Då upptäcker jag på Ledarsidan rubriken Unga ledamöter törs inte mopsa sig. Läser och förundras, för vad Thomas G. pekar på är att ytterst få har civilkurage nog att bita den hand som föder en. Men jag tycker att han, som så många andra, vänder blicken åt fel. Blir tvungen att återvända till datorn.
Vems fel är det att det blivit så? Jo, för att få vara med har Socialdemokraterna, Moderater och alla andra riksdagspartier kommit överens om ett kvittningssystem, som gör det möjligt för den riksdagsledamot, som har ett samvete, att välja "politisk snuva" och utkvittning, om man har svårt att underordna sig partilinjen. Den som inte gör det, tillhör dem som Thomas Gür talar om.
Partierna ser till att riksdagsledamöterna avtalar bort sin rätt att rösta efter sitt eget samvete. Men, förfaringssättet är högst diskutabelt, vilket MUF:s ordförande påpekade häromdagen. Genom arrangemanget uppstår situationen att det är regeringen och inte riksdagen som stiftar våra lagar. De må väl vara hänt i lägen då det råder en mycket bred politisk enighet, men i den situation som nu råder när det gäller FRA och Lagen om signalspaning blir det helt förödande. För de unga politikerna och för demokratin. Men varför utsätta de unga politikerna för denna häxjakt - vänd blicken mot dem som skapat den situation som råder. Det finns det bloggare som gör, här är ett exempel, Lars-Ericks blogg:
"Jag vill gärna tro att tillräckligt många inom fp, m och c vågar visa ryggrad såpass att de går emot lagen. Att ett lagförslag faller innebär ingen regeringskris. Däremot ett litet bakslag för inpiskarna, vilket bara är sunt i en demokrati!”
Jag är rätt säker på att om dessa unga politiker, skulle låta sig inspireras av den film, som ligger ute på nätet - Döda politiska karriärers sällskap - och göra revolt, skulle svenska folket kunna återfå en hel del av tilltron till politiken och politikerna. Låt oss hoppas att dom gör det. Men lika gärna att inpiskarna inser att dom håller på att göra bort sig och räddar sitt ansikte i tid.
2 kommentarer:
Jag läste också Thomas G:s utmärkta ord i Svd. För fyra år sedan började jag för första gången i mitt liv att läsa denna tidning och måste säga att jag fortfarande är glatt överraskad av kvaliten på det mesta.De är uppkäftiga på ett sätt på ledarsidan som jag saknar i många andra tidningar!
Som facklig företrädare lärde jag mig uppskatta SvD för deras sakliga journalistik och gör mig därför råd med den - jag gillar att börja dagen läsande tidningen kvar i sängvärmen och då fungerar det inte med en dator;-)
Skicka en kommentar