FRA vs BORGERLIGTNEJ.SE

Blev upprymd när jag läste debattinlägget i dagens DN av företrädare för nätverket Borgerligt Nej till FRA-lagen, även om jag tycker att det vore bättre att förmå statsministern att backa, riva upp och göra om, än att redan nu vara positiv till centerns inspel. Gillar dock att man fokuserar på detta som flera andra uppmärksammat; att FRA:s tillgång till all trafik i kabel, gör det möjligt att med sökparametrar ringa in personer utifrån etniskt ursprung, politisk åsikt, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexualliv. Dessa faktorer kan samspela på olika sätt, vilket innebär att man skapar sig bilder av beteenden, som kan signalera att där finns något att titta närmare på. FRA skapar sociogram i sin analysdatabas. FRA läser inte alla mejl och lyssnar inte på alla telefonsamtal, de används för att vaska fram guldkornen. Vi reagerar på att staten vill ha tillgång till sådant som tillhör oss, utan att kunna redogöra för vilka garantier vi har för att detta inte kommer att leda till ändamålsglidning och annat missbruk. Tillgången till all trafik möjliggör ett automatiserat urval som uppfyller dessa sökparametrar innehållande uppgifter, som sammantaget ger en bild med koppling till individer. Och detta kan ske utan att det finns ett robust rättsligt skydd för individer, som helt oförskyllt kan bli drabbade.

Ordföranden i Säkerhets- och Integitetsskyddsnämnden Anders Eriksson, talade klarspråk om detta vid fredagens hearing, som jag skrev om i lördags. Jag förstår honom – hans verksamhet är beroende av folkets förtroende. Dessutom ska kontroll ske i efterhand och då måste man veta vad det är som ska kontrolleras – det kallas uppföljning och ingår i kompetensutvecklingen. Utbyte av information med främmande makt enligt de avtal som finns, måste också föregås av tillstånd och kunna kontrolleras i efterhand. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter är världsomspännande. Vid hearingen, som vi fick uppleva på nytt, då den sändes i SVT24 igår, var det Mark Klamberg, som under publikens frågestund, väckte mitt intresse för sociogram i detta sammanhang.

Allt efter som kunskapen sjunkit in, står det fullkomligt klart att lagen antagits av landets ledande politiker, utan att det finns ett lagligt stöd för individer, som kan bli drabbade av felgrepp och att ingen instans tar ställning till sökparametrarna samt att det inte finns något krav på att även regeringskansliet ska ansöka om tillstånd för beställning av uppdrag i FRA:s butik. FRA gör inget på egen hand – de utför beställningar!!! Tillståndsgivningen sköts av andra. Försvarsdepartementet är bara en av flera beställare. Ledarredaktionens Maria Abrahamsson analyserar. Intressant.

Jag har tidigare sagt att det är bra att sova på saken, då det leder till en sortering i hjärnkontoret och intressanta saker kan poppa upp. Det hände mig när jag vaknade efter att ha somnat om efter nattens bloggande. 70+ kan jag minnas det som hände i USA i början av 50-talet, då McArthy och hans umgängeskrets drabbades av en skräck för kommunister, som ledde till en fullständigt hänsynlös jakt på dem och deras vänner. Här i Sverige var vi också drabbade. Jag minns hur vi i ungdomsklubbens styrelse fick besök av en kriminalare, som var någon kamrats pappa. Hans ville ha vår hjälp att kartlägga unga kommunister. Då de sågs, som våra motståndare, och vi själva var inpyrda med föreställningar om allt ont, som kunde komma från det hållet blev det en lång diskussion innan vi till sist sa nej – vi ville inte själva bli kartlagda! Men jag tror nog att det var någon som nappade på att vara informatör, som den tidigare underrättelseverksamheten var beroende av. Allt var kringgärdat med sekretess och betydelsefullt för Sverige. Vem vill inte vara betydelsefull för sitt land? Sedan vet vi hur det gick – IB kom till och människor blev, utan att känna till det, klassade som säkerhetsrisker och drabbades av yrkesförbud utan möjlighet till upprättelse.

Något måste vi väl ändå lära oss av det som varit? När jag googlade på McArthyism fann jag en länk till The New York Times Almanac 2002. Uppenbarligen tyckte någon overthere att det fanns anledning att påminna folket om The Cold War fram till nutid. Där sägs på sidan 440 ”The hysteria of McArthyism in the early 1950s ushered in a long period of reflexive anti-communism that led America to support a series of corrupt, unpopular and repressive – but anti-communist – regimes in various part of the Third World” . Nu när tonläget är högt även i vår riksdag om Rysslands roll i konflikten på Kaukasus, kan det finnas anledning att påminna om vad brist på sans och balans kan leda till i sin förlängning.

I bloggosfären går arbetet vidare – här bl a Hax, Anna, Olof, Kanalen, Intensifier och MinaModerataKarameller för att bara nämna några. Sedan måste jag ta med Den förvånade pappan, då han engagerar sig med tanke på sitt barns framtid - Strongt!