Tidningars överlevnad, FRA m m

En kommentar till gårdagens inlägg, har slagit rot: - Men du skrev inte din åsikt om det här. Osökt får jag hjälp av artikeln ”Rekordfå läser papperstidningar”, i SvD. Där berättas om den undersökning, som gjorts av SOM-institutet i Göteborg och som naturligtvis kan förklara Stampens beslut. Jag tillhör således en krympande skara tidningskonsumenter, men när man ser på jämförelsen mellan åldersgruppen 15 – 29 år, verkar nyheter på nätet ha lika svårt att fånga de ungas intresse, som papperstidningen, även om den har fler läsare än kvällstidningar på nätet. Störst intresse för morgontidningar på papper finns bland äldre och högutbildade. Andra undersökningar visar dock att läsningen av både på papper och webb ökar. Intressant även att Svenska Dagbladet är en av de få tidningar i Europa som ökade i antal pappersläsare i år enligt Sifos räckviddsundersökning, skriver tidningen. Redaktionschefen Martin Jönsson berättar att man på SvD ser papper och webb som en helhet och att papperstidningen ökar bland unga, kvinnor och de som bor i Stockholm. Det förvånar mig inte – det är en bra tidning med (vad jag kan bedöma) hög trovärdighet.

Hur skulle jag reagera om SvD skulle ”låsa in” sitt material och kräva betalning för länkar av oss som bloggar? Naturligtvis skulle min första tanke vara ”Vill Svenska Dagbladet inte att deras material ska läsas av flera?” Sedan skulle jag nog säga upp mitt abonnemang. När det gäller Norrtelje Tidning får jag vänta och se vad som händer. Hittills har jag känt ett behov av att hålla mig ajour med det lokala livet sett genom såväl journalisters som bloggares ögon. Jag finns bland de senare som 1 av 18. Tidigare har jag funderat över varför tekniken inte gör det möjligt att pinga ett inlägg och tänkt att det kommer väl, men nu har jag blivit osäker.

Ställer mig samtidigt frågan: - Skulle jag vara beredd att betala per artikel, sedan jag läst rubrik och ingress? En snabb kalkyl baserad på nuvarande prenumerationspris drygt 2000 kr/år och en genomsnittlig kostnad av 10 kr/st skulle ge mig möjlighet att läsa i genomsnitt 3,85 artiklar i veckan. Samtidigt undrar jag vilken journalistik det på sikt skulle leda till. Helt klart är det en lösning helt i linjen med den marknadsanpassning, som lovsjungs bland de nyliberala tänkarna – ge folk det som folk vill ha! Men, redan idag knotas det om den förflackning som skett, när kvällstidningarna blivit alltmer lika en del skvallertidningar. Skulle vi få mer av det? Ja, risken finns och det är väl här politiker behövs för att säkra en balans?!

Uppdatering: I SvD Näringsliv den 9 juli skriver Hanna Dunér under rubriken Stampen står på sig (tyvärr inte utlagd på webben) om ett samtal med Stampens utvecklingschef Gunnar Springfeldt. På frågan Vad vill du att Google ska göra? svarar han: - Jag vill att vi ska hitta en modell där vi kan dela på intäkterna från innehållet. Google måste erkänna att vi är en del i detta ekosystem så jag vill hitta en intäktsmodell som säkrar att journalistiken lever vidare.

Har för övrigt lyssnat på programmet Sommar i P1 med Roger Wallis. Det var intressant. Ser att Jens O och Olof B twittrar om att det blir ett meningsutbyte mellan Roger Wallis och Henrik Pontén i ett av Studio Etts inslag i sändningen mellan kl 17 – 18. Kan förstå det, annars blir det väl ett oherrans liv och anklagelser om osaklighet från upphovsrättens riddare inom Antipiratbyrån. SR skriver på sin webb ”I programmet kommenterar Roger Wallis Bahnhof-fallet och Antipiratbyråns arbetsmetoder. Hans kommentarer kommer att bemötas av Antipiratbyråns jurist Henrik Pontén i Studio Ett efter kl 17.00, då även Roger Wallis medverkar i diskussionen.”

Avslutar med intressanta inlägg på portalen Arvid Falk , MinaModerataKarameller och Hax om FRA-lagstiftningen. Och i detta sammanhang kan det passa att notera att myndigheter får kritik från Datainspektionen när det gäller bristande kontroll, vilket Karl Sigfrid snappat upp. Intressant.

PS. Även ett icke-svar säger något. DS