torsdag 5 mars 2009

Bra åsikter kräver goda insikter.

Upp till politikerna skaffa djupare insikt lyder rubriken på en Kommentar om Forskning och politik i dagens SvD. Där berättas att Sällskapet riksdagsledamöter och forskare (Rifo) nyligen firat sitt 50-årsjubileum, där fokus sattes på relationen mellan forskare och politiker. ”Rörande enighet rådde om den nödvändiga samverkan mellan politiker och forskare. Politikerna behöver få en fördjupad insikt i olika sakfrågor för att kunna ta välgrundad ställning. Och forskarna behöver också inspireras av de problem som de styrande och beslutande folkvalda är pressade av” skriver Kjell Blückert, direktör för Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser.


Efter en beskrivning av det dilemma som skapas i ett resultatinriktat samhälle, där det inte bara ska fattas snabba beslut, utan att det också krävs snabba beslutsunderlag, efterlyser han det långsiktiga tänkade, som borde vara ett signum för forskarvärlden. Men, när politiker och forskare träffas blir det numera mer tal om pengar än forskningens innehåll menade en tidigare ordförande i Rifo. Och nuvarande ordförande Yvonne Andersson, riksdagsledamot (KD), ställde frågan om hanteringen av FRA-lagen hade kunnat se annorlunda ut om förberedelserna varit mera utförliga i kontakterna med forskarvärlden. ”Kanske hade det politiska beslutet blivit ett annat, kanske inte, men riksdagsledamöterna hade haft en djupare förståelse och en bättre beredskap att möta folkopinionerna”, skriver Blückert. Artikeln är läsvärd då den inte bara beskriver en problematik, utan där finns även uppslag till en bättre tingens ordning. Det är dock upp till politikerna att se till att få bättre möjligheter att tillgodogöra sig forskningsresultaten. Intressant.


På Rifos hemsida kan man se att föreningen gör vad man kan för att förbättra dialogen mellan allmänhet och politiker. Den 15 april anordnas ett seminarium, då inbjudna från brittiska regeringens resurscentrum Sciencewise berättar om hur de arbetar. Det ska bli intressant se hur många riksdagsledamöter som känner sig manade. När det gäller FRA är det ännu inte försent att backa och göra om. Ta remissvaren på allvar och inse att förlusterna när det gäller förtroendekapitalet kommer att vara större än de vinster, som kommer ur att FRA ska få tillgång till alla våra trafikdata. Jag är rätt säker på att spaning efter hot mot rikets säkerhet kan bedrivas på andra sätt.


Det mest korkade, som riksdagsledamöterna kan göra, det är att luta sig mot DN:s artikel, som utmålar mig och andra som en opinion styrd av några PR-knuttar. Har just idag blivit uppmärksammad på att jag nästgårds har en aktad medlem i Folkpartiet – Lennart Rohdin – som redan den 28 februari skrev Riv upp och gör om. Tack för det Lennart! Hoppas att du gör ditt för att påverka partiets riksdagsledamöter i den riktningen. Själv har jag mejlat de 6, som godtagit kompromissen med en fråga: - Håller kompromissen om FRA fortfarande? Personligen är jag helt klar över att dessa sex blev dragna vid näsan och även om de insett detta, helt enkelt inte orkade stå emot ”operation övertalning” längre. Men, en sak är säker; Vi har inte sett slutet på detta ännu. Anders Mildner i Sydsvenskan skriver om DN, som en viktig motor i FRA-motståndet. Själv tycker jag att det mer handlar om att försöka gå maktens ärenden. En makt som ansett sig ha mandat att bestämma precis vad som helst mellan riksdagsvalen. Opassande ställer frågan Vem jobbar makthavare för? Men, inget ont som inte för något gott med sig – nu samlar MiNimaliteter på berättelser till en FRA-antologi. Och Leo och andra fortsätter att diskutera vad som följer i spåren av en filtrering och censur av internet.


2 kommentarer:

Anonym sa...

Du citerade: "Kanske hade det politiska beslutet blivit ett annat, kanske inte, men riksdagsledamöterna hade haft en djupare förståelse och en bättre beredskap att möta folkopinionerna"

Man lär inte folk som inte vill lära sig. Observera vad det är han tror. Han tror inte att politikerna hade kunnat lära sig något om vad de var på väg att godkänna, utan istället att att de kanske hade blivit bättre på att lura folk så att de inte skulle protestera. Altså, ett opinionsfientligt uttalande.

William

Farmorgun sa...

William: Det är din tolkning. Jag har vid ett tillfälle varit med när Stockholms läns landsting använde sig av metoden att möta intresserade medborgare i samband med deras sjukvårdsutredning. Allmänhet och politiker bjöds in till möten där vi i bikupeform fick lista de synpunkter som vi hade och den proffsige konsulten sammanställde resultatet utan några försök att dra det i någon särskild riktning. Men fortfarande pågår dragkampen mellan politiker och läkare i professionen när det gäller sjukvårdens organisering eftersom beställaren politikern kan välja att strunta i vad folket tycker eftersom man tycker sig ha fått mandat till det. Men jag tolkar det som forskare kan bidra med är kunskapen att man i längden inte kan köra över opinioner utan att det kostar på ett eller annat sätt.