Även om AB:s artikel i går, visar svårigheterna att komma till tals med moderater, som i grunden är emot, är jag så naiv att jag ändå gör ett försök. Men jag måste medge att jag hade svårt att tro att jag läste rätt. I mitt mejl tidigare idag till de tre riksdagsledamöterna Oscar Öholm, Fredrik Schulte och Karl Sigfrid refererade jag bl a till Advokatsamfundet, som tillsammans med ett flertal andra remissinstanser, kritiserat den stora mängd förslag om utökad och hemlig tvångsmedelsanvändning som på senare tid presenterats. Vad som är tekniskt möjligt är nu på väg att bli kriminalpolitiskt lämpligt, skriver samfundets generalsekreterare Anne Ramberg. Alla vet vi att de, som ska hantera tekniken bara är människor och vi har fantasi nog att räkna ut hur det kan sluta.
När jag sökte efter artikeln Advokatens uppdrag, fann jag också Advokatsamfundets yttrande över betänkandet Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning (SOU 2007:76) Se länk under Remissvar 2008 med datum 13 mars. Då slog det mig att Lagen om signalspaning, där hotbilderna inte står i rimlig proportion till intrånget i våra privata liv och i samhällslivet, bara är en början på vad som komma skall.
Självklart har dessa tre riksdagsledamöter frihet att använda sin röst på det sätt som passar dem. Det kan inte MUF eller någon annan bestämma. Men, om det bara handlar om ett politiskt rävspel till förmån för regeringsmakten, då är svenska folket riktigt illa ute. Det var strongt gjort av Nils Wykman, som vi kunde läsa om i DN.se, att påminna om att lagstiftningsmakten är av en mycket större betydelse än regeringsmakten. Uttalandet av Fredrik Schulte (m) gör att jag påminns om varför svenska folket hamnat i denna situation. En ändring av grundlagen är en bagatell för den som vill regera! Schulte har rätt i en sak – han och Tomas Bodström (s) är lika goda kålsupare, eftersom Bodström bäddade för eländet. Men två fel kan aldrig bli ett rätt.
Det borde finnas ett skydd i grundlagen för folket mot sådana politiker? De är ett hot mot vår demokrati, som bygger på en tilltro till dialogens möjligheter och att beslut ska vila på en saklig grund samt att folket ska visa respekt för de folkvalda och omvänt. Det är med respekt som med kärlek, bara genom att ge kan man få. Nu måste jag kolla om det finns något att skratta åt bland mina favoritbloggar, annars sker en härdsmälta i min lilla tankesmedja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar