Kan vi lära något av IB-affären?

Igår hade jag nöjet att delta i ett samtal mellan Peter Bratt och Martin Ådahl, i FORES´ lokaler Bellmansgatan 10, Stockholm. En enastående stadsmiljö, även om uppförsbacken från Mariatorgets T-banestn nästan tog knäcken på mig. Flåset är inte det bästa, om man säger så. FORES är en grön liberal tankesmedja, som Centerpartiet investerat pengar i sedan man 2005 sålde bl a Norrtelje Tidning till VLT AB. Jag har deltagit vid flera av deras arrangemang. Nåväl, detta var också en intressant kväll, som inte är lätt att sammanfatta. Men, helt kort kan jag säga att Peter Bratt tillfrågades om vilka jämförelser man kan göra mellan IB då och den verksamhet, som FRA-lagen och därmed sammanhängande andra lagar är tänkt att reglera. För den som till äventyrs inte vet vem Peter Bratt är kan jag säga att han är journalist, författare, försvarsvän och varm anhängare av en underrättelseverksamhet och var den, som avslöjade den olagliga Informationsbyrån (IB), vilket senare blev en skandal kallad IB-affären.

Det samtal som lagts ut på FORES´ sajt är ett video-klipp på drygt tio minuter, vilket är en kort sammanfattning. Peter Bratt betonade vikten av att all makt måste balanseras. Här med kontroll och insyn samt att alla som verkar i verksamheten ska vara tvungna att inför granskare uttala sig under ed. Dessa granskare måste i sin tur vara fristående och ha folkets förtroende, vilket innebär en genomtänkt sammansättning av personer, som inte låter sig avtrubbas vad gäller uppdraget – att granska verksamhetens utövare! Intressant.

Finns dom människorna? Ja, det kan man undra, eftersom inte ens riksdagens ledamöter – de som stiftar våra lagar – klarade av att stå upp för sin lagliga rätt att rösta efter sin egen övertygelse, utan kunde falla offer för partipiskan eller tvingades missbruka kvittningssystemet och kvitta ut sig från beslutet om FRA-verksamheten. Det sägs att flera av dem, var nya i riksdagen och i så fall säger det väl något om den kultur som råder i Riksdagshuset. Spelet om FRA kunde vi bland annat läsa om i Fokus. Vilken balans råder det i sådant spel? Mest liknar det en dragkamp, med olika vinnare från tid till annan och det är ytterst tveksamt om detta i längden gagnar folket. Jag har tidigare haft mina dubier i fråga om Författningsdomstol, men nu undrar jag om det inte är dags.

Andra som bloggar om IB-affären är Opassande, Pär Ström, Mårten Schultz och Jens O; om författningsdomstol Lars-Erick, Svensk Myndighetskontroll, A. Mikael Eriksson och Dick Erixon .