FRA-lagen för annat än rikets försvar

Läser på Lars-Ericks blogg att Agneta Berliner och Camilla Lindberg kommit med ett ganska utförligt alternativ till den nuvarande FRA-lagen, publicerat i Expressen idag. Det ska bli intressant att läsa av reaktionen på detta.

Skrev tidigare om glappet mellan politiker och folket så där i största allmänhet. Nu till glappet mellan oss ur en annan vinkel med fokus på FRA. I den debatt, som pågår i media och på nätet är det uppenbart att den utrustning, som FRA ska förfoga över och till vilken all trafik skall slussas vid ”samverkanspunkter”, är tänkt att komma till användning för en rad andra olika ändamål, eftersom FRA tar emot beställningar från andra myndigheter än Försvarsmakten. Lagen har därför en räckvidd, som naturligtvis inte enbart Försvarsministern och Försvarsmakten kan ställas till svars för.

Att det är så, visar MinaModerataKarameller i sitt senast inlägg Att låta buset härja fritt ... Hon har läst en ledare i tidningen Barometern där skribenten med utgångspunkt från Erik Kärnekull, som bytt jobb från att vara chef vid försäkringskassan till ett chefsjobb vid FRA, skriver: ”Hans främsta uppgift just nu är att förklara för allmänheten vad FRA egentligen sysslar med och beskriva nyttan med signalspaning”. Ledaren avslutas ”Antingen har vi signalspaning och då kan integriteten i undantagsfall kränkas. Eller har vi ingen signalspaning och låter buset härja fritt i cyberrymd, via telefon och fax. Det är bara för politikerna att välja åt oss som röstat på dem. En annan utveckling kan dessutom vara att den information som FRA hämtat upp används vid rättegångar, det sker i andra länder, som sekretessbelagt bevismaterial, som försvaret inte har rätt att ta del av. Dit är det långt för ett frihetstörstande svenskt folk”. Sic!

En ledarskribent i en tongivande tidning, som redan är positiv till den ändamålsglidning, som vi motståndare talat om kan bli följden av lagen och dessutom raljerar med vår frihetstörst – det känns allt annat än tryggt. Om datorovana medborgare i allmänhet tror, att internet står för allt ont och att nätets trafik därför måste levereras till FRA, det är en sida av saken. Men, när företrädare för media, vars uppgift är att vara granskare av makten, intar den ståndpunkten, då är det fara på färde. Maktbalansen förskjuts till folkets nackdel. Detta visar att svenska folket behöver ett starkare skydd i grundlagen för att rättssäkerhet ska råda, när informations- och kommunikationstekniken utvecklas. Jag lutar allt mera åt att det är oförlåtligt att FRA-lagen drevs igenom, långt innan riksdagen tagit ställning till integritetskommitténs och grundlagsberedningens förslag. Det stinker lång väg. Och jag är inte ensam om att reagera på sättet som beslutet kom till på.

Att ärlighet inte verkar ha med politik att göra, skriver Opassande om. Måste besöka Gubben vid Rämen för att kolla om där finns något motmedel mot stanken. Kansli-daschet har med hjälp av en konsult från Florida ställts iordning för regeringens överläggningar. Annars, tar jag en favorit i repris – En liten tant, som med sin idéer om ordningsskapande åtgärder, hjälper till att hålla mig på gott humör. Sedan berättar Hax från Bryssel, att det kommer mera: Ett telekompaket är på G. Folkets rörelsefrihet på nätet ska begränsas, ändå talar man vitt och brett om frihet för människor och varor att röra sig fritt inom EU. Måste nog besöka You Tube och spola rent med skön musik. När jag lärt mig hur jag lägger in videos på min blogg, då delar jag med mig.