Runt FRA - en politiskt stark mur?

Igår tog Expressens ledare upp frågor kring den metod för kartläggning av en människas nätverk som kallas sociogram. Ett arbetsverktyg i många yrken, där dock den, som det gäller, själv deltar i processen och där dialogen minimerar risken för pedagogen eller handläggaren att dra felaktiga slutsatser. Detta till skillnad mot FRA, som gör detta bakom ryggen på människor, med risk för felaktiga slutsatser. På väg hem till Norrtälje köpte jag idag Expressen och fann en nyhetsartikel på samma tema, där journalisten beskriver hur ett sociogram kan se ut och att FRA inte behöver läsa eller lyssna på innehållet i trafiken till eller från datorer, telefoner och faxar, för att skapa ett sådant. Med hjälp av sociogram kan FRA skapa mönster, som de sedan kan använda som underlag för sin spaning. Ja-sägarna i riksdagen har genom sitt beslut gett FRA tillgång till all trafik i kabel, vilket sker när operatörerna ska leverera det, som går över landets gränser, till FRA:s filter. Hittills har Ja-anhängarna i den debatt, som följt på beslutet, sagt att FRA inte lyssnar och läser. Därför är det rimligt tro att uppgifterna i artikeln på DN Debatt i onsdags stämmer.

Jag reagerade också när jag hörde ordet sociogram vid centergruppernas hearing den 29 augusti och tog upp det i debattinlägget i NT i torsdags. Clarence Werngren, skrev i en kommentar till denna bl a ”En FRA-lag behövs men måste utformas så att den personliga integriteten inte kränks. Men det inträffade ger all anledning till en övergripande genomsyn av hela myndighetshanteringen av dataregistrering”. Jag tolkar det som att vi är överens om att rättssäkerheten behöver stärkas. Jag har i det sammanhanget också funderat på den roll, som företag inom övervakningsindustrin kan spela, för det intresse som riksdagens ledamöter visar inför allt flera åtgärder, där elektronisk övervakning ses som lösningar på alla möjliga etiska och sociala problem. Lobbyisterna i riksdagens korridorer kan vi inte bara rycka på axlarna åt. Dom skulle inte nöta golven där, om detta vore utan verkan. Gentemot deras intressen står vi väljare oss slätt. När vi kommer in i processen, då har de redan skaffat sig ett övertag. FRA-lagen, eller rättare sagt lagar och förordningar som kringgärdar FRA:s verksamhet, visar att vi medborgare behöver politiska företrädare med en stark känsla för den personliga integriteten. Politiker, som är måna om att stärka medborgarnas skydd, när staten vill bereda sig tillträde till områden, som hör det privata livet till, och som industrin vill exploatera.

Mark Klamberg skriver om processen, när artikeln i DN Debatt blev till, och hans tankar kring möjligheten att nå fram till regering och riksdag. Jag förstår honom. De ledande förespråkarna verkar omge FRA med en försvarsmur; lika stark som om den vore byggd av armerad betong. Men, jag undrar om det ändå inte finns några sprickor i muren? Han hade dessförinnan skrivit om ett rikstäckande folkpartiupprop, som initierats av ledande företrädare för lokalavdelningar i följande län/regioner: Stockholm, Sörmland, Halland, Skåne och Östergötland. Erik Hultin, aktiv i Centeruppropet mot FRA-lagen, bjuder på ett sakkunnigt inlägg av Magnus Norell, fil dr, forskare vid Försvarets forskningsinstitut (FOI), som gästbloggar. Markus ”Lake” Berglund, såg och kommenterade mitt inlägg i NT, vilket gladde mig. På sin blogg har han senaste nytt med intressanta länkar. Egentligen är det nu bara organiserade upprop för ”Moderater mot FRA-lagen” och ”Kristdemokrater mot FRA-lagen”, som vi saknar, men de kan naturligtvis ingå i Borgerligt nej till FRA-lagen.

Andra som skriver om FRA: Svensk Myndighetskontroll, reagerar på hur de mördade barnen i Arboga används av Ja-sägare i debatten; Opassande om The Pirate Bay, Arbogamorden och Offentlighetsprincipen; Jens O, förklarar missförstånden kring The Pirate Bays roll och Tingsrättens när det gäller den spridning av obduktionsbilder; Gubben vid Rämen, med kommentarer om pirater och annat; Mitt i steget, om brist på överblick och helhet när det gäller lagar och förordningar för FRA; You´re no different to me, ställer frågan om hur mycket du vet om ditt nätverk; Mackan Andersson, efterlyser kristna som vill stödja biktsekretess och religionsfrihet; Technicolor, kommenterar Expressens ledare; MinaModerataKarameller, noterar att det händer saker i centern; Folkpartiet i Nacka om debattartikeln i DN; Open Force, om grupparbete kring teknik för att försvåra FRA:s intrång; och Rungkit, om datalagringsdirektivet, som ligger i regeringens pipe. De två sista undrar jag, ett icke tekniskt snille, hur det kan/ska fungera när det det blir tvång för operatörer att leverera all trafik. Intressant.

Till sist: Badlands Hyena, om ett livsfarligt mjöl i påsen – gravallvarligt.