigt med om vikten av jämställdhet och att dialog alltid är bättre än våld.

Anonym sa...

Du tar upp en viktig fråga, Gun.

Medan männen dör i kriget och det fokuseras, med all rätt, på barnen som kommit i kläm i kriget och behöver hjälp så hamnar kvinnorna som blir kvar allt för ofta i skuggan av media och hjälpinsatser.

Det handlar inte om vi skall hjälpa den ena men den andra utan om det faktum att alla inte får samma hjälp.

Gun Svensson sa...

Wiseman: Det är väl en rad samverkande faktorer som gjort att kvinnorna i alla dessa berörda länder i Kaukasus gått samman och försökt påverka FN mfl. Men trots resolution 1325 får de inte fäste för kravet på förhandlingar - inte ens Sveriges ledande män bryr sig. De följer krigets logik!

Anders: Organisationen Kvinna till kvinna startade sin verksamhet som ett svar på de övergrepp, som deras medsystrar utsattes för i krisområden och krigszoner och har sedan utvecklats till ett mera organiserat långsiktigt samarbete för mänskliga rättigheter genom samverkan med kvinnoorganisationer i konfliktområden, vilka är väl insatta i situationen och vill skapa fred och försoning. Jag är mycket kritisk till att Carl Bildt och Urban Ahlin inte gör mer för att påminna om resolution 1325 i insatserna till stöd för en fredlig utveckling i området.

Anonym sa...

Och vadsäger quinnorna om FRA nu, ingenting?

:o)

På Kommunisternas blogg

http://www.skp.se/blogg/2008/08/19/krig-ar-barbari/#comment-727

påstås följande:

"Enligt oberoende analytiker finns det bevis för att denna konflikt var noggrant planerad och samordnad av USA, NATO och Israel."

Det är ju ytterst intresssant. Vi vill gärna se belägg för detta påstående.

Jag lade in en fråga härom, min kommentar väntar på moderering. Håll utkik.

På Esbatis blogg

http://esbati.blogspot.com/

framförs ett annat påstående av största intresse, nämligen att slipsätaren Saakasjvili tillsattes genom en CIA-dirigerad kupp. Jag lade in en kommentar med fråga som nu väntar på moderering. Håll utkik där med.

Gun Svensson sa...

Kraxpelax: Konspirationsteorierna är nog ungefär jämt fördelade mellan vänster och höger. Jag fokuserade på att kvinnorna i området sedan tio år tillbaka försökt påverka FN att verka för förhandlingar. Trots resolution 1325 i FN:s säkerhetsråd, kan vi inte se att någon lägger två strån i kors för att leva upp till den, utan det verkar vara grottmänniskans logik om öga för öga och tand för tand som gäller.