Under den rubriken skriver Daniel Feldt, redaktör på Aftonbladet och bloggportalen, i Bloggvärldsbloggen och presenterar några axplock ur den senaste tidens bloggar på temat sjuksköterskestrejken. Min kommentar om den enögdhet, som präglat media och därmed även bloggosfären, föll uppenbarligen inte redaktören på läppen, varför jag prövar att göra kommentaren här och länka till Bloggvärldsbloggen. Minns inte nu exakt vad jag skrev, men det rörde sig nog om att många reagerat utan att sätta sig in i vårdavtalet egentligen innehåller och som en klar majoritet av ombuden vid avtalskonferensen sa ja till.
När t ex sjuksköterskorna bakom Syrrablogg lugnat ner sig, måste dom fråga sig vem som tjänar på att de ger sig på sitt fackförbund istället för att nu ta chansen att ställa krav på arbetsgivarens chefer. Om jag tolkat uppgörelsen rätt, finns där skrivningar om hur de lokala lönesamtalen ska förberedas, genomföras och stämmas av med fackets företrädare på arbetsplatsen. Eller om fackets medlemmar hellre vill, kräva att lönesamtalen ersätts med regelrätta förhandlingar mellan chefen och fackets företrädare. Fackliga ombud och medlemmar på en arbetsplats kan nu luta sig mot avtalets § 1 Grundläggande principer för lönesättningen, där det bl a sägs ”Det är därför av stor vikt att dialog förs mellan chefer och medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön”.
Rätt hanterad finns här, vad jag kan se, en möjlighet att synliggöra de arbetsplatser där chefen inte är vuxen uppgiften att utveckla verksamheten och medarbetarna genom tydliga kriterier i sina lönesamtal. Samtidigt infinner sig en hädisk tanke – är det bara i teorin som lönesamtal fungerar? Annars finns i avtalet även skrivningar om att chefens lönesättning ska kopplas till chefens förmåga att svara mot förväntningar, krav och uppnådda resultat. Här finns, vad jag kan se, en möjlighet att synliggöra den chef, som inte kan kommunicera tydligt uppsatta mål utan hittills använt de individuella lönerna för att upprätthålla ett gunstlingssystem, eller vad nu missnöjet med de tidigare lokala förhandlingarna handlar om.
Bloggandet om strejken bl a igår och eftersnacket på sina håll reser hela tiden nya frågor: - Hur hållbart är det, som PJ Anders Linder, SvD, påstod i söndags att vårdval måste införas för att anställda i vården ska ha en chans att påverka sina löner? - Fungerar verkligen lönesamtalen bättre hos privata vårdgivare? - Är det bara den som är slängd i käften och/eller som håller sig väl med chefen, som blir vinnare när lönesamtal ersatt de tidigare förhandlingarna?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar