Imorse, när jag läste Norrtelje Tidning, kände jag mest för att dra täcket över huvudet och somna om i hopp om att det jag läst varit en ond dröm. Men det lyckades jag inte med och efter att ha funderat fram och tillbaka sitter jag nu på nytt vid min dator i färd med att bearbeta mina intryck av artikeln om politikern Göran Pettersson (m), som ojar sig efter att ha blivit mejlbombad med hjälp av bland andra Expressens tjänst på webben. Han hoppas att kvällstidningens ”hyss” inte återupprepas och uttalar: - Omoget och oansvarigt. Någon borde ha haft förnuftet att stoppa det här.
Istället för massmejl hade han hellre sett en traditionell namninsamling. Sic! Med namninsamlingen till stöd för Stadshotellets bevarande i minnet väl vårdat, blir jag alldeles klarvaken och brister ut i dagens första gapskratt. Den gången var det som bekant helt ointressant vad drygt 3.000 av Norrtäljes invånare tyckte om tilltaget att sälja donationsfastigheten Riddaren 1 d v s Stadt till fastighetspekulanter. Den gången lät kommunen ett förhandlingstillfälle går sig ur händerna, sedan man dessförinnan kört över den folkliga opinionen och godkänt en stadsplaneändring för att möjliggöra skövlingen av detta kulturarv. Idag vet vi hur det har gått: De som köpt bostadsrättslägenheter i Brf Riddaren 1 sitter idag med Svarte Petter och de lokala företag, som utfört jobb åt fastighetsägaren har drabbats av förluster sedan företaget Lilla Torgholmen gått i konkurs, vilket NT berättat om.
Vi som var med då vet att detta fastighetsbolag startades 2 veckor efter det att en oenig Byggnadsnämnd lämnat förhandsbesked om OK till planändringen och att dessa aktörer då förvärvade fastigheten för 20 miljoner d v s dubbelt upp mot vad det ursprungliga fastighetsägaren (som politikernas hjärta blödde för) hade betalat till kommunen. Sedan de förvärvat fastigheten i det nya bolaget bildade man också Brf Riddaren.
Då, som nu, är vi medborgare alldeles för sent ute. Politikerna försöker inbilla oss att besluten sker i transparens och att demokratin fungerar om vi läser och kommenterar på deras bloggar samt lyssnar på deras podradio. När det gäller Stadt-skandalen vet vi att besluten togs långt innan planen ställdes ut och att det därefter endast var berörda grannar som hade yttrande- och besvärsrätt. När det gäller FRA-lagen får vi nu veta att Göran Pettersson följt lagens framkomst i flera år. Som bloggare är jag rätt ny, men under den tid, som jag hade Göran Pettersson som en av mina bloggfavoriter, läste jag inte en bokstav om FRA-lagen, däremot en hel del om att Sverige borde gå med i Nato, något som Alliansregeringen skjutit på framtiden.
Med bägge fötterna fast förankrade i försvaret som stabsofficer och varm anhängare av Nato är hans ställningstagande inget att förundras över. Mera kanske att riksdagens ledamöter, som stiftar lagarna kan tvingas till det av regeringen, och att det inte verkar finnas något som kan kallas för delikatessjäv för en riksdagsledamot. Att mitt förtroende för honom fått sig en oreparabel krockskada, kan vi nog båda leva vidare med. Och efter att ha läst SvD:s artikel Protesterna slutar inte och sett Aftonbladets film från festen vid Mynttorget igår är jag vid fortsatt god kamplust. Så länge ingen kan förklara vad det är som jag har missförstått, gör jag mitt bästa för att flera ska förstå vad som väntar oss medborgare med denna lag.
3 kommentarer:
PIÚ GIÚ, IN FONDO ALLA TUSCOLANA...!?...PASSAVO PER UN SALUTO!
Jag tycker dina kommentarer om att jag är kritisk mot Expressens metod för att det skulle störa min semester är tråkig. Du torde veta att det inte är sant. Jag brukar lyfta fram dig som en bra och sansad kritiker. Denna gång är jag besviken. Jag tänker på min blogg redovisa mina erfarenheter från hanterandet av Expressens okontrollerade mejlbombning och vilka konsekvenser den fått för oskyldiga personer (då avser jag inte oss riksdagsledamöter som fått vår viktiga mejlfunktion blockerad). Jag tror att man kan tolka Expressens spridande av beröm som ett steg i deras självrannskan. http://blogg.expressen.se/thomasmattsson/entry.jsp?messid=391978
För en ordningsman i klassen, van att bli åtlydd, är det naturligtvis upprörande att inte ha kontroll över vad andra gör och då använder den teknik som är tillgänglig. Det betyder inte att det, som är tekniskt möjligt, är det mest lämpliga. I den meningen har Expressen och FRA något gemensamt. Men, med tanke på att olika tidningar tidigare ställde formulär till förfogande, som deras läsare kunde klippa ut och posta till politikerna, finns i sak ingen skillnad mellan då och nu, det är bara tekniken att genomföra det som skiljer. För min egen del var det först sedan jag läst ditt debattinlägg i NT, som jag testade Expressens service. Jag tror, till skillnad mot dig att Expressen är genuint intresserad av att skapa en mötesplats för motstridiga viljor.
Jag har skrivit mejl till dig både som riksdagsman och lokal politiker utan att då få någon respons. Det var först sedan jag besökt din blogg och lämnat en kommentar, som jag fick en respons. Genom att du ser din blogg som din kanal till utbyte med folket, ska således alla, som vill kommunicera med dig, göra det på dina villkor. Det må vara din ensak, men det leder onekligen till ett fjärmande, som kan vara intressant att studera som fenomen, men underlättar inte meningsutbytet mellan folket och den valde. Det är den, som bloggar, som bestämmer ämnesvalet, medan varje mötesledare med anspråk på att vara demokratisk ger utrymme för andra punkter på dagordningen.
Skicka en kommentar