De, som vill överge en grundläggande frihet för att uppnå en tillfällig säkerhet, förtjänar varken frihet eller säkerhet. Benjamin Franklin.

Läser att professor Erik Svensson, Lunds Universitet, tillfälligt avbrutit sin sommarpaus i bloggandet, för att bidra med inlägg i debatten om FRA-lagen. Med referens till den tyska filmen ”De andras liv”, som beskriver människors liv under DDR-tiden och dess övervakning, och FRA-lagen skriver han bl a ”Dessa mer eller mindre vällovliga motiv är egentligen irrelevanta, för medborgerliga fri- och rättigheter måste rimligtvis vara överordnade statens behov av "säkerhet", i alla fall om man har en sant liberal inställning och värnar enskilda individer på bekostnad av statens önskemål.”

Så långt professor Svensson, som rekommenderar oss att gå till närmsta videobutik och hyra DVD-filmen. Upplyft av Benjamin Franklin och professorns ord ska jag nu försöka reda ut för mig själv hur Gunnar Andrén och Folkpartiet resonerar inför det nära förestående beslutet.

Först: Detta att folket vaknat i först i elfte timmen är inte så konstigt. Eftersom Socialdemokraterna förlorade valet, var det inte troligt att förslaget skulle adopteras av Alliansens partier. Särskilt efter allt som sagts före valet.

Främst: Ett motiv för lagen sägs vara yttre hot mot rikets säkerhet, vilket naturligtvis Försvarsberedningen och Försvarsutskottet motiverar med tillgång till andra bilder än vi vanliga medborgare känner till. Men om detta motiverar ett ingrepp i alla svenskars privatliv av denna omfattning är utomordentligt tveksamt. Riksdagen ska vara en motvikt till förmån för folkets mänskliga rättigheter inte transportkompani åt ett specifikt bevakningsindustriellt intresse. Intressant att förre Säpochefen uttalar sig kritiskt i DN. Jag har tidigare skrivit om Advokatsamfundets inställning. I det sammanhanget kan det väl sägas att förslagets upphovsman Tomas Bodström (s), knappast torde tillhöra deras klarast lysande stjärnor.

Sveriges framtid: Jag sysslar inte med fildelning, men jag gillar ungdomarnas engagemang och tilltro till demokratins möjligheter, när de lobbar på riksdagens ledamöter mera intensivt och (sorgligt dock) mindre välborstat än vad andra intressegrupper gör mera välstädat och i skymundan. Att en del i stridens hetta går till överdrift , försvarar jag inte, men det händer i ”de bästa familjer”, även mellan partipolitiska meningsmotståndare. Där har studieförbunden en uppgift. Ett vet jag – när de ser hoten som följer med den nya lagen då vet de vad de talar om. De behärskar tekniken och vet dess möjligheter.

Slutligen: Ger jag ordet till några av dem som Aftonbladets Bloggportalen berättar om. ”Att hänga med i den tekniska utvecklingen innebär snarare att översätta brevhemligheten till dagens kommunikationsmedel - d v s motsatsen till den föreslagna FRA-lagen”, skriver Kamferdroppar under rubriken Liberalernas dilemma. Strange Loop berättar att FRA, besökt dennes blogg 4 ggr om dagen sedan han började blogga om FRA – hur vet han det? Ja, det är löjligt enkelt att ta reda på med ett litet webverktyg, vars namn jag inte minns just nu. Gabrielle undrar bl a hur det ska kännas att tvingas rösta mot sitt eget samvete, och jag tänkte – ja, det är klart att sådant förändrar en ung människas sinne på gott och ont. Men, det säger också oerhört mycket om dem, som anser sig ha skäl att tvinga dem. Avslutningsvis Politikerbloggen som visar ett drömscenario inför omröstningen i riksdagen. Något för den liberale politikern Gunnar Andrén att bita i.