Kommentarerna är legio och som jag skrev till Per Lodenius (c ), tidigare idag återstår en hel del för riksdagsledamöterna att klara ut. Han har fått veta att den tekniska lösningen för att genomföra signalspaningen är helt åt häcklefjäll, se tidigare blogg.
Som jag anade är kritiken på sina håll inte nådig. Jinge är som vanligt på bettet. Andra reagerar på att det framkom i riksdagsdebatten att förslaget kommit till för att FRA skulle ha något att syssla med, vilket Dagens Arena skriver om. Det finns säkert andra, men jag har ett liv också, vilket gör att jag måste strax släppa tangenterna.
Den mycket energiske bloggaren Opassande känner förståeligt nog en oerhörd frustration – att efter allt slit få vara med om att det ändå inte räckte ända fram – Lex Orwell riskerar att bli antagen vid voteringen idag! Den frustrationen delas av hundratusentals människor i Sverige. Tänk vilken kraft om den kanaliseras i ett konstruktivt arbete för att göra riksdagen till ett instrument för folkets makt och inte en inre krets, som måste ta till partipiskan när det kniper. Jag hoppas också på mera av dialog över stridslinjen mellan vänster och höger, men det ser ut att vara ett fåfängt hopp.
Sist men inte minst: Ifall FRA skulle besöka min dator hoppas jag att dom kan se att jag besökt SVT Opinion. Om dom själva skulle göra det, hoppas jag att de läste artikeln ”Kränkningen inte mindre för att den görs av datorer”. Men det är väl att hoppas på för mycket att de ska begripa sådant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar